Tänk så många dagar som ska firas: Mors dag (25/5), Fars dag (9/11), Internationella barndagen (6/10) eller Internationella Kvinnodagen (8/3). De är inte så lätta att hålla koll på. Många dagar har beretts plats i Almanackan och finns med i vårt medvetande. Andra får verkligen kämpa om uppmärksamheten. Dit hör den sedan några år genomförda Världsnjurdagen. Bakom dagen står flera internationella sammanslutningar för njursjukvården och patienter.
Den 13 mars infaller Världsnjurdagen. Årets tema är Amazing Kidneys – Våra Fantastiska Njurar. Den dagen ska hjälpa fram de viktiga frågorna om våra njurar i ljuset. Njuren kan ses som ett litet obetydligt organ (som vi dessutom har två av). Men njurarna är oerhört viktiga organ. Dygnet om filtrerar och renar de blodet. Man säger ibland att en njure innehåller miljoner små reningsverk (glomeruli). Där övervakas vätske- och saltbalansen och blodtryck och ph-värde regleras, hormoner produceras och ännu mycket mer åstadkommer njurarna. Processerna sker gång på gång och man uppskattar att hundratals liter blod passerar njurarna per dygn. Imponerande!
Men njuren behöver få en framskjutande plats i det allmänna medvetandet. Anledningen är att njursjukdom och andra icke smittsamma eller överförbara sjukdomar (hjärtkärlsjukdom, diabetes, högt blodtryck) utgör det kanske allvarligaste hoten mot människors hälsa, åtminstone i vår del av världen. Globalt sett uppskattar man att cirka 500 miljoner människor har någon slags skada på eller problem med sina njurar. Ungefär 1,5 miljoner människor på jorden går i dialys eller har blivit transplanterade. Njursjukdom är alltså ett internationellt hälsoproblem av rang. Världshälsoorganisationen (WHO) vill minska dödligheten i kroniska sjukdomar med flera procent det närmaste årtiondet – och Världsnjurdagen kan bidra till att det blir möjligt.
Man vet att det finns ett starkt samband mellan njursjukdom och högt blodtryck, inte sällan så att njursjukdom leder till högt blodtryck. Njursjukdom kan alltså leda till och försvåra andra sjukdomar. Hjärtkärlssjukdomarna kan både orsakas av och förvärras genom den ökade belastning som ett högt blodtryck medför. Det är en varningssignal att så gott som halva befolkningen (över 50 år) har förhöjt blodtryck.
En ökad medvetenhet om njurarnas betydelse för vår hälsa kan öka trycket på primärvården att än mera aktivt söka efter begynnande njurbesvär. Särskilt angeläget för dem som genom ett högt blodtryck kan vara i riskzonen. Fördelen med en tidig upptäckt är att sjukvården får möjlighet att sätta in åtgärder för att förhindra njursvikt. Idag finns bra metoder att behandla och det är ekonomiskt fördelaktigt om man kan förhindra njursvikt. Behandlingen vid njursvikt blir omfattande och kostsam (dialys, transplantation).
Publicerat i Nerikes Allehanda 080307
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar