Håll trycket nere!

12 mars är det Världsnjurdagen. Besök hemsidan för World Kidney Day! Se gärna där den lila filmen (som också ligger på You Tube). Årets tema är Håll trycket nere! Keep the pressure down!

Trycket syftar inte på de allmänna påfrestningar vi möter. Utan på den risk och fara som ett obehandlat högt blodtryck medför. Vi som levt med högtryck har fått lära oss vikten av att hålla trycket nere. Det kan rädda liv. Och förhindra mängder av följdsjukdomar.

Så nästa gång Du besöker Din vårdcentral kanske det är läge att be någon kolla Ditt blodtryck...

Våra fantastiska njurar är värda en världsdag

Tänk så många dagar som ska firas: Mors dag (25/5), Fars dag (9/11), Internationella barndagen (6/10) eller Internationella Kvinnodagen (8/3). De är inte så lätta att hålla koll på. Många dagar har beretts plats i Almanackan och finns med i vårt medvetande. Andra får verkligen kämpa om uppmärksamheten. Dit hör den sedan några år genomförda Världsnjurdagen. Bakom dagen står flera internationella sammanslutningar för njursjukvården och patienter.

Den 13 mars infaller Världsnjurdagen. Årets tema är Amazing Kidneys – Våra Fantastiska Njurar. Den dagen ska hjälpa fram de viktiga frågorna om våra njurar i ljuset. Njuren kan ses som ett litet obetydligt organ (som vi dessutom har två av). Men njurarna är oerhört viktiga organ. Dygnet om filtrerar och renar de blodet. Man säger ibland att en njure innehåller miljoner små reningsverk (glomeruli). Där övervakas vätske- och saltbalansen och blodtryck och ph-värde regleras, hormoner produceras och ännu mycket mer åstadkommer njurarna. Processerna sker gång på gång och man uppskattar att hundratals liter blod passerar njurarna per dygn. Imponerande!

Men njuren behöver få en framskjutande plats i det allmänna medvetandet. Anledningen är att njursjukdom och andra icke smittsamma eller överförbara sjukdomar (hjärtkärlsjukdom, diabetes, högt blodtryck) utgör det kanske allvarligaste hoten mot människors hälsa, åtminstone i vår del av världen. Globalt sett uppskattar man att cirka 500 miljoner människor har någon slags skada på eller problem med sina njurar. Ungefär 1,5 miljoner människor på jorden går i dialys eller har blivit transplanterade. Njursjukdom är alltså ett internationellt hälsoproblem av rang. Världshälsoorganisationen (WHO) vill minska dödligheten i kroniska sjukdomar med flera procent det närmaste årtiondet – och Världsnjurdagen kan bidra till att det blir möjligt.

Man vet att det finns ett starkt samband mellan njursjukdom och högt blodtryck, inte sällan så att njursjukdom leder till högt blodtryck. Njursjukdom kan alltså leda till och försvåra andra sjukdomar. Hjärtkärlssjukdomarna kan både orsakas av och förvärras genom den ökade belastning som ett högt blodtryck medför. Det är en varningssignal att så gott som halva befolkningen (över 50 år) har förhöjt blodtryck.

En ökad medvetenhet om njurarnas betydelse för vår hälsa kan öka trycket på primärvården att än mera aktivt söka efter begynnande njurbesvär. Särskilt angeläget för dem som genom ett högt blodtryck kan vara i riskzonen. Fördelen med en tidig upptäckt är att sjukvården får möjlighet att sätta in åtgärder för att förhindra njursvikt. Idag finns bra metoder att behandla och det är ekonomiskt fördelaktigt om man kan förhindra njursvikt. Behandlingen vid njursvikt blir omfattande och kostsam (dialys, transplantation).

Världsnjurdagen den 13 mars lyfter fram våra fantastiska njurars funktion, de är verkligen värda en egen dag! Så länge njurarna fungerar är de en otrolig hälsotillgång. Inte minst därför måste ansträngningarna öka så att man allt tidigare kan upptäcka njursjukdom och högt blodtryck.

Publicerat i Nerikes Allehanda 080307

Världsnjurdagen 13 mars

13 MARS
Världsnjurdagen

Våra Fantastiska Njurar!

Alla dessa dagar! De avlöser varandra bemärkelsedagarna. Och då tänker jag inte på religionernas högtidsdagar. Inte heller har jag namnsdagar eller födelsedagar i åtanke. De där andra dagarna som tycks finnas hur många som helst av. Somliga dagar har varit med länge som Värnlösa barns dag den 28 december. Vilka dagar finns? Ett axplock kan se ut så här: Kyrkomusikens dag, Förintelsens minnesdag, Internationella kvinnodagen, Europeisk minnesdag för terrorismens offer, Nationalparkernas dag, Världsmiljödagen, Världsbokdagen och vi ska naturligtvis inte glömma Kanelbullens dag! Och vi har förstås Mors dag, Fars dag och Alla hjärtans dag. Det finns alltså hur många specialdagar som helst. Dagar som blandar stort med smått.

Njurföreningarna och Njurförbundet försöker varje år sluta upp kring två för oss särskilt angelägna dagar: Världsnjurdagen på våren och den Europeiska Donationsdagen på hösten.

I år genomförs Världsnjurdagen för tredje gången. Dagen infaller den 13 mars. Har man tillgång till Internet kan leta fram World Kidney Day (http://www.worldkidneyday.org/) Där finns mer information att hämta. Samtidigt får man öva upp sina språkkunskaper eftersom texterna är författade på engelska.

Joel Kopple heter han som på våren 2003 kom på tanken att inrätta en Världsnjurdag. Fungerande njurar är en otrolig tillgång. Kopple insåg att kronisk njursvikt är ett globalt hälsoproblem. Då är det rimligt att man tar tag i frågorna på ett internationellt plan. All forskning stöder hans insikt. Vi vet att mörkertalen är stora. Det kan vara så att bara 10 procent av dem som har njursjukdom i världen har upptäckts. Om 90 procent av dem ute i världen som har eller är på väg in i njursvikt inte vet om det och inte får hjälp är det ett galopperande hälsoproblem. Redan nu är det cirka 1,5 miljoner människor som går i dialys eller är transplanterade.

Svårigheterna är naturligtvis störst i fattiga länder med små resurser och med en outbyggd hälso- och sjukvård. Samtidigt gör många länder inte särskilt mycket på området trots att man med ganska enkla och billiga metoder kan upptäcka begynnande njursvikt.

Förra året deltog 66 länder i Världsnjurdagens aktiviteter. Årets tema är positivt. Det lyfter fram våra FANTASTISKA NJURAR. Njurarna som filtrerar och renar 200 liter blod varje dag vilket resulterar i 1-1,5 liter urin!

Världsnjurdagen ägnas alltså åt njursvikt och syftar till att öka ansträngningarna att upptäcka njurproblem så tidigt som möjligt. Svensk Njurmedicinsk förening kallar kronisk njursjukdom för en ”tyst” sjukdom eftersom den oftast ger sig till känna mycket sent. Man kan alltså lida av den under en längre tid, som flera av oss i Njurföreningen vet, utan att ha särskilt många men.

En tidig upptäckt är viktig. Möjligheterna ökar väsentligt att framgångsrikt förebygga och behandla högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdomar som kan ha en direkt koppling till njursvikt. Komplikationerna kan förhindras eller minskas. I England har Premiärminister Gordon Brown i år offentliggjort ett hälsoprogram för att tidigt kunna upptäcka njursjukdom, diabetes och hjärtproblem.

Håll utkik efter Världsnjurdagen. En viktig dag om ett fantastiskt organ som många har välfungerande och i dubbel uppsättning: våra FANTASTISKA NJURAR!

Andra bloggar om: Världsnjurdagen, Njurförbundet, Gordon Brown, Europeiska Donationsdagen, Njursvikt, Hjärt-kärlsjukdomar, Specialdagar, Njurar

En 11-årig gubbe

Åren går. Jag har blivit 11 år. Jag vet att få vet hur det fungerar att en snart 60-årig gubbe räknar sig som 11. Är han en av dem som lyckats bevara barnet inom sig? Eller är han bara ovanligt barnslig?

För min del börjar det i tjugoårsåldern. Då fick jag besked om att jag hade en njursjukdom. Alports syndrom gissade man på – men tecknen stämde inte helt med den osäkra diagnosen.

Åren gick och 1995 hamnade jag efter några för mig dramatiska turer i dialys. I mitt fall handlade det om hemodialys. Besöken på sjukhuset för att kopplas upp till dialysapparaten blev många. Där filtrerades blodet tre gånger i veckan. Hela tillvaron förändrades, så kändes det särskilt i början. Snart hittade jag och familjen nya rutiner. Vi inrättade oss efter det som var nödvändigt.

Då när det blev dags att gå i dialys upplevde jag hur min sjukdom tog över. Att vara sjuk blev dominerande och tvingade till många omställningar. Trots mångårig njursjukdom hade jag levt som folk gör mest. Nu gick inte det längre. Sjukdomen och detta att vara sjuk invaderade min kalender och min planering, hela mitt tänkande ändrade sig. Det var som att ha fått en ny identitet. Jag hamnade i en kris, jag var ju sjuk, inte frisk!

Hade jag inte varit omgiven av så många kloka personer, privat och i vården, hade jag nog inrättat mig helt efter att vara sjuk. Mitt beroende av andra riskerade verkligen att gå längre än nödvändigt. Som tur var fanns det människor som betonade det som faktiskt var friskt hos mig. Det finns en term för detta perspektiv - att betona det friska är att anlägga ett salutogent perspektiv. Viktigt inte bara för den enskilde - utan för omgivningen och för vården.

Även om njursjukdomen var mycket påtaglig och dialysen satte sin prägel på varje dag i veckan betydde inte det att mitt jag, min personlighet, behövde stämplas som sjuk. Mitt jag var inte sjukt, min identitet blev påverkad men inte i grunden förändrad. Men risken fanns hela tiden där. När jag flåsade som en trött 85-åring efter 200-meters promenad börjar man tänka om och se på sig själv på ett annat sätt. Ibland när orken fanns kunde jag vandra iväg lite längre, bara för att upptäcka att jag inte orkade återvända hem utan en oändligt lång paus för återhämtning…

Trots det stora beroendet av andra fanns det saker jag kunde. Trots svaghet fanns där fortfarande styrka. Genom åren har jag hos många som fått sin frihet kringskuren och sina förmågor begränsade av sjukdom funnit så mycket av integritet och stolthet, av mod och styrka.

När Riksförbundet för Njursjuka (Nu: Njurförbundet) gav ut sina Riktlinjer för en god njursjukvård var och är det ett friskhetstecken. Man anpassar sig inte som enskild eller som grupp hur långt som helst, blir inte passiv. I den skriften ser man hur människor vill förbättra, förändra och förnya! Vi arbetar för god vård, för att ännu mer av det friska, av läkedom och hälsa ska få utrymme i vården.

Nära sjukdomen finns mycket friskt. Viljan och förmågan att fånga upp och uppmuntra det friska är så viktigt. För oss som har allvarliga sjukdomar är det extra viktigt!

1996 i augusti fick jag en ny njure av en levande donator. Från den dagen började ett nytt liv. Därför har jag fått en ny tideräkning vid sidan om min ursprungliga. Gubben är fortfarande ung! Och tänker på sig själv som frisk - inte sjuk!