Religion kan leda till ett slags besatthet. Intresset går liksom utöver vad som kan anses riktigt brukligt och normalt. Visst är det intressant att det finns livåskådningshumanister som ägnar osedvanligt mycket tid och engagemang åt religionerna i vårt samhälle! Religionerna som något att ta avstånd från och kritisera blir långt viktigare än att positivt utveckla sitt eget alternativ. Märkligt, eller hur?!
Även om det sker med slipade argument och med åberopande av frihet från påverkan och rätt till likabehandling (religionerna emellan), så blir slutsatserna egendomliga. Ingen ska alltså behöva lida genom att få en inbjudan till en gudstjänst i samband med riksdagens öppnande. Och vad är det som är så stötande med det? Det är som om friheten att avstå från religion ALLTID väger tyngre än friheten att utöva religion.
I Sydsvenskan såväl som i bloggen finns inlägget (skrivet tillsammans med Göran Rydland) om gudstjänsten när riksdagen öppnas. Slusatsen där förtjänar att återges: Riksdagens lojalitetsförklaring i Storkyrkan är passé. I en tid när religiösa krafter gör sig gällande är det fel väg att försvara sig med traditioner. Sverigedemokraterna surfar på en främlingsfientlighet där religion spelar en betydande roll. Det bästa försvaret mot dessa krafter är ett sekulärt och religionsneutralt samhälle. Det är först när vi kan skicka våra barn till samma skolor och våra riksdagsledamöter till riksmötets öppnande – utan att någon av dem skall behöva göra våld på sin livsåskådning – som vi har nått det målet.
Göra våld på sin livsåskådning? Tål den inte mötet med en religion?
Camilla Grepes blogg är en sådan som ger syn för sägen. Jag tipsar Er gärna om den eftersom den är riktigt välskriven och driven - men också helt i avsaknad av förståelse för att religion, t ex kristen tro, har ett värdefullt bidrag att ge i samhällsbyggandet.
Camilla Grepe citerar raljant det (också i mitt tycke) märkliga fenomenet med clowner i kyrkor på detta sätt:Varenda kyrka med självaktning håller sig med en clown idag. Ett tidens tecken tydligen. Ett lik på väggen och en clown vid altarringen. Har nattvarden bytts mot Mariakex och jordgubbssaft? Frågorna hopar sig. Vad ska barna tro? Hur ska detta tolkas??
Men ett lik på väggen har man väl ändå inte? Det förbjuder om inte annat begravningslagen...
Och en artikel om Bibelsällskapets barnsatsning Bibeläventyret får en käck slutkläm efter ett citat ur Bibelsällskapets uppgift: … att stärka Bibelns roll i samhälle och kyrka, att tillgodose behov av bibelinformation inom skola, press, media och samhällsfunktioner, att producera bibelanvändningsmaterial samt att medverka till att positiv attitydbildning skapas kring Bibeln, både som Guds uppenbarelse och som samhällets värdegrund.
Guds uppenbarelse och samhällets värdegrund?? När kommer skolan att släppa in McDonalds att medverka i hemkunskapen?
Bibelns betydelse motsvaras av McDonalds? Ja, religion gör de märkligaste ting med människor och deras omdömesförmåga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar