Önskelista inför Reformationsjubiléet 2017
1. En ny nordisk luthersk - katolsk dialog, t ex i Limadokumentets efterföljd, dvs om dop, nattvard och ämbete
2. En ny utgåva av Svenska kyrkans bekännelseskrifter
3. Ett seriöst bekännelsearbete inom Svenska kyrkan, där olika andliga strömningar och spritualiteter får generöst utrymme, med syftet att skapa en gemensam och längre kyrklig katekes
4. Ny kommenterad översättning av några av reformationens viktigaste texter, tyska såväl som svenska.
5. En långfilm om Olaus Petri
6. Ekumeniska gruppresor i de svenska reformatorernas fotspår,
7. Ett återupplivande av tidskriften Vår lösen.
8. En bok om bruk och missbruk, hur Luthers och reformationens teologiska ställningstaganden utnyttjats i olika sammanhang.
9. Ett material för att stimulera de församlingar som i Luthers efterföljd vill genomföra en serie egna bordssamtal om den kristna trons innehåll och betydelse.
10. En kritisk genomlysning av dagens kyrka - vad skulle en reformation handla om uti det fall den skulle äga rum idag?
11. ...och därtill en hel mängd andra aktiviteter, skrifter och initiativ för att utjämna det stora kyrkliga underskottet vad gäller tro och teologi...
Instämmer till fullo!
SvaraRaderaJag känner en stor sorg. Om inte i början av 1500-talet ovanligt lågpresterande påvar hade kombinerats med starka renässanshärskare som Henrik VIII och Gustav Wasa som slog mynt av Reformationen - då hade vi sluppit kyrkosplittringen, Reformationen hade förblivit en inomkyrklig rörelse och vi hade även sluppit protestantisms ökning genom delning, ungefär som avgrundsvänstern.
SvaraRaderaMånga bra förslag, saknar bara själva grejen för året 1517 - de 95 teserna. En rejäl omgång själavårds-teologi. En ordentlig fördjupning vad gäller bikten skulle vara mycket fint. Renässansfurstarnas världsliga intressen spelade förvisso in, vare sig de var biskopsvigda eller inte. Det mest smärtsamma är väl att både före och efter denna historia har kyrkan delats av rent politiska och rent teologiska skäl. Jag tror också att folkkyrkoenheten är förargerligt ofrånkomlig, eller rent av biblisk. Tanken om en enda kyrka över hela världen är väl det mest ohistoriska och kanske minst önskvärda, men ett par biskopskollegier i Norden kunde ju räcka! Grunden för SvK är mer genuin än många varianter men dagens uttryck - hjälp!
SvaraRaderaBiskopar över hela världen är väl mer eller mindre politiskt medvetna/tillsatta. Biskop Bertil Gärtner var en otrolig kombination av teologi, politik, tradition och förnyelse. Flera sådana i alla kyrkor! Nya sådana i SvK! (Det är en hjälp även för Rom!) Månne nye anglikanske reform biskopen kan inspirera?!