22 mars 2014

Vi och dom är inte så dumt...

Vi ska inte dela upp oss i vi och dom. Mantrat (!) ekar mellan kyrkväggarna. Allas lika värde som människor blandas samman med insikten om i Kristus är vi alla ett. Och inte ens det håller de flesta för sant. Nej inga vi och dom - bara ett stort gemensamt vi. På alla plan.

Så händer det ibland att dopets sakrament görs verkningslöst, teoretiskt alltså, eftersom alla är vi ett. Enkelt suddas insikten och övertygelsen bort om att något förvandlande och livsavgörande sker i dopet. Det är inte trovärdigt att ivrigt använda Luther som svärd mot sina meningsmotståndare men samtidigt dra tjocka streck över Luthers undervisning om dopet. För visst handlar det om de troendes och döptas allmänna prästadöme, inte om att varje människa, oavsett bekännelse och tro, är en präst...

Huru skola människorna, enligt Kristi bud, göras till hans lärjungar?
De skola döpas med vatten i Faderns, Sonens och den helige Andes namn och läras att hålla allt vad Kristus har befallt...
Vad innebär det, att vi döpas i Faderns och Sonens och den helige Andes namn?
Det innebär att vi genom dopet komma i gemenskap med den treenige Guden och bliva medlemmar i hans församling så att vi kunna i tron hålla oss till honom såsom vår fader, återlösare och heliggörare.

Stryker man på samma sätt ett streck över vi och dom blir det svårt att förhålla sig till alla de texter som talar om sådana motsättningar. Fåren och getterna kan ju inte gärna hållas isär som Jesus undervisar om i Matteus. Familjer ska delas upp i olika läger påstås det. Varför be för våra fiender, vilket ju vore meningslöst om det inte fanns några sådana?

Mest av allt förvånar det mig att man alls kan tala om att vi alla hör samman och samtidigt ivrigt bekämpa ett antal fiender. Dessutom placerar man dessa fiender huvudsakligen inom kyrkans hank och stör! Kan det vara så att man har nytta av att utmåla tydliga fiender som man vill bekämpa för att vinna fördelar och inflytande? Om man skrämmer dem som är mindre insatta i kyrkans tro och liv för ett mörkt hot från andra kristna har det stora vi:et fått betydande inskränkningar. Jag undrar varför de som gör så, dom där, faktiskt agerar på det viset?

Vi och dom är är inte så dumt och en högst påtaglig realitet. Som en vision för himmelriket är tanken anslående. För den tid då mänsklighetens alla knän ska böjas. Då vi blir syskon och en enda stor mänsklig familj. Då. Men nu?