Vigsel har blivit en viktig fråga för många kyrkopolitiker. Så till den grad har vigseln betonats att några vill göra vigsel till en bekännelsefråga. Man driver tesen att alla präster i Svenska kyrkan måste säga ja till alla slags vigslar. Om blivande präster inte gör de vill de att "fel" inställning till vigsel ska utgöra ett hinder för prästvigning. Därmed har man i praktiken gjort vigseln i det närmaste till ett sakrament, för hur ska man annars förklara att just vigselfrågan drivs till att bli avgörande för om någon ska bli präst eller ej?
Enligt min ringa mening är det Gud och församlingen som kallar till tjänst. I luthersk tradition, som från början är katolsk, är det förkunnelsen av Ordet och handhavandet av sakramenten som är prästernas avgörande uppgifter. Att viga till äktenskap är idag myndighetsutövning, något man gör på statens uppdrag. Alltså förväntas hela kyrkan i framtiden sätta det staten delegerar bl a till Svenska kyrkan, detta att förrätta vigsel, så i centrum att det blir en vattendelare inför prästvigningen. Detta med motivering att människor som önskar samkönad vigsel inte ska bli diskriminerade.
På vad sätt det skulle vara diskriminerande att några präster väjer har man inte lyckats förklara. Då borde det väl sticka än mer i ögonen med samfund som behåller den traditionellt kristna synen på vigsel. Vore det den principiella frågan som var verkligt angelägen för (s) och andra som driver frågan borde man ju lösa den principiellt och inte inom ett enskilt samfund. Enklast vore obligatorisk civil vigsel med möjlighet för kyrkor och samfund inom olika religioner att ordna välsignelsehandlingar. Då är det i riksdagen frågan ska tas upp och inte i Svenska kyrkans kyrkomöte! Kan det vara så illa att man inte vill eller törs stöta sig med företrädare för romersk katolska kyrkan eller med de muslimska rörelserna i Sverige?
Saken i Svenska kyrkan är just nu tillfredsställande ordnad genom att församlingen ser till att en vigselförrättare finns till hands och de som önskar vigas blir vigda. Årligen handlar det om 170 - 190 samkönade vigslar. Svenska kyrkan har över 4000 präster som genomför ungefär 18 000 vigslar per år. Ett prästvigningshinder utifrån samkönad vigsel lär knappast ha någon betydelse i praktiken. De flesta präster kommer ytterst sällan eller aldrig att genomföra en sådan vigsel om man utgår från statistiken.
