Vad bråkar Ni för? Ni är ju ena fullfjädrade splittrare! Ingen vill ha söndring eller själviska lösningar. Jag såg förvånad på personen. Hon var ilsken och arg. På mig. På församlingarna som ville bevara och öka sitt självbestämmande. Jag försökte svara lugnt. Det är ju ditt sätt att beskriva ett skeende. Tänk för en stund att det ur mitt perspektiv ser annorlunda ut. Personen såg förvånad ut. Och jag förstod att hon tänkte att sanningen är bara en. Och att hon var fullständigt övertygad om att hon minsann hade rätt. Helt och fullt.
Splittring kallar du en lösning med självstyrande församlingar. Är det verkligen rimligt att kalla en stärkt lokal demokrati för
splittring? Detta att församlingsmedlemmarna får rösta fram sitt eget
kyrkoråd och att församlingen vaskar fram sin egen kyrkoherde, hur kan
det kallas splittring?
Jag såg forskande på personen. Och fortsatte bestämt. Den modell du föredrar är en där alla församlingar föses samman och massor av förtroendevalda får respass. Församlingarna förlorar sitt direkta inflytande över sin egen verksamhet! Dessutom betyder det en ökad maktkoncentration, sa jag. Man lägger oacceptabelt mycket makt i ett fåtal händer. Dessutom tvingas man omdefiniera kyrkoherderollen! Än så länge har man inte tillfredsställande presenterat och diskuterat den nya församlingssynen och dess teologi. Risken är den faktiskt inte finns. Än. Inte ens i utspädd form. Om den alls kommer lär den tas fram för att rättfärdiga ett byråkratiskt organisationsförslag. Nu vände jag mig direkt till henne. Och du snackar om splittring! Kom igen! Är det inte förslag som tvingar isär oss som ska kallas splittrande?!
Jag tystnade. Personen verkade alldeles chockerad över mitt känslosamma försvar. I mig värkte en hel hoper undringar. Var håller kyrkosynsmänniskorna hus? Var är församlingsteologerna? Kan biskoparna verkligen gilla detta? Är tiden så ur led? Varför är det så tyst?
När organisationen blir viktigare än organismen, formen mer central än innehållet och de politiska hänsynstagandena prioriteras på bekostnad av de pastorala genomförs stordrift i ekonomismens namn. Kyrie eleison!
SvaraRaderaMen är det inte så att du vill att bara de som tycker som du ska göra sina röster hörda. Det finns två sidor, eller kanske vi kan kalla det två sanningar. Min uppfattning till min besvikelse är att tycker man inte som du tyckar man fel. Vi har debatterat detta i ett annat forum och känslan man får är att ingen annan sida än din egen är den som är den rätta. Det är så ledsamt med en sådan inställning och som församlingsbo tillhörande den församling du verkar i är det med stor besvikelse jag tvingas inse att du inte vill höra någon annan sida än din egen. Jag saknar en nyansering i resonemanget du för. I den bästa av världar kanske din sida av saken skulle vara att fördra, men nu är det inte så. Alla församlingar har inte samma starka utgångsläge utan kommer att drabbas mycket hårt av en "splittring". Kommer ni då isåfall stödja dessa församlingar eller blir det "sköt dig själv och **** andra mentaliteten som gäller? Kanske måste den frågan komma upp till ytan. Många som är för ett storpastorat är INTE för centralisering men ser kanske ingen annan för att överleva och fortsätta vara en levande församling. Allt handlar inte om att vara egenstyrda frågan är större än så. Sen kan man ju inte låta bli och undra, hade det inte varit så att om rösterna vägt över 5 mot 6 åt andra hållet så hade du tyckt det varit ett bra demokratiskt val.
SvaraRaderaTack för detta och tidigare inlägg! Jag förstår inte heller varför det är så tyst om denna fundamentala omdefiniering av församlingsbegreppet som är på gång nu. Kyrkfolket har nog inte vaknat till ordentligt, och snart är det försent. Sådana här beslut bygger tyvärr på känslan av maktlöshet. Tack för att du skriver!
SvaraRaderaI en saklig debatt måste det anses ganska rimligt att man anser att man själv har rätt och motståndarna fel. Är man en mogen och klok människa är man dock öppen och lyssnar på den andres argument för att - om motståndarens argument är bättre än de egna - byta ståndpunkt. Tyvärr så tycks Birgitta Englund och många av centraliseringsivrarna väldigt ivriga att tysta debatten. Birgitta gör dock åtminstone ett försök att lyfta fram ett sakargument - solidariteten - för stordriften. Jag upplever det dock inte som att de tre pastorat som vill förbli självstyrande gör det av ekonomiskt egenintresse. Både Almby och Längbro har väl ganska stora delar av församlingen som består av ekonomiskt svaga grupper? Och ekonomisk solidaritet finns genom andra former av ekonomisk utjämning på både stifts- och riksnivå. Varför inte stärka den utjämningen i stället för att satsa på stordrift?
SvaraRaderaOch sedan måste det åter igen konstateras: Den största förändringen blir om Örebro blir ett pastorat och strukturutredningen går igenom. Då försvinner församlingbornas möjlighet att välja sin egen styrelse. Då läggs församlingens grundläggande uppgifter och ansvar över på pastoratsnivå. Att lämna nu lämna samfälligheten innebär en mindre förändring än att låta samfälligheten bli ett jättepastorat med församlingar utan självstyre.
Det stämmer inte att man vill tysta debatten och det förvånar mig att du anser att jag vill det. Skulle jag det skulle jag inte diskutera saken här. I övrigt så har man så vitt jag vet valt att inte hålla frågan i media eller främst i sociala medier som FB och liknande.
RaderaBiritta: Både jag och Lars uttryckte vår tacksamhet över att du åtminstone kom med ett sakargument, det om församlingarnas solidaritet, men vi tyckte att den solidariteten kan ske på andra sätt än genom tvångssammanslagning. Åtminstone jag lyfte fram att denna solidaritet kunde ske genom ekonomisk utjämning på stifts och riksnivå via kyrkoavgiften. Lars poängterade att de som vill förbli självständiga pastorat inte gjorde av ekonomisk egoism.
RaderaTyvärr så går det inte att se det som annat än att du vill tysta debatten när ditt första inlägg nästan uteslutande är ett personangrepp på Lars. När Lars sedan sakligt bemöter din kritik och tar upp flera skäl (bl.a. minskat demokratiskt inflytande på församlingsnivå) då säger du att han håller på med härskartekniker och vill inte bemöta hans argument. För mig tycks detta just vara att sätt försöka tysta debatten. Det tillhör dock sakens natur att de som (för tillfället) är i minoritet är aktivast i debatter - de är ju de som har störst skäl att försöka övertyga sina meningsmotståndare.
Men låt oss i stället gå vidare i sakfrågan: Menar du tvångssammanslagningar av pastorat är det bästa sättet att få till ekonomisk solidaritet? Varför skulle det inte kunna ske på andra sätt via t.ex. strukturbidrag från stiften? Och är den ekonomiska solidariteten i Örebro så pass viktig att det väger tyngre än att församlingsborna i Olaus Petri, Almbuy och Längbro efter 2014 inte längre får välja sina egna kyrkoråd, inte ha egna församlingsinstruktioner och inte egna kyrkoherdar utan en gemensam kyrkoherde för hela Örebro som sitter ännu längre bort från församlingslivets vardag än nu?
Birgitta ska ha en eloge för att hon åtminstone har hävdat en åsikt - men de som har makt och myndighet att driva igenom storpastoratet tiger. Men Birgitta argument har jag ju faktiskt bemött. Det räcker inte att ropa splittring. Birgitta - berätta konkret vilka svaga församlingar som får det svårt - och vad det är för verksamheter som kommer att drabbas. Ta t ex Mikaels församling och Edsbergs och ge konkreta exempel. Att de under många år haft råd att bedriva en verksamhet långt utöver sin egen förmåga är ju just tack vara de stora och solidariska församlingarna - av vilka några nu i enlighet med möjligheterna i Kyrkordningen vill bli självständiga!
SvaraRaderaSedan är det rena dumheter att jag inte vill lyssna. Det är bara att läsa innantill. Jag har ju efterlyst skäl, motiv och argument från dem som vill ha megapastoratet. Så detta att du som församlingsmedlem blir så besviken blir ju då svårt att ta på allvar. Om inte annat får vi väl utlysa en offentlig debatt så tvingas argumenten upp i dagen!
Den sista slängen om beslut med en rösts övervikt tar jag inte på allvar. Den är fånig och är ett dumt sätt att försöka kasta tvivel över de argument jag anfört.
Ingen av församlingarna som begärt självständighet har gjort det av ekonomiskt egenintresse utan av skäl som hör samman med inflytande och demokrati.
Lars B Stenström, jag blir mörkrädd över dit sätt argumentera, härskarteknik kallas det visst. Jag finner ingen poäng med att fortsätta en diskussion med någon som vill pålysa någon slags dumförklaring av mig. Det här är för låg nivå för mig, och det säger mer om dig än om mig.. Jag har inte någonstans i mina argument hållit motsidan för dum tvärtom har jag visat att jag kan ha förståelse för motsidan, vilket totalt saknas hos dig Lars B Stenström. Kanske du skulle lyssna mer på motsidan det brukar kunna leda till bra kompromisser.
RaderaJag fick frågan idag av en medlem som inte är aktiv vad en församling egentligen är? Svaret blev - det vet inte Svenska kyrkan själv ens! Och sedan fick jag berätta om urkyrkans församlingar, om territorialförsamlingar med en kyrkoherde och söndagligt gudstjänstfirande samt om strukturutredningens "församlingar" utan vare sig egen kyrkoherde eller krav på söndagligt gudstjänstfirande. Vad som inte förut räknades som en församling ska alltså kallas detta (d v s en enhet utan söndagligt gudstjänstfirande och kyrkoherde) Så vad är egentligen en församling - och varför ska de som redan slagits ihop diskrimineras - det borde ju gå att ha en församling per kyrka med den nya definitionen!
SvaraRaderaSvenska kyrkan håller på att begå självmord. Sorgligt men sant. En sak vet jag, det är inte i samordning, fusioner och synergi som framtiden ligger utan i aktiva församlingsmedlemmar. Och storförsamlingar är dåligt för frivilligarbete och engagemang.
SvaraRaderaJag är aktiv i en gudstjänstgrupp i en församling och jag tror att jag och många andra nu aktiva kommer att känna oss mindre hemma när beslut inte längre kan tas nära oss. Jag kommer i alla fall att överväga mitt engagemang.
Jag vet inte om de som verkar för att slå ihop förhasamlingarna är onda eller dumma. Sinnelaget spelar föga roll för resultatet. De
Bor i en Samfällighet med fyra kyrkor. Kyrkligheten är inte
SvaraRaderaöver sig - utom i en av församlingarna. Samfälligheten kommer med säkerhet att bli en församling och därmed uppfylla Stiftets uppdrag : en gudstjänst per söndag och en Mässa. I praktiken är en av kyrkorna "mer kyrklig" än övriga. Ett förslag kom flygande och föreslog att alla Mässor borde ske i en och samma kyrka varje vecka.
De övriga kyrkorna kunde ha en gudstjänst varje månad.
Det kunde skapa ett bra klimat för de som vill vara omgivna av församlingsbor under Gudstjänsterna.
Säger en som var på Mässa i sockenkyrkan i går. Präst,vaktmästare,organist,kyrkvärd och två församlingsbor.
En församling med fyra kyrkor kan fylla uppdraget.
Men i större områden - typ Örebro - bör man inte packa ihop alla föramlingar till en! Det förefaller vara korkat av någon som vill flyta ovanpå.
Saknar en redogörelse för vad som skall strykas i Bibeln nu efter senaste Kyrkomötet. Sekulära världen är värd att få veta vad Biskoparna motiverar sina motiv. Inte kan det ha så mycket med religionen att göra - snarar en sekulär anpassning.