13 oktober 2008

Rockvideo som kränker kyrkorummets helgd

När en rockmusiker står på ett altare i en kyrka med stövlarna på - hur tänker man då? Om han står där som en i ett band som tagit hela kyrkans kor i besittning och spelar rockmusik undrar man vad skälet är. Är det en kristen rockgrupp som förkunnar evangeliet? Är det ett oratorium som berättar om Jesu lidande och död? Nej, här får man ett ett metallrockens avståndstagande från kyrka och tro med ett sexuellt övergrepp på ett barn som spiken man hängt sin rockvideo på. Gruppen som spelar har uppmärksammats i Sundsvalls Tidning och i Dagen. Flera bloggare har kommenterat bandet Angtorias rockvideo och inspelningen i Njurunda kyrka. Kyrkoherde Olof Lönneborg har egendomligt nog försökt släta över och försvara inspelningen. Det var dumt och han borde medge misstaget! 

Det finns mycket att förvånas över. Att stå på ett invigt altare med stövlarna på är ett grovt övertramp. Blasfemiskt naturligtvis eftersom altaret är tecknet för och symbolen som tydliggör att Gud är i sitt heliga tempel, i sin kyrka. Altarbordet står också för Jesus, den korsfäste. De fem konsekrationskorsen i altarskivorna är ett uttryck för det. Sådant beteende kan man inte, ska man inte, tolerera eller försvara. Rocklåten handlar om ett sexuellt övergrepp och i videon framgår att det är en präst som förför. Om rocklåten skall vara en protest mot sexuella övergrepp som begåtts inom den kristna kyrkan så förtas det intrycket av sättet man behandlar kyrkorummet. 

Texten kan man hitta på nätet. Den är inte ett tydligt uttryck för protest mot övergrepp utan lika mycket ett angrepp på kyrkans tro och ett avståndstagande från Gud och det heliga. Här ett utdrag: Let his holy choirs sing in sodomy, praise be! Surrender your body and soul unto him Demoralize me! Delar av texten sjungs av en kyrkokör i kåpor på en orgelläktare och med ögonbindlar. Övertydligt visar man att kören (församlingen, kyrkfolket) inte ser, inte det onda som sker. So he crept into my room Whispered my name, took my innocence away I'm only five, a perverts concubine God has a plan for us all.

Gud blir själv delaktig i det som man ska förstå är prästens övergrepp. Gud blir ansvarig eftersom det blir en del i Guds plan. Ja, det blir till slut Guds egen hand som gör ogärningar. I've been touched by the hand of god My sordid tale, his lies are blasphemy... Och videon bör man se. Den hittar man på Angtorias hemsida

Hur duktiga att spela gänget är, och hur uppmärksammat bandet än är på väg att bli, så borde man inte upplåtit en kyrka för den här inspelningen. Det är nämligen ett brott (strider helt) mot kyrkoordningen 41 kapitlet §3: En kyrka får upplåtas för andra ändamål än de som avses i 1 och 2 § bara (gudstjänster, biskopliga ämbetshandlingar, kyrkliga handlingar - min kommentar) om det kan antas att kyrkorummet och dess inventarier kommer att behandlas med pietet och aktsamhet. Den får inte upplåtas för något ändamål som kränker kyrkorummets helgd. I svart på vitt står att sådant här INTE får förekomma. Och det enkla testet är väl: kan Du tänka Dig att Din hemkyrka användes på detta sätt?

Läsandets nöje

Nobelpriset i litteratur i all ära. Ännu är inte högarna på nattduksbordet och på fönsterbrädor och bord genomlästa. så den gode Jean-Marie Gustave Le Clézio får vänta (för min del alltså) ännu en tid. Språket luras, Le Clézio lär inte behöva vänta. Det är jag som ska dröja. Men bokhandlarna lär ändå få bråda tider att plocka fram och beställa hem.

Här Njuter jag istället av andra böcker: Falling Man av Don DeLillo, publicerad av Scribner, Gotländskt och kyrkligt, Festskrift till Ove Lundin, utgiven på Artos, Rummet inom dig, Klostervisdom för vardagslivet, utgiven på Libris, Pingströrelsen i 2 band, även dessa är utgivna av Libris och Göran Bergstrands Inte bara Knutby, Drömmen om det fulllkomliga som Natur och Kultur givit ut.

Som om det inte räckte läser jag om Jesper Swedberg Levernesbeskrivning och Haquin Spegel Guds verk och vila, böcker som för länge sedan blev utgivna i Natur och Kulturs klassikerserie.

När jag tänker efter är läsandet en process där avbrott och andra intryck blandas upp med inmundigandet av en bestämd bok, eller en hel hoper. Att upplevelsen och tankarna därför färgas av mycket annat än det som författaren avsett är en självklarhet. Sträckläsning är ett sällsynt nöje, men alltför sällan har jag unnat mig den. Därför har de många påbörjade böckerna blivit mitt sätt. Men därtill läggs arbetsliv och fritid, radio och television samt tidningar och tidskrifter i mängd. Rörigt måhända, men vitaliserande också. Jag läser alltså finns jag!