En ordlista över icke önskvärda uttryck i kyrkliga sammanhang kan bli följden om kyrkomötet bifaller en motion av Karin Långström Vinge och Maria Abrahamsson och bannlyser svordomar och könsord. Klart att kristna människors språk bör vara föredömligt och fritt från det Bibeln talar om som att svära vid Guds namn. Och man ska inte missbruka Herren din Guds namn. Inte heller ska man naturligtvis åkalla den onde och hans anhang.
Men, man behöver inte vara synsk för att förstå att förslaget till kyrkomötet har något att göra med prästen, ordvrängaren och författaren Dag Sandahls expressiva språk. Omvittnat och diskuterat. Anton Nicklas Sundberg, legendarisk ärkebiskop lär också ha haft ett övermåttan mustigt språk. Honom tillskrivs yttrandet: Där gick tåget åt helvete och jag som skulle med. Från seriernas värld utmärker sig kapten Haddock med en alldeles egen flora av kraftuttryck.
Tänk ändå så många ord som det kan gälla. Särskilt den amerikanska svordomsfloran är genomsyrad av könsuttryck. Vilket väcker frågan om svordomar på främmande språk. Dessutom måste man fundera över substitut och semisvordomar som kan kräva svåra avvägningar.
Kommer man att kunna yttra följande ord?
Sakramentskade
Sakrans
Knäveln
Böveln
Fasen
Förbaskade
Förbenade
Förbålt
Järnspikar
Sablar
In i vassen
Jämrans
Jädrar
Jäsicken
Jäklar
Katten
Himla
Helsicke
Huggormars avföda
Attans
Rackarns
Ända in i aftonsången
Svenska språket innehåller en uppsjö av sådana ord och uttryck. Många många fler kan man nog räkna upp om man så ville. Här dock som exempel och tips till överväganden som kyrkomötet inte får fly ifrån. Men jag undrar hur man gör för att i kyrkliga sammanhang bannlysa svordomar. Kan det tänkas att det finns annat att lysa i bann. Men eftersom jag inte gärna använder kraftuttryck i vardagslag så får detta ta mig katten vara mer än nog.
Nu har Dag kommenterat det hela också (http://www.ostran.se/bloggar/dagblogg/galenskaparna). Man kan förstås tycka olika om honom, men han vet att formulera sig underhållande!
SvaraRaderaDet behöver inte alls vara lustigt eller svårt. Det handlar helt enkelt om att uppföra sig på ett anständigt sätt och inte använda könsord eller svordomar mot varandra. Det behövs heller inga bannlysningar eller sanktioner, bara en överenskommelse att vi inte provocerar med ord som upplevs kränkande. Var den gränsen går är naturligtvis olika för var och en. Men svordomar och könsord är inte tillåtna på t e skolor, och tydligen behövs det ett klargörande även på kyrkomötet.
SvaraRaderaEtiska riktlinjer handlar också om annat: t ex hur man rapporterar från utskottsarbetet.
Jag levde helt i förvissningen om att svordomar och könsord inte förekommer i kyrkliga sammanhang. Vad som sker i kyrkomötet ligger mestadels utanför min horisont, sådant läser jag bara om i tidningarna.
SvaraRaderaAtt införa regler som är självklara blir mest egendomligt. Och viktigare saker står naturligtvis på kö: hur få ett levande böneliv i församlingar, bland anställda och förtroendevalda och så vidare. Hur tända kärlek till kyrkans högmässa? Hur arbeta med bekännelsen så att trons värld blir tillgänglig för fler? Kanske genom en ny katekes? Som det nu verkar är tron och dess uttolkning i allt för hög grad utelämnad till en huggsexa bland de ord- och röststarkaste och därtill verkar den vara - en förhandlingsfråga för politiskt valda.
Det som Svenska Kyrkan har svårast med är väl det som Du nämner som självklart. Karin vill genom motionen ha lindrig för en öm tå.
SvaraRadera