Det pågår alla möjliga rörelser i den världsvida kyrkan. En utbrytning ur den Evangelisk Lutherska kyrkan i USA planeras, läser jag i tidningen Dagen. Samma typ av oppositionsrörelse har inom den Episkopala kyrkan (dvs den Anglikanska) i Usa har väckt uppmärksamhet, och lett till en "ny" kyrka. Den heter The Anglican Church in North America.
Lutheran Core kallas den organisation som växer fram som en reaktion inom ELCA. Oavsett grundhållning är det av intresse att följa den polarisering som kommer till uttryck särskilt kring etiska frågor. Det i sin tur väcker diskussioner om hur man ska förhålla sig till, och tolka, Bibeln. Och det kan vi alla behöva fundera över...
Jag kan känna att samtalet (och medvetenheten) om principer för bibeltolkning och auktoritet lyser med sin frånvaro i svk. Hur ställer vi oss till kyrkans tradition (eller det Luther kallade "kyrkans eniga vittnesbörd"), samma instans som vi anförtrott t.ex. NTs kanon och de stora bekännelserna? Hur påverkar vissa (kanske mer perifera) vägval de stora fundamenten med samma grund? Hur undviker vi att hamna i den totala individualismen?
SvaraRaderaJag kan tycka att det väljs och vrakas en hel del och det kan kanske vara befogat i vissa fall, men tyvärr verkar allt rätt oreflekterat. Vart är rannsakan och prövningen av oss själva så att vi inte gör vårt eget omdöme och förmåga till ofelbar urskiljning till högsta auktoritära norm?
Att vi sedan måste låta Anden vägleda oss i en bristfällig värld och kyrka är sant, men inte riktigt samma sak tänker jag.
Allt gott
Ordrik: Jag har en känsla av att ord som att man "kommit till tro" och "funnit Jesus" aldrig har varit vanliga i Sv kyrkan.
SvaraRaderaMen i frikyrkorna, t ex Pingst som jag själv tillhör, talas ofta om det, liksom om att "bli född på nytt".
Vad gäller Bibeltolkning svävar vi i Svenska kyrkan alltför ofta på målet. Vår kyrka avstår från att formulera sig auktoritativt på området om man bortser från något biskopsbrev och någon skrift inför Bibelövesättningsarbetet. I den pastorala verksamheten och i förkunnelsen är detta med bibelsyn och -tolkning en individuell gren och inte en lagsport, egendomligt nog. Och förbindelserna bakåt i kyrkans tradition tycks kunna bli hur förtunnade, ja obefintliga, som helst...
SvaraRadera