Pensionärerna kunde gott få en egen kyrka att ta hand om. Det vore ett spännande "projekt" för att se till att fler högmässor firas och en församling får rimliga möjligheter att samlas till gudstjänst. Med tanke på alla övertaliga kyrkor kunde den anglikanska kyrkans församlingsplanteringar bli en inspiration och vägledning. Med den här modellen handlar det om redan befintliga kyrkor och mötesplatser men där antalet gudstjänster och mässor drastiskt minskat och allt färre hittar vägen dit när det äntligen händer något.
En kategoriförsamling handlar det inte om även om de som leder gudstjänsten är "gamla" präster, diakoner, kyrkvärdar etc. Snart nog kommer säkert människor ur andra åldrar att söka sig dit för att med viss regelbundenhet få delta i mässfirandet. Här skulle inte verksamhet stå i fokus utan uppdraget gudstjänst ur kyrkoordningens precisering av en församlings uppgifter skulle vara inriktningen.
Helst bör en sådan kyrka ligga så att det enkelt går att ta sig dit med buss och färdtjänst. Ett litet kollegium av intresserade samlas för att planlägga insatsen för att med tro och övertygelse få vara med och göra en insats. Nog borde det gå att se möjligheter istället för problem med en sådan "plantering"!
