Vilka rådfrågar Sveriges television innan de fattar ett sådant märkligt beslut som att sända en begravning av ett mordoffer, som därtill är ett barn? Hur kan de hamna så fel?
Inga telefonslussar i världen med Barnombudsmannen eller Rädda barnen kan ta ansvar för den oro och de känslor som rörs upp - de bör inte överlämnas till främlingar utan hanteras av dem som står barnetet riktigt nära. Vem har erfarenhet och resurser nog att möta alla de känslor som drivs igång hos små barn med anledning av sändningen? Som många vet kommer frågorna att aktualisera den egna personens säkerhet. Barn tvingas nu fråga sig: kan det här hända mig? Kan mina föräldrar verkligen skydda mig när detta kunde hända?
Och hur ska den drabbade familjen kunna få ro att bearbeta sin sorg när offentligheten gör dem och deras känslor till allmän egendom? Kunde ingen ge dem stöd och hjälp att avböja det här?
Man visar familjen och mordoffret störst respekt om denna sändning inte genomförs.
Psykologer och själasörjare ge Er mening till känna!
30 april 2008
Vykort av Jenny Nyström
Besöker en loppmarknad. Hittar några vykortsalbum. Där sitter ett antal vykort med motiv som Jenny Nyström målat. Hon är uppskattad målare och hennes kort är ett stort samlarområde. Priserna varierar från 50-60 kronor men utanpå albumet finns ett annat styckepris - 30 kr. På min fråga vad som gäller förstår jag att det är det lägre priset som har blivit det nya.
Ingen ville betala så mycket så jag satte nog för höha priser. Har ju varit inne på nätet ocj tittat och där sätter de väldigt häga priser. Här kan jag aldrig få ut sådana fantasipriser! Han låter lite besviken. Men när vi pratat en stund förklarar han att det inte gärna kan vara så att vilka struntkort som helst ska få kosta så mycket. Han hade till och med sett att någon begärt 75 riksdaler för ett av de vanligaste Visbyvykorten och det är kanske värt en krona eller två... Och det kan ju inte finnas så många som samlar kort från Gotland, blir hans slutkommenter.
Nu har jag 6 nya (men gamla) Jenny Nyström-kort.
Ingen ville betala så mycket så jag satte nog för höha priser. Har ju varit inne på nätet ocj tittat och där sätter de väldigt häga priser. Här kan jag aldrig få ut sådana fantasipriser! Han låter lite besviken. Men när vi pratat en stund förklarar han att det inte gärna kan vara så att vilka struntkort som helst ska få kosta så mycket. Han hade till och med sett att någon begärt 75 riksdaler för ett av de vanligaste Visbyvykorten och det är kanske värt en krona eller två... Och det kan ju inte finnas så många som samlar kort från Gotland, blir hans slutkommenter.
Nu har jag 6 nya (men gamla) Jenny Nyström-kort.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)