Kyrkflytt och trösklar

 Kiruna kyrka har inte bara varit på de flestas läppar, den har också flyttat fram sina positioner. All framgång och förflyttning kräver hjälp och bistånd. Från ovan och från människor, deras kunskap och expertis. Planerarna satte igång redan 2013 fick vi veta. Anledningen var att undslippa sättningar och ras eftersom gruvarbetet på LKAB underminerat inte bara kyrkan (!) utan delar av det centrala Kiruna.

Nu kan Svenska kyrkan och andra trossamfund säkert flytta fram sina positioner på andra sätt och områden. Gudstjänstdeltagandet kunde gott öka. Bara bland de anställda och förtroendevalda kunde förväntan och uppmuntran öka det aktiva deltagandet. Där finns mycket att göra. Att den kräftgång gudstjänstdeltagandet genomgott bara förväntas fortsätta är mindre lyckat. Ty evangeliet och dess budskap om frälsning behöver ljuda tydligt och frambäras så att tron kan få fäste, även inom kyrkan och dess mångskiftande nivåer och i de grupper och partier som vill vara med och styra Svenska kyrkan!

Kyrkans trösklar har påståtts vara för höga. Det är inte sant, inte på särskilt många ställen. Snarare har trösklarna slipats så låga så att utanför eller innanför egentligen inte verkar göra någon skillnad. Ingen tvivlar på att ordet trösklar står för alla möjliga slags hinder att delta aktivt i Svenska kyrkan. Språket är för svårt, har det sagts. Visst finns det ibland ett innespråk. Men det finns också ord som är trons och kyrkans, som bär dess identitet och innersta kärna. Dessa kan inte sopas undan eller raderas ut. Andra hinder kan bestå av att nytillkomna kan få svårt att finna sig tillrätta och bli inlemmade. 

En gång trodde jag att evangeliet kunde översättas till ett sekulärt språk så att fler skulle bli berörda och indragna. Vanligast är att människor betraktar sin egen kyrka från utsidan. Då tycks de sociala insatserna vara det som kan imponera. Trots det verkar kyrkan bli bortvald och uppfattas som irrelevant.

Övertygelsen om att hindren ligger hos kyrkan har lett till att budskapet om Jesus Kristus understundom blivit så otydligt att många tror att det handlar om att Jesus var en hygglig och god människa som vi kan ha som ett slags idol eller fin förebild. Somliga är dessutom övertygade om att kyrkan går ut på att göra goda gärningar. Andra på att verbalt hävda människors lika värde och deras rättigheter. Men uppfattas det som kontentan och det uteslutande centrala då finns det andra samhörigheter som koncentrerar sig mest på det. Kyrkan är faktiskt något mer och annat. (Bilden visar en oblatask, där ett krucifix speglas, skapad av silversmeden Anna-Stina Åberg)

Att bli inlemmad i Kristi kropp och att öppna sig för att bli förvandlad till större Kristuslikhet, att bli förlåten och ha en bönens dialog med Gud blir nya dimensioner i livet. Detta kan leda till solidariskt engagemang för rättfärdighet, rättvisa och fred som ett utflöde av att Gud först har älskat oss...

Förena vila med arbete

Pensionärslivet är fyllt av uppgifter. Särskilt i äppeltider. Vår koloni har dessvärre mycket bra jordmån så gräset hinner inte bli klippt innan det har växt en decimeter, igen! Vårt äppelträd har en stor diameter, en sex sju meter. Följden är att sedan vi plockade fallfrukt sist har ett veritabelt skyfall av gulröda äpplen dunsat ner på den mjuka gräsmattan.

Att plocka upp dem är ett äventyr. Särskilt för mig som inte klarar att böja mig ner gång på gång. Då måste jag genast gå och sätta mig. Har prövat att stående med räfsan maka ihop äpplena, men det gillar dom inte. Både äpplena och gräset håller emot, som handlade det om oskiljaktiga vänner. Först tänker jag uppfinna äppelgolf och putta frukterna med käppen min. Lösningen blev att försöka sparka äpplena i mindre högar. Därefter slår jag mig ner vid närmaste hög på en massproducerad plaststol. 

Då når jag att samla kasserbar fallfrukt i en stor korg och den frukt som ska sparas i en papperskasse. Så där sitter jag med räfsan, som kan behövas för äpplen i periferin, korg och kasse. Då visar det sig att äpplen är som nybadade. Det dryper om dem. Daggen hänger kvar i gräset trots flera timmars sol. Så nu behövs papper att torka med så botten inte går ur papperskassen där den goda frukten placerats. Så långt går det ändå rätt hyfsat. Sedan måste jag flytta några meter och släpa med denna omfattande utrustning.

Där sitter du bra, ropar grannarna. Och tycker att det var ett nydanande sätt att förena vila med en smula arbete. Blir du klar tills kvällen, ropas det uppmuntrande. Själv svettas så jag snart är lika blöt som gräs och äpplen. Så det får bli en paus för att äta lite och dricka en svalkande kylig dryck.

Efter åtskilliga förflyttningar runt och under det dignande äppelträdet har jag fått bort...det mesta. Under tiden har det retligt nog dunsat ner en del nya äpplen. Hoppas det gjorde ont, tänker jag som inte vet hur just äpplen har det med känsel och känslor. Blir det så här fler år får vi hyra några lamm.

Att ha koloni innebär med andra ord en del vedermödor. Sedan ska vi gå till parkeringsplatsen. Då blir det till att bära en kasse fallfrukt, en kylväska, ett par kilo nyupptagen potatis, en spagettipumpa och diverse annat. Som sagt, pensionärslivet är fyllt med uppgifter.

Demokrater mot Trump

Det demokratiska partiet sägs vara i kris. En strategi lär inte finnas, hävdas det. Partifolket har inte lyckats hitta gemensamma angreppspunkter för att motarbeta och detronisera Trump och hans anhang.  Så kan det förstås vara även om det finns tydliga och klara röster som systematiskt och uthålligt gör vad de kan.

En av de mest uttalade Trumpkritiska TV-kanalerna är MSNBC. Kanalen utdömd av republikaner och magafolk som woke och opålitliga. Följer man MSNBC är det enkelt att upptäcka många välformulerade demokrater som kämpar hårt för att motverka Maga och Trumps oändliga och för demokratin hotande och skadliga åtgärder. Bland de återkommande muntliga och initierade kommentatorerna utmärker sig Lawrence O´Donnell som själv har arbetat i Kapitolium. O´Donnell har bl.a. varit författare och producent för serien West Wing! 

Även Rachel Maddow har ett eget program med tydlig udd mot Trump och regimen. Kritiken mot Trumps plats och roll i vänskapen med Jeffrey och hur det avspeglas i Epsteindokumenten tillhör det som för tillfället är högt prioriterat. I dessa program lyfts även frågorna kring Justitiedepartementet, Jeffrey Epstein och Ghislaine Maxwell och hur bristen på transparens och oviljan att släppa dokumenten tydligt splittrar Magarörelsen.

Dessa tydligt politiska kommentatorer ter sig ovanliga för svenska tittare. De fungerar som våra kolumnister i dagstidningarna där personliga ställningstaganden och åsikter har sin plats (liksom på ledarsidorna). Men CNN och Fox har samma modell i sina kanaler. I de flesta program har man dock olika paneler som utifrån olika utgångspunkter diskuterar dagens frågor.

Senatorn Adam Schiff från Kalifornien har en egen Youtube-kanal där han konsekvent och vältaligt kritiserar Trump, hans regim och deras många olagliga handlingar. Vill man se och höra en uttalad demokratisk Trump-kritiker är Schiff ett bra exempel. En annan är Jamie Raskin som representerar Maryland i kongressen. Han sitter också i the House Committee on the Judiciary. Även han är rikligt representerad med utdrag ur debatter och anföranden på Youtube.

En annan väg att väcka opposition har Bernie Sanders, med hjälp av Emilia Alexandria Ocasio Cortez, som åkt land och rike runt med stora och ibland enorma möten under samlingsnamnet Fighting Oligarchy, where we go from here! Vill man se några utdrag från sådana möten är det bara att söka på "Fighting Oligarchy" eller på Bernie Sanders på Youtube.

Många andra framträdande kritiker av Trump finns det förstås. Jasmine Crockett är en sådan. Några av de demokratiska guvernörerna har också trätt fram, såsom Jay Robert (JB) Pritzker i Illinois. Gavin Newsom guvernör i Kalifornien har tydligt och klartänkt konfronterat Trump.

Bland de konsekventa och kunniga kritikerna av Trumps politik står den världskände ekonomen Jeffrey Sachs i en egen klass. Leta gärna reda på material på nätet där han talar.

De bortvända och fega medierna!

Om 30 dagar och ett antal timmar är det kyrkoval. Det pågår mellan den 8-21 september, vilket Ni väl var stensäkra på? Svenska kyrkans internetsida om kyrkovalet ståtar med en nedräkning där till och med sekunderna tickar ner.

Visst vore det synnerligen motiverat om dagspressen skrev om Svenska kyrkan och kyrkovalet?! Och att radio och TV behandlade de aktuella kyrkliga frågorna! Men än så länge är det överlag alldeles tyst. Och så lär det väl förbli eftersom media av någon anledning tycks tro att skriva om kyrkovalet är att närma sig livåskådning och tro och därför bör behandlas som mindre viktigt och huvudsakligen som privata angelägenheter. Media fegar helt enkelt ut trots att det finns mängder av intressanta ämnen och viktiga frågor att djupdyka i, t.ex. vad gäller kyrkans organisatoriska utformning. Så ser min misstanke ut. De vill eller vågar inte!

Bristen på kunskap är förstås även den öronbedövande. Vilket kan vara en delföklaring till det bristande intresset för kyrkans sätt att vara och fungera. Det kan inte finnas många journalister som ens läst Svenska kyrkans kyrkoordning eller som följer upp kyrkomötets beslut i någon större utsträckning. Många tycks tro att ärkebiskopen är högsta chefen som kan se till att åtgärda saker på alla kyrkans nivåer...

Låt mig därför ange ett antal angelägna angreppspunkter:

Är kyrkan verkligen skild från staten när politiska partier från riksdagen ställer upp i kyrkliga val?

Hur ser de politiska partiernas engagemang och makt ut - på nationell, på stifts och lokal nivå? Undersök till exempel mandatfördelning i kyrkostyrelsen, kyrkomötet, stiftsstyrelser och stiftsfullmäktige, i kyrkoråd och kyrkofullmäktige. Hur ser det ut i presidierna?

Om partier ställer upp - varför får aldrig partiledarna svara på frågor om deras inblandning i Svenska kyrkan (och inte i något annat trossamfund i Sverige)?

Hur ser det politiska inflytandet ut idag i jämförelse med läget före skiljandet av kyrka - stat?

Jämför kyrkovalsprogrammen för de grupper som ställer upp i kyrkovalet, hur viktig är kyrkans tro, bekännelse och lära? Hur viktig tycks gudstjänster, diakoni, mission och undervisning vara?

Är det rimligt att livsåskådningsmässigt sekulära och neutrala partier är med och bestämmer om böner, gudstjänstordningar och andra trosfrågor?

Hur mycket pengar delas ut i parti- och mandatstöd?

Med de röstetal som uppnås i kyrkoval, kan de betraktas som demokratiskt rimliga val? (I kyrkovalet 2021 röstade 18,4 % av de röstberättigade vilket motsvarar över 900.000 röstande. I många andra val skulle ett så dåligt röstetal leda till ifrågasättande av valresultatet)

Hur fungerar stiftens domkapitel vad gäller anklagades rättssäkerhet?

Om församlingarna är kyrkans primära nivå hur kommer det sig, och är det rimligt, att flerförsamlingspastorat kunnat ta över makten i församlingarna?

Hur styrs andra kyrkor i jämförelse med Svenska kyrkan?