Utan altare – ingen kyrka. Så ser det ut. Saknas ett altare
kan det vara vilken sal eller byggnad som helst. Men med ett centralt placerat
altare, antingen i blickfånget i en kyrkas östra del eller som tydligt centrum
någorlunda i dess mitt, blir det tydligt att man befinner sig i en kristen
kyrka.
Altaret står i centrum som tecknet för Guds närvaro. Men ett
altare hör oupplösligt samman med offertanken. Gamla testamentets offeraltare
lever vidare i den kristna kyrkans altaren. Men förbindelsen är inte entydig
eller enkelt överförbar.
Att instiftelsen av nattvarden genom Jesu ord fäste
uppmärksamheten på bröd och vin som ett nytt offer, i ett nytt förbund, där Kristus
erbjuder sina lärjungar sin kropp och sitt blod, är allmänt omfattat och erkänt.
Därtill upprepat var mässa: Detta är min
kropp som blir utgjuten för er…mitt blod som blir utgjutet för många till
syndernas förlåtelse….
Tanken på att altaret synliggör det himmelska, vi är bjudna
till Lammets måltid och ska en gång sitta till bords i himmelen, gör det inte
enklare att förstå varför Kristi kropp och blod erbjuds vid gästabudet som näring
och livsmedel. Kristi död, offerdöden för våra synders skull, som görs synlig
och närvarande genom den sakramentala måltiden som firas där, är det som ger
altaret dess tydning.
Altaret bär människans gåvor till Gud, i överförd mening som
offeraltaret. Vi bär fram bröd och vin och genom Andens ingripande blir bröd
och vin Kristi närvaro. Vi bär fram våra gåvor, kollekten och oss själva för
att också bli förvandlade – till under i världen och till större kristuslikhet.
Så är Kristi offer ett offer till Gud för människans skull och ett offer där
han erbjuder sig själv till mänskligheten.
Skärningspunkten mellan liv och död går vid altaret. Som fått
symbolisera krubban där Jesus föddes och även korset och graven där Jesus vilade. Genom
altaret, och eukaristin som firas där, minns församlingen Jesu offerdöd och bär fram sin
egen och hela skapelsens tacksägelse för försoningen och det nya livets gåva.
Om altaret har en sådan betydelsemättad innebörd vore det
naturligt om det också fick plats i förkunnelsen och i undervisningen om kristen
tro. Ett rummets hjärta är det och inte ett bord vilket som helst…