Cheredaktör Elisabeth Sandlund, tidningen Dagen, skriver i sin ledare om partipolitiken i Svenska kyrkan. Anledningen är att den blivande Stockholmsbiskopen Eva Brunne försvarar politiseringen och varnar för att kyrkan annars blir en förening eller en sekt.
Sandlund skriver: Eva Brunne har fel.
Kyrkovalen kan och bör förändras så att de politiska partiernas makt bryts. Det finns många andra lösningar som inte bara skulle behålla utan också förstärka det demokratiska styret av och de många människornas engagemang i Svenska kyrkan utan att reducera den till en förening eller förvandla den till en sekt.
Partier är också föreningar, om än av folkrörelsekaraktär. Hur politiska sammanslutningar/föreningar i det ena sammanhanget är spärren mot föreningstendenser i det andra är svårt att se. Tekniskt sett är Svenska kyrkan redan organiserad som förening genom lagen om trossamfund hur mycket man upprätthåller en formell organisation som liknar stat och kommun. Därtill förstärks detta genom den kongregationalistiska (självstyrande församlingar) utveckling som synts alltmer i och med förändringarna i kyrka- statrelationerna år 2000.
Varför partier som inte konsekvent och lojalt står bakom Svenska kyrkan ska bestämma i den är obegripligt! Sandlund avslutar i Dagen: Form och innehåll hänger nära samman. Partipolitikens inflytande försvårar den vitalisering som är helt nödvändig för framtiden. Att Svenska kyrkan överlever som organisation i sin nuvarande form är faktiskt inte det primära. Det allra viktigaste är att detta gigantiska och fortfarande resursstarkasamfund med stark folklig förankring får kraft, mod och inspiration så att det förmår spela sin stora och viktiga roll i påkristningen av Sverige.
Debatten om partipolitiskt inflytande i Svenska kyrkan debatteras flitigt, men informera en okunnig: Hos vem ligger befogenheten att ändra på detta förhållande?
SvaraRaderaEnligt min mening huvudsakligen hos de politiska partierna, deras kongresser och stämmor, styrelser och partiledningar. Kyrkoordningen talar inte om partier. Och kan knappast införa ett förbud mot politiskt färgade nomineringsgrupper.
SvaraRaderaSå tala med partiföreträdarna om hur de kan försvara att man styr ett trossamfund inom en religion som man i vardagslag inte står bakom.
Det finns en enda nomineringsgrupp i valet till Svenska kyrkan som är ett tydligt kristet alternativ och som inte sätter partiboken före Bibeln och den kristna tron, och det är Frimodig kyrka. För mig helt obegripligt hur man kan rösta på till exempel Centern, Sossarna och Fisk...
SvaraRaderaSkamligt att få en biskop som inte förstår sitt uppdrag. Självklart ska vi ha en kyrka då all makt och härlighet i evighet tillkommer Jesus Kristus genom dess representanter biskoparna...det vill säga i teologiska frågor, inte när det gäller att vara arbetsgivare. Kalla det en sekt, så är Kristi kyrka tänkt att vara..
@Lars B
SvaraRaderaÄr det prästerna eller partifolket som driver på i frågan om skolpräster och skolkyrkor?
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaJag har läst en del av det Du skrivit om skolkyrkan. Det är ingen enhetlig företeelse detta med skolkyrkan. Och dessutom är det nog en väldig skillnad på vad man vill med den. Att man skulle försöka omvända sina kamrater med hjälp av skolkyrkan verkar vara mindre vanligt. Och att en skolpräst eller pastor yttrar sig nedsättande och plumpt tillhör så vitt jag vet verkligen undantagen.
SvaraRaderaPå flera ställen handlar det mest om att bereda de kristna eleverna en mötesplats även under skoldagen. Och präster (och ibland pastorer) är deras kontaktperson, men skall även finnas till för andra elever.
Förr (på 1960-70-talet) var skolkyrkan en riktigt stark och utbredd elevrörelse som eleverna själva ansvarade för. De hade andaktsrum där de kunde samlas till en stunds bön eller efter skoltid på andra platser till olika aktiviteter.
Partierna driver inte på, även om de säkert tycker att kyrkan skall finnas i skolorna för alla elevers skull. Och prästerna i Svenska kyrkan fungerar som elevstödjare och kan ibland medverka i lektioner. Min bild är att det i så fall mest sker på skolans beställning och självfallet är lärarna med. Och man visar respekt för olika livshållningar och åskådningar. Allt annat vore egendomligt.
En kyrka som kan fungera som en samtalsplats om livets mening och om värden och värderingar. Det handlar om människans förhållande till naturen och till varandra.
SvaraRaderaI det perspektivet tycker hon att synen på kvinnliga präster och äktenskap för homosexuella är viktiga frågor. Hon ser gärna att kyrkan tar en mera aktiv roll i miljöarbetet säger Maud Olofsson
Det här är rätt långt ifrån församlingslivet i den kyrka där jag lever och verkar. Ämbetsfrågan existerar inte, man får välja vilken präst man vill
beroene av eller oberoende av kön eller personliga relationer. Vi kan erbjuda både och det är oftast våra relationer till församlingarborna som står i centrum.
Att kyrkan blir en samtalsplats om livet är bra, för de samtlaen leder ofta Herren till sig, där har jag fullt förtroende.Naturfrågorna, visst, väesentliga, här har cnmtern något tt budra med att med en skapelstro i botten verkligen betona hur det ges till den allra först månnikan där hon står i sitt paradis som Gud säger.Ddetta är ditt att försvalta, med ansvar och inskränkningar.Men relationen gäller inte bara tillvår jord och til varandra, Vi har én Himmelens Herre att tacka och lovsjunga för det han har gjort för oss. Och Det finns ett tomt kors som vittnar som en ständig påminnelse, himlens gåva som vi inte kan leva utan., Jeus gjorde något för dig och för mig på korset som har han gjort fr var och en av oss, han satt aldrig och kalkylderade över hur många ha skullu kunna rädd, hon gjord det bara för dig! Och detta behöver vi tala i vår kyrka, evengelium till alla! För dig och mig, det större och underbarade än nögonting annat1 ATT FÖLJA JESU AGENDA I JESU KRISTI KYRKa