06 januari 2024

I Jesus når det heliga oss


Utdrag ur en predikan på Ordrik:

Stjärnan, som så här års förgyller fönster hos fromma, 

såväl som hos ateister, tvivlare och skeptiker,

har självklart som förebild den bibliska stjärnan.

Den som visade vägen och pekade på Jesus,

även om de som hängt upp stjärnan

inte tänkte riktigt så… utan nöjde sig med

att den var fin och lysande grann

Samma stjärna fyllde våra resenärer med stor glädje

Till sist stannade stjärnan över huset(!)

exakt där barnet var


De österländska kungarna fann barnet och Maria 

och föll ner och hyllade honom! Förundrade och uppfyllda

Varje barnafödsel är ett mirakel

men här var det något mer.

Det kan tänkas att Jesu helighet

återspeglas och blir synligt i varje barn

nu, från Jesu födelse, blir varje förtryck och övergrepp

ett angrepp mot det gudomliga och heliga

som bor i människan


05 januari 2024

Epifania - vad såg de vise männen?

 Under de senaste dagarna har jag försökt skriva en predikan. Senast det hände var för mer än 5-6 år sedan. Imorgon, Trettondedagen ska jag få predika i Olaus Petri kyrka i Örebro. Det var bara att försöka skaka av sig ringrosten, läsa in lite fakta om texterna den dagen samt ta reda på mer om hur epifania firas utöver världen.

Något som fångade mig från början var: vad upplevde de vise männen egentligen. Vad fick dem att falla ner inför barnet? Vad såg de egentligen? Epifania betyder ungefär framträda eller uppenbara. I den världsvida kyrkan är det den dagen som Kristi guddom uppenbaras för världen. För hednafolken brukar det heta eftersom de vise männens vallfärd representerar folkslag bortom tron på Gud.

Kristi förklaringsdag är en annan helgdag som bär samma fråga: vad såg lärjungarna på förklaringsberget?

De såg ljuset, det himmelska, skinande vita kläder, det guddomliga. När ser vi, upplever och erfar vi, Gud i Kristus Jesus?

02 januari 2024

Har kyrkan en framtid?

Den kristna kyrkans framtid i Sverige har blivit ett diskussionsämne. Kyrkor som går kräftgång är ingen uppbygglig trend. Att det finns olika strategier för att motverka utvecklingen och förändra de nedåtgående siffrorna står klart. I Svenska kyrkan är den modellen att behålla medlemmar genom att betona allt gott och fint som kyrkan gör för barn och ungdomar, för ensamma och utsatta, för sjuka och fångar osv. Sällan nämns då med någon större entusiasm mässa och gudstjänst, Guds ord eller bön och bibelstudium. Det är som om ett företag inte ville berätta om sin kärnverksamhet. Därmed inte sagt att det diakonal skulle vara något perifert. Det är den inte! Men det som ger diakonin ess livskraft och energi finner man i dess ursprung: Guds kärlek till oss. Diakonin flödar ut från mötet i nattvarden, vid altaret!

I tidningen Världen idag skriver evangelisten Ingemar Helmner om läget och framtiden för kyrka och kristen tro i debattartikeln Har församlingen någon framtid i Sverige? Efter att ha betonat sekulariseringens framfart undrar han: "Är en försvagad folkkyrka, i händerna på de politiska makthavarna, det enda som blir kvar, eller vågar vi tro att en påkristning är möjlig; en ny väckelse, med helig dragningskraft, som ritar om den religiösa kartan?"

Helmner menar att den etablerad kristenheten är både tandlös och lågmäld. Kyrkan är mer en svans än ett huvud påverkad av samhällsandan som den är - när den kunde vara "en helig proteströrelse" Så långt är det inte alldeles galet. Det finns självklart mycket att göra för att den kristna kyrkan i Sverige skulle bli mera genuin och trovärdig i utövandet av och vittnesbördet om tro och liv. Förkunnandet av de glada och goda nyheterna om Jesus Kristus behöver göras moget och frimodigt. Vi är lerkärl men bär en skatt, varför då huka och tveka?

Helmner nämner Ja till livet och hbtq som områden där kyrkorna retirerat, kompromissat och fallit undan bland annat av rädsla för att "hamna i dålig dager". Att abortfrågan och olika sexuella identiteter varit svåra för kyrkorna att förhålla sig till betyder inte att det bara finns ett enda och rätt kristet alternativ. Frågorna kräver faktiskt mycken reflektion och stor teologisk insikt såväl som eftertänksamhet. Svartvita förhållningssätt gör inte frågorna och deras komplexitet rättvisa. 

Helmner skriver: "Begreppet ekumenik kommer alltmer att präglas av synkretism. Politiska makthavare behöver kyrkornas hjälp för att skapa ordning i ett Europa där stora flyktingströmmar orsakar oro. Att då lyfta fram Jesus som enda vägen kommer inte att ses med blida ögon. Interreligiösa gudstjänster är det trendiga. Öppen religionsblandning och infiltration av nyandlighet". 

Tanken att ekumenik innebär synkretism är en alltmer spridd vanföreställning. Tvärt om är det så att finns goda teologiska skäl för att i arbeta för kristen enhet! Helmner har helt okritiskt anammat ogrundade idéer, om att ekumeniken får de engagerade att förlora fotfästet, med hull och hår. Den som har intresse för religionsdialog står öppen för andras tro och deras övertygelser. Det innebär inte att man tar över eller ikläder sig andras tro utan att man möter den genom att själv vara djupt förankrad, kunnig och grundad i den kristna tron! Ekumeniken omfattar INTE andra religioner utan endast och uteslutande kristna kyrkor som möts för att bibliskt motiverade sträva efter både lokal och världsvid enhet i Kristus!

Föreställningen att Jesus är svaret t.ex. på växande flyktingströmmar i Europa är att förandliga världens problem. Politiska frågor hanteras bäst av politiska krafter och inte genom förkunnelse och evangelisation! Kyrkor kan erbjuda sina perspektiv och möjligen medverka i politiska skeenden men går vilse om de försöker ta över från demokratiska politiska partier, folkrörelser och krafter.

Interreligiösa gudstjänster finns knappast! Någon gång på enstaka platser har det förekommit att man  tillfälligt mötts offentligt till gemensam fredsbön! Inte heller det kvalificerar sig som synkretism, någon sammanblandning är inte aktuell! Den katolska kyrkan har mött Islam och muslimer genom århundradena och har haft gott om tid att reflektera över hur kyrkan och de kristna bör förhålla sig. i Signum finns en bra och läsvärd artikel som kort berättar om relationen mellan den katolska kyrkan och Islam

Helmners analys är sned och mycket vinklad. Det hindrar inte att frågorna som fått honom att fatta pennan är har betydelse. Frågorna kan vi alla behöva brottas med, även om hans försök till analys och svar leder fel! Till sist är det en myt att det sker någon medveten infiltration från andra religioner av den kristna kyrkan. Men riskerna med både moderniteten och sekulariseringen utgör verkliga faror. Kom ihåg att dessa är krafter både utifrån och inne i kyrkan. Tidsandan får oss dessutom att tro att popularitet och profillöshetens utsuddning är vägen framåt. Att det är så har nog med den Onde att göra, han söker förstås varje tillfälle att underminera Kristi kropp på jorden... vilket är lätt inte vilja kännas vid, utdefiniera och att glömma - av bara farten.

Visitation revisited

Visitera innebär att besöka med avsikten att granska, om man får tro Svenska akademiens ordbok som äntligen fullbordats. Där uttyds ordet visitera på följande vis: "om tjänste- l. ämbetsman o. d.: under besök granska l. undersöka (viss verksamhet l. inrättning) för att bedöma dess skick l. tillstånd o. d.; särsk. dels med avs. på skola l. apotek l. gruva, dels (i fackspr.) om biskop l. prost o. med avs. på församling".

I kyrkan har visitationer varit brukligt sedan mycket länge. I SAOB finns citerat att redan på 800-talet hade Karl den Store förordnat att vid biskopars visitationer skulle undersökas om det förekommit förbrytelser som då skulle bestraffas. Därtill finns flera citat om svenska kyrkliga visitationsförhållanden, bl.a. från 1600-talet.

Dagens kyrkoordning stadgar, i 8 kapitlet om biskopen och i paragraf 2, följande om visitationer:

"Biskopen ska visitera stiftets församlingar. Biskopen får också uppdra åt kontraktsprostarna att i biskopens ställe visitera församlingarna i deras kontrakt. Biskopen får i särskilda fall uppdra åt domprosten att visitera stiftets församlingar. Vid visitationerna ska det föras protokoll som ska lämnas till domkapitlet samt till berörd församling och berört pastorat. (SvKB 2012:14; 2015:7)"

Prostvisitationer är ibland en visitation som blivit ett komplement mellan biskopsvisitationerna för att ha tillsyn och kunna uppmuntra och stärka medarbetarna och de förtroendevalda i församlingarna. Här ett påpekande vid en prostvisitation: att man kan "skapa bättre utrymme för liturgiska och andra värdeföremål som förvaras i kyrkan enbart genom att flytta undan sådant som nu tar utrymme men som inte behöver förvaras i kassaskåp".

I en annan visitation kan det heta: "Även det gemensamma personalrummet är så litet att man vid lunchtid tvingas äta i omgångar. Frågan om vilrum kan också behöva adresseras". Här märks att visitationen knappats tagit sikte på de pastorala frågorna utan praktiska förutsättningar. Lite närmare kommer nästa påpekande vid en prostvisitation: "Vid vårt besök ska en lektion inledas i kyrksalen. Vi ställer oss frågan hur man tänker kring hur det invigda kyrkorummets helgd iakttas i samband med att där bedrivs annan verksamhet. Frågan har aktualiserats tidigare och uppenbarligen behöver man komma åter till den".

En utomordentligt spännande bok är biskop Jonas Jonsons bok från 2005: Den långa resan från Hallsberg till Kumla: visitationsstämmor i Strängnäs stift 1990-2004. Med hjälp av den kan man få en bra inblick att även de pastorala frågorna tas upp som oerhört viktiga.

I Strängnäs stift har sedan ett antal decennier en egen modell för visitationer införts, originellt kallad Strängnäsmodellen. Där finns rejäla återkopplingar i ett tolvårsprogram med visitationer och återbesök. I planen ingår att församlingarna får åka till stiftet för samtal med visitationsteamet och biskopen. Även i den ambitiösa modellen kan det finnas anledning att se lite grann från ovan (helikopterperspektiv) på vad som egentligen görs och vad som blir resultatet av det myckna slitet. 

En viktig ingrediens i arbetet med visitationer är församlingsinstruktionen där församlingarna (?) uttryckt sin inriktning vad gäller gudstjänst, undervisning, mission och diakoni. Frågetecknet beror på att makten över församlingsinstruktionerna obegripligt nog ligger i pastoraten (!) och inte i församlingarna! 57 kapitlet  5 § : "För varje församling ska det finnas en församlingsinstruktion. Församlingar som ingår i ett pastorat ska ha en gemensam församlingsinstruktion. Förslag till församlingsinstruktion ska utarbetas av kyrkoherden och kyrkorådet i samråd med domkapitlet. När det gäller en gemensam församlingsinstruktion ska kyrkorådet även samråda med församlingsråden inom pastoratet".  Så mycket för församlingarnas självstyre och rätten att ha sin egen pastorala profil!

Visitationerna är en integrerad del i hur Svenska kyrkan internt fungerar. De ger även en blick av det omgivande samhället eftersom biskopar vid besöken i församlingarna även gör nedslag i olika verksamheter inom församlingarnas geografiska ram. Jag frågar mig i alla fall hur visitationerna förvaltas och följs upp? Blir det något av praktiska eller pastorala påpekanden? Gör församlingarna det som de uppmanas till eller lyfter de bara på hatten och går vidare?

Ännu en fråga: hur utvärderas sättet att visitera och hur följs de aktualiserade frågorna upp på stiftsnivå och församlingsnivå??


31 december 2023

Nyårsönskan

GOTT NYTT ÅR
 

med lite trumma och triangel

tillönskas Du av stillsam!!


2021 blev det 194 inlägg

2022 uppnåddes bara 15 inlägg

2023 publicerades 181 bloggposter

29 december 2023

God fortsättning utifrån Mors Julbrev


Ett riktigt elegant kort får jag slänga in så här som jästen efter degen (årets helgkortskalender).Ingen konstnär har signerat kortet som en gång var en s.k. konstbilaga i Mors Julbrev, förmodligen 1931. Flera andra liknande julkort i det stora och spännande kuvertet var målade av Maj Lindman och det kan vara hon även i detta fall.

Idyllen är väl fångad med den ångande julgröten, för inte kan det väl vara dopp i grytan?

Budskapet som jag vill leverera är: God fortsättning!

25 december 2023

25 Helgkortskalender 23

Vad nu? En 25 dag i kalendern? När infaller julen egentligen? På de flesta platser i världen inleds julen med midnattsmässan på julaftonens sista, av förväntan, skälvande timmar. Men då handlar det om de kristna kyrkornas firande. Ortodoxa kyrkor, där den julianska kalendern nyttjas, har sin juldag den 7 januari, då vi redan har passerat trettondedag jul.

Men i butiksvärlden infaller julen snarare någon gång i oktober-november, åtminstone av högtalarnas julmusik och julpyntet att döma. I många fönster dyker julstjärnorna upp kring inledningen av advent. När kopplingen till Skriften (dvs. Bibeln) blir svagare breder julen ut sig på bekostnad av senhösten och advent.

Den stora firningsdagen av Jesu födelse är än så länge den 25 december - därför ännu ett julkort i årets lilla kortkalender. Det är inte det vackraste eller finaste, men sätter i alla fall fokus på Maria med barnet där de står i en port med vindruvor kring sig. Den fridfulla julen önskas liksom ett Gott Nytt År!

Kortet har en baksidesstämpel: KENTTÄPOSTIA (dvs. Fältpost. Där är även  följande text tryckt: Säljes för åstadkommande av arbetshem för hemlösa tuberkulösa kvinnor. Föreningen för tuberkulosens bekämpande i Finland.

En påminnelse om att även under julen fortsätter krig och mänskliga sjukdomar och umbäranden. Gåvorna till Jesusbarnet kan med andra ord gå vidare ut i världen till verkligt behövande. Julen är startpunkt och inspiration till att leva generöst!


24 december 2023

24 Helgkortskalender 23

Julaftonen året 2023 är inne. Sista kortet i kalendern ska exponeras och beses. Nu får vi tillämpa våra olika betraktelsesätt. Tänka över hur bilden är uppbyggd. Var tyngdpunkten ligger, vilka detaljer som syns. Vi kan också reflektera över vilka känslor bilden väcker hos oss. Och vad som händer om vi själva kliver in  i bilden..

En riktigt GOD JUL tillönskas!
 

På kortet finns en vers som när kortet brukades inte ansågs vara alltför religiös eller missionerande. Om konstnären Nyström hade något inflytande över vilken vers som skulle finnas vet jag inte. Inte heller vet jag om hon valde att konstverket skulle kringgärdas av en röd krans med gran- eller tallris? Versen lyder:

O, du heliga barn, som så milt mot mig ler,

Låt mitt liv bliva helgat åt dig!

I tillbedjan vill jag för dig falla ner.

O. min konung välsigna och mig!

Fridfull Jul
 

Att trycka en sådan vers på ett publikt kort ansågs inte vara missionerande eller alltför religiöst! Kortet finns kvar och nu står versen där som en önskan och en bön!

23 december 2023

23 Helgkortskalender 23

Julkortet idag har sänts från Finland till Västå strand i Örebro. Ett veritabelt myller av julgranar, rådjur, kaniner, ekorrar, blommor och stjärnor. Mitt i allt detta är en liten ängel bärande på ett ljus på väg till stallet. Den som skärskådar ängeln lär få svårt att se 2 vingar. Dessutom bär ängeln en gloria. Som vanligt markerar strålarna från en stjärna var födelseplatsen är belägen. Vi skriver inte så ofta om att stjärntydarna, de vise männen, hade beskådat himlen tytt betydelsen av något på himlavalvet och funnit vägledning. Ungefär så som vi tänker att astrologin håller på idag för att utröna händelser och skeenden av gynnsamma planetförhållanden.

Åter en gullig framställning av det världsomvälvande som skedde i Betlehem. Djuren ska säkert symbolisera att hela naturen deltar i hyllningarna av den nyfödde. Jesu födelse bedömdes senare som så viktigt att världen gavs en ny tideräkning: före och efter Kristus! 

22 december 2023

22 Helgkortskalender 23

 

Helga stjärna, du som lyste

Österns vise, fordomstid

Visade dem, rätta vägen,

Till Guds Son, så ljuv och blid.

Lys för alla! Lär dem finna

barnet som ger evig frid.


Kortet är verkligen snarlikt ett annat som visats här på stillsam. Förmodligen har inspirationen varit gemensam eller har konstnärerna kikat på varandra eller... Tänk om korten möjligen har samma upphovsperson? Det vore inte otänkbart om Jenny Nyström hade ett finger med i spelet. Fast ofta signerade hon sin kort. 

Att ett samband föreligger visar bland annat den bedjande mannen med utsträckta händer. Det är samma person av den gröna klädedräkten och huvudduken att döma. Ser man noga efter är de andra också identiska, om än stående en aning längre ifrån stallet. Se på kvinnans hår! Går det ända ner till fötterna eller ligger håret på en mantel så att man inte förmår se övergången? Barnet verkar också vara samma person. Korten är utgivna av Axel Eliassons Konstförlag A.B.

Här är i alla fall det förra kortet en andra gång. Perspektiven skiljer sig alltså åt, fast förklaringen är troligen att på det nedersta kortet behövdes inget utrymme för en from vers. Så här skrev jag om detta kort för bara några dagar sedan, om någon redan glömt det och vill se efter. 

Olika kort, men näst intill identiska. Handlar det om återbruk? Det ena kortet har liggande format, det andra stående. Nog vore det spännande att få reda på hur allt detta kan komma sig?



21 december 2023

21 Helgkortskalender 23

Den ulliga, puttenuttiga och gulliga julen kan knappast bli synligare än på dagens julkort. Utsattheten är som bortblåst av romantiskt himlaljus och av fagra små änglar och rara lamm. Det gulliga förstärks av pastellrosa och -blå dräkter.

Risken finns att glömma eller förtränga en mer realistisk läsning av evangeliet om Jesu födelse. Puttinuttigt blir det om någon redigerar bort allt "störande". T.ex. som kejsarens påbud om skatteskrivning vilket tvingar ut familjen, där Maria är höggradigt gravid, på vägarna. Eller hoten från Herodes som vill ha vise män som spioner och snart ska jaga de nyfödda barnen i landet.

Därtill borde jorden skaka när Gud blir människa, ungefär som vid korsfästelsen. Tänkas kan förstås att jorden redan skakar för så många på jorden att även Jesu födelse får bli en förströelse, en avledning, eller varför inte till en behövlig tröst. I grunden, oavsett hur vi knycklar till det, är budskapet en glad nyhet, ett befriande glädjebudskap till allt skapat.

Detta julkort funderade jag över även 2010 i en kalender.

Kortet är stämplat i Turku 18/XII 1923 och sänt till Lasarettgatan i Åbo.

För den som är intresserad av hur man kan förvränga sådant som är och har skett och därtill ofta baktala något borde läsa Anders Piltz understreckare i dagens Svenska dagbladet. Där beskrivs hur det intellektuella och vetenskapliga arvet från islam förvrängts, särskilt av den italienske dominikanern Giovanni Nanni. Med akribi skriver han om "Förfalskaren som väckte islamofobin till liv". Dessvärre är det väl en låst artikel.

Jimmie Åkesson och hans parti får i artikeln en rejäl och ironisk känga. De som krävt att "muslimska attribut ska avlägsnas ur den svenska stadsbilden, minareter, kupoler och halvmånar, samt att moskéerna rivs och används till samhällsnyttiga ändamål. Han glömmer de viktigaste attributen, de arabiska siffrorna, den tydligaste påminnelsen om en gammal kulturimport... Sverigedemokraterna borde i konsekvensens namn kräva återgång till runor, fingerräkning och kulramar".
 

20 december 2023

20 Helgkortskalender 23

En gigantisk ängel ser på en stjärnbeströdd himmel till att stjärnan som vägleder lyser över stallet dit både herdar och vise män på sina kameler är på väg. Som en gigantisk strålkastare illuminerar stjärnan stallet med fantastisk precision. Ingen kan ta miste var det underbara skett. Alla strävar att komma in i ljuset! Jesu födelse skall firas och ger samtidigt en upplevelsemodell för alla födslar: som ett livets största mirakel och under.

Ingången i livet liksom skiljandet från livet hanteras i dop och begravning men även under flera av kyrkoårets högtider såsom jul och påsk. Vi som gärna brottas med evangelietexterna under kyrkoåret erbjuds reflektion och eftertanke. Livets gränser blir då genom Jesus unika liv accentuerade och ger dessutom förberedande hjälp i våra egna liv.

I stallet lyser det men ingen syns till, vi förmodas veta vilka som är därinne. Dit är alla symmetriskt på väg. Å ena sidan en stor blå änglavinge och vise män, å andra sidan ytterligare en blå vinge, herdar och får. I mitten ängeln, stjärnan och stallet. 

Kortet är målat av en konstnär Sundén. Det är sänt till Boo i Odensbacken. Årtalet på stämpeln är otydbart.

19 december 2023

19 Helgkortskalender 23

Här ett julkort som blivit alltmera sällsynt. Julens kristna innebörd tonas ner på diverse håll och kanter. I USA har det bråkats om att Merry Christmas är mindre lyckat eftersom Kristus finns i ordet Christ-mas. Happy Hollidays är det mindre lyckade hälsningsförslaget. Men sådant är nog mest krusningar på ytan.

Vad som rör sig i folkdjupet är svårare att fånga. I Svenska dagbladet tror man sig har lagt märke till en renässans för kristentro och en nedgång för ateismen. Jon Fosse och Peter Stormare, i Kristina Lindhs fina porträtt 15/12 i SvD, kan ses som exempel på trendbrottet.

Vänner till mig har på facebook klagat på att det knappast finns julkort med kyrkor, än mindre på Jesu födelse, att köpa i handeln idag. Vi styr mot snö, granar, snö, fåglar, tomtar och julklappar och undantagsvis en och annan ängel. Att änglarna och julen också har sitt upphov i julevangeliet bortser man, av okunskap (?), ifrån.

Om jag skulle sända ett julkort med Jesu födelse till en muslimsk vän är det vare sig ett försök att missionera eller provocera - det är att skicka det jag uppfattar som det finaste med julen. Det är back to basic, tillbaka till källorna!

På bilden har herdar och ett barn dykt upp för att hylla och fira den nyfödde. Att det är en speciell födelse markeras med det starka ljuset (uppenbarelsens ljus) kring Maria och barnet Jesus! Stjärnan  markeras sparsmakat med några strålar på himlen ovanför, i högra hörnet.

Kortet är tryckt av Axel Eliassons Konstförlag.

18 december 2023

18 Helgkortskalender 23

En fridfull jul tillönskas på detta elegant tecknade kort. Ljuslågorna blir till små kors i den form som många konsekrationskors i våra kyrkor har. Om banderollen ströks skulle jag gärna sätta ett sådant konstverk på en vägg i hemmet!

Den folkdräktsklädda flickan står framför ett kyrkofönster med en förmodlig psalmbok i sina händer. Hon blickar mot höjden eller mot den fridfulla banderollen. I Dalarna lär folkdräkterna storslaget finnas med under julhelgen. 

Kortet är tecknat och målat Av Ingeborg Klein. På Leopolds antikvariat kan man se en kollektion ur Ingeborg Kleins kortproduktion.

Kortet ger en dimension av julfirandet som var särskilt omhuldat förr, nämligen kyrko- och gudstjänstbesöken. Julfirandets rötter ner i den bibliska skildringen av Jesu födelse glömdes inte bort, utan värnades. Julbönen och midnattsmässan har fortfarande sina tillskyndare. Julottan verkar ha krympt i städerna, få vill upp och sjunga: Var hälsad sköna morgonstund... I min barndom var det en fröjd att fira julotta. Levande ljus högt och lågt. Välfyllt, ja, rent av trångt i kyrkbänkarna. Efteråt kaffe med pepparkakor och kvarvarande lussebullar. Numera är midnattsmässan på tillväxt, det är inte ovanligt att kyrkan då kan dofta en aning av glögg.

I bondesamhället var det ett måste att kliva upp för att se till djuren. Idag är de små lantbruken snart borta, men kyrkan på landsbygden håller sin roll som mötesplats bra (procentuellt spöas städernas gudstjänstdeltagande med hästlängder!), även på Juldagens morgon.
 

Kortet i A7-format sändes 1932 till Handlaren Olsson på Malmtorpsgatan i Karlstad.

17 december 2023

17 Helgkortskalender 23


Den goda julen uttyds ofta i termer av ett överflöd, utsmyckning, ljus, julklappar, ledighet mm, och särskilt av mat. Julkortet idag tycks besanna denna föreställning om jul. Kurbitskrumelurer omger festen där en tomte bjuder grisarna på grötkalas. Bordsskick har de skära husdjuren, de sitter förväntansfullt och fint med knutna servetter runt halsarna. Här vankas nog en vegetarisk jul?

Om någon får lust att pröva alla helgkort, naturligtvis även dagens, mot s.k. svenska värderingar blir det bekymmersamt. En sådan prövning borde vara lika förekommande som känslomässiga eller bildanalytiska! I Sverige bjuds alla till bords!? I ett land där bolags- och institutionsdirektörer (banker t. ex) får löner som tycks lyfta dem halvvägs till himlen, om himlen är att kunna konsumera så mycket som möjligt. Eller säger bilden att den som, även i ett välfärdssamhälle, kontrollerar gröten tvingar andra att vädjande sitta och vänta på sin tur att få smaka smulorna. 

Att äta sig mätt lär vara en mänsklig rättighet. Enligt FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna: 

Artikel 25. 1. Var och en har rätt till en levnadsstandard tillräcklig för den egna och familjens hälsa och välbefinnande, inklusive mat, kläder, bostad, hälsovård och nödvändiga sociala tjänster samt rätt till trygghet i händelse av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makas eller makes död, ålderdom eller annan förlust av försörjning under omständigheter utanför hans eller hennes kontroll. 

Demokrati, jämlikhet och ett stort knippe friheter, hur befästs de? Går de alls att lära ut? På en kort kurs efter ankomst till Sverige?

Än en gång har kortmotivet byggts med stark symmetri. Kurbitsbandet ser lika ut på båda sidor, grisar och ljusstakar väger också jämnt. I mitten med gröten tronar tomten i sina fina träskor. Den som i helgerna vill briljera med insikter om julgrötens osedvanligt långa tradition kan hitta det på bloggen Kulturminnet. Där kan man bl. a. läsa att gröten går tillbaka till förkristen tid! För gjordes den på säd som korn eller råg...

Kortet sändes 1911 den 23/12 från Tenhult till Alfrida Svahnström i Hook.

16 december 2023

16 Helgkortskalender 23


Dagens kortmålare är Adelé Söderberg. Hon gick på konstakademin 1899-1904, dvs för mer ett hundra år sedan. Hon avled redan 1916 men hann ändå med en rik produktion.

Julingredienserna är tydliga: trearmat ljus och olika pepparkakor. Glasyren är riklig särskilt på den hängande pepparkakan. Idag skulle en hängande pepparkaka i 9 fall av tio ha ett rött band. Färgerna är ovanligt dova för att finnas på ett julkort. Bakgrunden är rent av en aning murrig. Men säkert blev mottagaren ändå nöjd över att ha fått ett postbefordrat kort.

Nu börjar julkorten komma. De dimper inte längre ner på hallmattan utan brevbärarna har en stor metallåda i trapphuset där varje lägenhet har ett litet postfack.  En ny mötesplats vid sidan om tvättstugan. Där skördar vi leveranser varannan dag.

I år tog vi frimärkssamlingen och postfriska häften för att frankera korten. Vilket pussel eftersom valörerna förr var betydligt lägre. Det händer att fem eller sex gamla frimärken måste användas för att få ihop dagens porto: 14 kronor.

 Kortet sändes 1915.

15 december 2023

15 Helgkortskalender 23

Tomte i skogen. En liten olycka har hänt. Säcken med julklapparna har gått sönder. Rådjuren tittar på. Den villrådige tomten undrar hur det nu ska gå...

Ett sätt at betrakta kort är nästan som att gå i bildterapi. Ett sätt är att flytta in i bilden. Nu är det du som är tomten på bilden. Vad tänker du? Vad känner du? Hor stor blir din upprördhet?

Gå tillbaka till att bara se på bilden. Vad väcker den inom dig? Det finns en väg ut ur skogen, men till vänster är träden mörka och skogen tät. Har du gått vilse någon gång. Vad hände med dig då? När ett problem uppstår, som med den trasiga säcken, och ingen hjälp finns att få - vad göra? När jag ställer sådana frågor om reaktioner och känslor påminner dt mig om en terapeutiskt lagd arbetskamrat som älskade att, när man hade sagt något, se en in i ögonen och fråga: vad är det djupt inom dig som får dig att säga så? När någon annan ställer en sådan fråga känns det nästan manipulativt. fast, får man funder och fråga sig själv blir det säkerligen enklare. När associationerna går vidare öppnar det upp för en fundering om andras betydelse för den egna självinsikten. Men det tar vi en annan gång...

Till sist - bilden som helhet - vilka stämningar ger motivet, färgskalan, gestalterna? Vad får det mig att instinktivt tänka på..?

Kortet sändes med ett tack för senast till Häradsdomaren Svanström i Hook år 1927.

 

14 december 2023

14 Helgkortskalender 23

Till helgerna kunde man lika gärna sända ett kort med en kyrka som att välja tecknade motiv. Här en tidig bild av Olaus Petri nygotiska kyrka i Örebro. Kyrkan invigdes i advent 1912 med pompa och ståt. Förmodligen på grund av det nyliga datangreppet på Svenska kyrkan kan församlingens sidor om kyrkan inte fullt ut visas. Det är inte så många som vet att till invigningen hade E.N. Söderberg skrivit en kantat vars slutpsalm sedemera blev en psalm i psalmboken (nr 171 i gamla och nr 370 i nuvarande psalmbok). Det är inte alla församlingskyrkor som har en alldeles "egen" psalm i psalmboken.

Fil. dr. Erik Natanael Söderberg var redaktör för Örebro Dagblad året 1910-1911. Han var medlem i 1910 års psalmbokskommitté. (uppgiften från  Bengt Ingemar Kilströms "Psalmdiktare i Strängnäs stift).

Första versen slår an tonen:

Tack, o Gud, att i din kyrka, våra fäders tempelgård, du beskär oss ljus och styrka och din trogna herdevård. Än i helgedomens famn samlar Jesu Kristi namn en gemenskap omkring ordet, dopets bad och nattvardsbordet.

Den granskog som nästan skymmer kyrkan är numer ett minne blott. Stora lövträd växer där istället. På den nedersta bilden är inte församlingshemmet (ligger där staketet löpte) byggt ännu, men granar stod då alldeles intill kyrkan. Där är det en parkering för kyrkobesökare idag. Åk dit och parkera , vet ja! Och besök kyrkan!


13 december 2023

Lucia 2013 Olaus Petri church Örebro

13 Helgkortskalender 23


En Lucia i Robert Högfeldts tappning. Konstnären föddes 1894 i Eindhoven. Som konstnär i Sverige arbetade han gärna med en humoristisk glimt i ögat. Verk av Högfeldt finns ibland på olika auktioner. När han presenteras brukar ibland en brasklapp följa med om att några av hans verk har haft rasistiska inslag. Huruvida de verken tillkom i en tid då mycket få reagerade på överdrivna "karaktärsdrag" vet jag inte. Själv har jag bara sett någon enstaka sådan bild.

På bilden har Lucias många ljus reducerats till ett. Konstnären låter ljuset, med starkt markerade strålar,  lysa upp hela rummet. Ingen tvekan råder om att luciafirandet har med ljusets kraft i en mörk tid att göra. Personerna är rundhylta, speciellt tomten på stolen. Kaffebrickan står iordninggjord.

Luciafirandet i kyrkorna låter ofta barn och ungdomskörer få sin stund, det blir en ofta mycket uppskattad stund. Då lyfts helgonet Lucia fram som som förebild och lucialegenderna återges som en påminnelse om att vikten av att visa barmhärtighet.

Luciafirandet har blivit en omistlig del i advent. För tio år sedan, i december 2013, var det ungdomskören OPQ i Olaus Petri kyrka som i TV fick gestalta luciafirandet. Fortfarande kan programmet beses på Youtube:

https://youtu.be/CjnRRxrYCxg?si=vPCymzKpR4EOY3oF


12 december 2023

12 Helgkortskalender 23

Julkortsnestorn framför andra är Jenny Nyström (1854-1946). Kalmar läns museum har en egen Nyström-utställning där det även finns en video att bese. Här ett antikvariat som säljer Jenny Nyströms kort. Ja, hennes otroliga kortproduktion gäller inte bara julkort utan mängder av påskkort, gratulationskort och hälsningar för andra ändamål. Tusentals bilder och illustrationer har hon målat och ritat. De allra flesta har verkligen hög konstnärlig kvalité, så självklart har även hennes kort hög status som samlarobjekt. Till och med de massproducerade julkorten är eftertraktade. 

Nyfikenhet och förväntan andas denna bild. Spänningen är påtaglig hos de 4 barnen som kikar på en förälder som lägger sista handen vid granens utsmyckning och tänder ljusen. Kortets detaljrikedom är imponerande, se bara på bältesspännet, de korvade strumporna eller hur kläderna faller, hur de veckar sig naturligt. Många kulörer med fina nyanser, gult, rosa, blått, rött och grått.

Ett sätt att bedöma julkort är att avgöra om bilden skulle pryda sin plats på en vägg i det egna hemmet. Vad gäller Jenny Nyströms julbild här råder absolut ingen tvekan, den skulle åka upp direkt!

Kortet sändes 22 december 1905 till Elma Eriksson i Åmots Bruk. Den som har lust att veta något om postregler, vykort och posthistoria kan läsa mera här

11 december 2023

11 Helgkortskalender 23

Två blåbärsklädda barn, en på skridskor och den andra skjutsad i en elegant minisläde eller kälke. De blickar nästan nyfiket på dig som ser på kortet. Egentligen är vykortet ett nyårskort, men för hand omgjort även till ett julkort. Nyåret syns på fyrklövern, det hoprullade papperet, förmodligen ännu oskrivet, där det nya året ska tecknas upp. I framåtrörelsen i bilden från vänster till höger anas tidens gång. Vi är på väg, framåt.

Modeintresserade kan notera de höga damaskerna med mängder av knappar. Sådana finns kvar inom militären men för övrigt är de glömda, borta, försvunna. Vem skyddar skor och strumpor i de billiga långbyxornas tid?

Här finns ett nytt nyårskort med barn i liknande blåbärsutstyrsel. Nu uppställda som och med nyårssymboler, ett nyårsbrev, en fyrklöver, något som växer, här en krukväxt. Vad man ska tänka kring den pyttelilla hunden vet jag inte. Kanske betyder jycken - du har tur om du kommande år får en liten fyrbent varelse att ta hand om? 

År av lagringens vila har färgat av sig på kortet, det har synbart blivit en aning solkigt. Så som även livet kan få oss att bli aningen luggslitna i kanterna. Korten (storlek A7), på vilka det står import, är sända från Älmhult till Inga-Greta Karlsson i Wisby åren 1923 och 1927, dvs. för 100 respektive 96 år sedan. Det sistnämnda året var adressen inte Kryddgatan 3 utan Södra Murgatan 51. Inga uppgifter finns om konstnären bakom bilderna.


 

10 december 2023

10 Helgkortskalender 23


 Vid en presentation av gamla jul- och nyårskort kan man bara inte gå förbi Einar Nerman, han som fick uppdraget att teckna en etikett till tändsticksaskar av stiftelsen Solstickan. En av de mest kända motiven i Sverige. Nermans verk, tavlor, lätt karikerade kändisar och böcker med hans bilder i, dyker ofta upp på auktioner. De är fortfarande populära och eftertraktade.

Bilden idag visar en servitris/tjänsteflicka bärande på två kandelabrar. En förgången tid för de flesta av oss även om en hotellvistelse kan ge en återkoppling, åtminstone där bagaget tas om hand och bärs till rummet av personalen. Märkligt detta att vid entrén kan resenärerna inte längre släpa sitt bagage, det som de kanske burit över halva världen. Nåväl, flickan är placerad mitt i bild och symmetrin i bilden är övertydlig med bakgrundsdekorationen, kandelabrarna, men också genom den bulliga klänningen med sin veck. 

Spetsförklädet och den bakre vita rosetten understryker också de den smakfyllda balansen i bilden. Nerman kunde tillåta sig att sätta den pipinetta mössan med sin rosett en aning till höger om mittlinjen! Även önskan om en God Jul väger absolut jämnt på varsin sida om flickans små jämnfota fötter.

Färgerna rött, vitt, gult och svart inom en guldig ram  bidrar till helgkänslan. Så där ställer människor fortfarande upp, om än utan kandelabrar, för att bli avbildade i mobiler. De stackars yrkesfotograferna kämpar en ojämn kamp mot teknikens uveckling. Envar sin egen lyckas smed har idag blivit: Envar sin egen fotograf!

09 december 2023

9 Helgkortskalender 23


 Att åka på läger var något skräckblandat. Äventyr skulle det bli, men även risk för att hamna utanför, att inte räknas med. Våra läger sommartid kallades för Norrlandalägret. Lägerplatsen låg i Hammars änge precis vid stranden och ett fiskeläge. Metodistkyrkan var arrangör och det kom folk från hela Gotland och ofta från fastlandet för att vara med. Pastor Sven-Erik Janssom var under min uppväxt lägrets högste ledare. Han var märkvärdig, tyckte vi, för att han spelat fotboll i Degerfors A-lag!

Varje morgon skulle tälten göras iordning för inspektion, bäddat, snyggt och rent skulle det vara. Av någon anledning trodde vi det skulle bli bättre resultat om vi ordnade något slags altare, på en resväska la vi en uppslagen bibel med en grankvist eller en blomma i. Vad väntade vi oss? Fromhetspoäng kanske? Än mer konstigt var att vi förväntade uppskattning för att vi gjorde det vi trodde ledarna önskade. Outtalade förväntningar kan bli påtagligt konkreta när man inte riktigt vet.

Julkortet idag har liknande attribut. Kompositionen fungerar som ett stilleben. Bordet ser ut som ett altare. De två ljusen kunde också höra hemma på ett altare. Jungfrun med barnet blir till en altartavla. Alternativt är detta ett bord i ett hem där någon håller enskild andakt och läser sin Bibel. 

Kortet gavs ut av Axel Eliassons Konstförlag A.B. i Stockholm, en av de riktigt stora vykortsproducenterna. Bolaget tryckte vykort redan i slutet av 1800-talet. Så tidigt som 1894 fick de Jenny Nyström att rita kort för förlaget. Här en artikel om en annan av bolagets konstnärer, Anna Palm. I slutet av artikeln finns även ett litet avsnitt om Axel Eliasson. 


08 december 2023

8 Helgkortskalender 23


Kväll eller natt. Mörk himmel, upplyst fönster. Två himmelska änglar utanför ett mänskligt innanför. Mitt i vintern är det. Än en gång ska en gran levereras. Den större ängeln har en klocka i handen så hon kalla kalla på innefolkets uppmärksamhet. Långhåriga blonda flickor med vita vingar, ser det ut som. Kanske några som söker efter sitt luciatåg, det som snart ska avgå?

Förmodligen ska änglarna speja in i rummet bakom fönstret, men deras blickar tycks riktade åt annat håll. Fick de något att tänka på? De som läser dessa rader är ungefär som de små änglarna - spejare som tittar in på helgkort från jul och nyår. Under läsningen reagerar man, får något att tänka på och vandrar bort i tankarna? Eller så tröttnar de/ni bara och vill hitta på något annat.

Julkalendrar håller många igång. För mig har kalendrandet fungerat som ett sätt att få visa upp bilder ur mina samlingar av jul- och nyårskort och ett och annat utan direkt helgkoppling. Att en del bilder uppfyller alla kriterier för kitsch har jag försökt låta bli att påpeka. Istället har jag förutsättningslöst (hur nu det går till?) betraktat bilderna och lekmannamässigt beskrivit dem. Mina försök har hållit på i några år. Här redovisar jag sådana som den nyfikne lätt kan besöka genom att använda länkarna: Kalender 2011, kalender 2012, kalender 2013, kalender 2014, kalender 2015, 2016 blev nästan en kalender (här första inlägget den gången) och kalender 2020.

Tankegångarna går dessvärre nu och då i repris och återbrukas och återanvänds allt eftersom. Även ett och annat helgkort kan ha lurat sig med flera gånger. Men den som gillar att fundera och titta på kort erbjuds på denna blogg ett och annat att fnula (ett nytt ord som betyder fundera, grunna, hålla på med) på.

06 december 2023

7 Helgkortskalender 23


Motsättningen, eller spänningen, mellan mörker och ljus används ofattbart ofta när julen närmar sig. Ibland betonas att det ena knappast kan tänkas, eller ens existera, utan det andra. Att ljuset kommit in en värld med mycket mörker hävdar de bibliska författarna. Johannesevangeliet vet att redan i sitt första kapitel berätta hur ljuset skulle komma i världen. Hela kapitlet är läsvärt och kan väcka till eftertanke och samtal.

Julljusen som lyser upp i en dubbelt mörk tid ser till att hjärtat inte kan frysa - om vi får tro det fina julkortet här intill. Rimmet, ja vad ska man säga om det: "När Juleljusen lysa * Kan inte hjertat frysa"? I den lilla och nära gemenskapen kan det vara så, men vi behöver inte gå så långt för att att träffa på frusna, rädda och utsatta hjärtan (dvs människor). Den stora och svåra frågan är hur våra olika gemenskaper kan verka mera inbjudande och inneslutande än utstötande och utfrysande. Inte alla skulle känna sig bekväma bland enbart folkdräktsklädda personer. Men bilden andas trots allt av fest och gamman vilket i sig tycks inbjudande och kan locka, vem vill inte höra hemma vid ett sådant bord? Förresten, kortet sändes den 23 december år 1939 till familjen Larsson i Årsunda.

De konsthistoriskt intresserad ser en sittning inte helt olik da Vincis den sista måltiden eller som vi kanske borde säga, nattvardens instiftelse. På bordet ovan vankas det gröt av fatet att döma. Slevarna far mellan skål och fat. Redan i adventstiden, som var en knapphetens fasteperiod för att möjliggöra julens mera överdådiga firandet, tar mat och måltid upp vår planering och våra tankar. Mer än ett infall, en kortvarig tanke, borde vår vilja att öppna för andra vara. Det är en konkret handling att medmänskligt inbjuda de andra, människor som lider. Det finns trots allt möjlighet att dela med sig genom att använda någon eller några etablerade stöd och hjälporganisationer: ACT Svenska kyrkan, Röda korset, Rädda barnen, Unicef, UNHCR eller någon annan!

6 Helgkortskalender 23

Alla goda gåvors givare är knappast tomten. Men på bilden är det återigen den givmilde tomten som kommer med prylar och leksaker till ett barn. En docka skall den sovande tösen snart få glädjas åt.

Granen, som skalats ner för att passa som prydnad vid barnets säng, flaggar för Sverige och Danmark! Kortet sändes den 25/12 1917 till Gräsberg.

Kortets dominerande färg är gult. Möjligen för tomtens gröna jackaa och granen därmed ges en fin kontrast. Till och med sängen är gul liksom flickans blonda hår...

Men, tänk om vi kunde träda in i bildens värld och flickan skulle vakna och ser en främmande gubbe med konstiga kläder och långt skägg. Vilket rabalder det skulle bli. Skrik, gråt och tandagnisslan!

Tomtens förväntade ankomst har trängt undan en annan, av några efterlängtad, ankomst. Templen står upplysta och smyckade redan i slutet av oktober och början av november för den efterlängtade, den som skall komma. Det handlar inte om stallets barn utan om skorstenens gubbe. Hela adventstiden har lagts till rätta för julaftonens presentstinna tomte. 

Årets julklapp är sedan länge utsedd och köpenskapens helgedomar (dvs. templen) gör allt för att locka till besök och inköp. Julevangeliets berättelse besannas av oss själva, då det inte fanns rum för honom inne i härbärget. Så många har inte tid.

Men ändå, kanske kan lysande adventsljusstakar och Betlehemsstjärnorna i alla fönster peka förbi tomtar och köpenskap och faktiskt väcka en längtan efter något annat, efter något mer?

05 december 2023

5 Helgkortskalender 23

 

Grangrenar, ljus, tomte, julgransprydnad på ett kort av Anna Eline Coucheron i Norge. Hon har fått in flera träffar på ofta använda kortingredienser för att laga till ett kort inför julen, här är några till: ljusstake, stjärna, julblomma, pepparkakor, skinka, snö, skidor, kälke, pulka, presenter, folkdräkt, kyrkklockor m.m.  Att tomten denna gång är pytteminimal (kan man säga så?) för att klättra omkring i grenarna väcker knappast några protester, det är ju snart jul. Då går det mesta an i kortväg. 

Någon gång har detta med tomtar väckt anstöt. Jag minns en vän som också var präst som eftertryckligen hävdade att i kristen tro ryms inga tomtar. Därför hade de ingenting att göra i kyrkans julspel eller firande. Att Sankt Nikolaus troligast är urförebilden till tomten brukar andra ta till intäkt för att inte lägga några hinder i vägen för tomtarna. Nikolaus var biskop av Myra i Lykien på 300-talet. Han brukar åberopas som fångarnas och seglarnas skyddshelgon och därtill speciellt som barnens!

På kortet till höger är hälsningen markerad med rejäla bokstäver i rött - det blir som en överskrift, en övertydlig sådan. Ingen ska kunna missa hälsningen, den som vem som helst ganska lätt skulle kunna lista ut. av motivet att döma.

En annan och egen slutledning: i våra dagar är det knappast vanligt (dvs. det är sällsynt) att man i hemmen tillverkar nya julgransprydnader, något vi hade till uppgift i min barndoms juletider. Julgranskarameller och små pappershjärtanskorgar (som på julkortet) värkte fram vid ett bors fyllt av olikfärgade papper, glatta sådana och silkespapper (till karamellerna).

Hur man tillverkar sådana prydnader finns det ett antal tips om på nätet: här ett ganska lättfattligt sådant! Som om de flesta inte hade fullt upp ändå? Men, varför inte? Sätt igång och knåpa...

04 december 2023

4 Helgkortskalender 23

Nog händer det att kort med änglar, en eller flera, framställer änglarna som något slags modeller som iförda ljuva kläder svävar fram nästan som på en mannekänguppvisningen. Ingen vanlig catwalk där inte. Ett svävarmoln bär henne och runt henne pågår ett veritabelt stjärnfall.

Dagens ängel med de ymniga lockarna bär en rosa/skär kreation med silverbroderier. Kronan på verket är accessoarerna: två silvervingar och en silverstjärna på huvudet. Årstidsanpassad som hon är bär hon en redan något dekorerad julgran.

Det himmelska strålkastarskenet ger extra betoning på att änglar är något mer och annat än konkreta jordiska varelser. Katolska kyrkan som inkludera änglar i sin tro är övertygad om att det finns andliga varelser som inte har kropp, vanligtvis i Skriften kallade änglar (Katolska Kyrkans Katekes, avsnitt 328). Den som är intresserad kan vidare upptäcka att det i avsnitt 329 finns ett svar på vad änglar är, åtminstone om vi frågar Augustinus: " ´Ängel´ betecknar funktionen, icke naturen. Du frågar eter vad denna natur gör. Jag svarar: den gör en ängels verk. Om man menar vad den är, så är den en ande; om man menar vad den gör, så är det en ´ängel´".  Katekesen fortsätter: "Änglarna är till hela sin varelse Guds tjänare och budbärare".

Människan däremot är "sammansatt av ande och kropp" och har del i båda världarna. Andra föreställningar om änglar kan hittas hos New age, ett samlingsnamn för nyandliga rörelser. Dessa grupperingar har ibland förställningar om eteriska (luftiga) varelser som ibland är utflippade avledningar av Bibelns änglar. Så änglarna dyker verkligen upp på så många håll: i religionernas skrifter, i litteratur, måleri, skulptur, arkitektur etc. etc.

När julkort eller bokmärken med änglar betraktas är de ganska sterotypiska, men med sitt ursprung i bibliska fram- och föreställningar eftersom de berättelserna har burits i vår kultur i drygt tusen år och  mellanöstern  flera tusen år. Att en och annan tolkning av vad en ängel är kan se ut som varelsen ovan är inget konstigt. För hur ska man egentligen framställa en ande som är Guds tjänare och budbärare? Går det alls...?

Nåväl, personen som fick kortet för 100 år sedan med önskan om en "Fridfull Jul!" blev säkert glad. Det skickades till Inga-Greta Karlsson, min blivande mor, då boende på Kryddgränd 3 mitt inne i Visby. Meddelandet löd: "En mycket glad och trevlig jul med mycket ljus och många julklappar tillönskas av vännen Ines. Många kära hälsningar till din mamma och pappa."

03 december 2023

3 Helgkortskalender 2023

Ett nytt änglakort bjuds härmed, ett som var avsett för juhälsningar. Meddelandet på baksidan lyder: "Många helsningar till dig och Eder allesammans hemma. Jag mår bra och önskar eder detsamma goda. Jag har svarat om jag kommer hem eller icke jag arbetar i Stockholm." Avsänt den 12/12 1907. Inga mobiltelefoner där inte. 

Kort fick användas för att meddela det vi idag nog slår en signal med vår mobila lilla telefondator om. Jag mår bra, hur mår du/ni? Postgången fungerade då mycket bra med betydligt flera utdelningar av postförsändelser - men så var posten fortfarande ett av de främsta kommunikationsmedlen.

Ängeln i den prickiga särken svävar ovan marken, och det utan att ens behöva spänna ut vingarna. Ängeln på denna bild slipper vara leverantör av rosor, granar eller annat utan kan nöja sig med att bara finnas där. Två tydliga ljuskällor syns, dels betlehemsstjärnan och dels en gatlykta. Det finns ljus i fönster, de övriga är bara upplysta. Änglabesöket äger rum i stadsmiljö med snö på mark och tak.

Änglarnas närvaro i julnatten hos herdarna spiller över även i urbana miljöer. Det kan eventuellt ses som en försiktig integrering av julens ursprungliga händelser i mer moderna sammanhang. Ängeln kanske är på väg till julnattens himlasång om fred på jorden. Varför skulle annars den strålande stjärnan, stjärnan över Betlehem, finnas med?

Kort som detta var frekventa förr och mera ovanliga nu även om ett och annat samtida änglakort kan dyka upp. Trots sekularisering har många människor föreställningar om änglar och en hel del berättelser finns om hur nutidsmänniskor mött eller sett änglar. 

Kyrkans änglalära (angelologi) är, åtminstone i Svenska kyrkan, perifer och outvecklad. Endast en psalm i Psalmboken börjar på ordet änglar. I verserna kliver några änglar fram. Ängeln Gabriel och Mikael finns t.ex. i psalm 613. Änglar sjunger i vers efter vers i  psalmen 333. Självklart finns bebådelsens ängel med i psalmboken på Jungfru Marie bebådelsedag i psalm 164 och på Den helige Mikaels dag i psalm 483...

Hur tänker du beträffande änglar? Har du mött någon sådan? Eventuellt i mänsklig gestalt? Så finns det både jordiska och himmelska änglar? Eller blandar vi äpplen och päron? Något att diskutera vid någon av adventstidens många träffar och möten. 

Idag firas första söndagen i Advent i våra kyrkor. Vi hälsar varandra med Ett Gott Nytt Kyrkoår! (eftersom dagen är den första på kyrkans liturgiska år)

01 december 2023

2 Helgkortskalender 2023


Så här års börjar snön lägga sig. Förr i större mängder och mera varaktigt och uthålligt. I bondesamhället var det lättare att ha tillgång till kärvar för att hjälpa fåglar att både övervintra och överleva. Glöm inte naturen där det kan vara extra kärvt (!) så här års.

Tomtarna på kortet är inte av den flygande övergödda amerikanska typen. Här ligger de grå svenska tomtarna inte så långt bort, trots röda luvor. Röda strumpor och enkla särkar och gröna vantar. En gammal och en ung tomte samverkar för att plantera kärven. En gräver och skottar i snön, den andre kör ner kärven. Förväntansfulla fåglar cirkulerar i luftrummet. 

Placeringen av kärven delar kortet mitt itu. Mitt emot varandra står en gammal och en ung. I samverkan. Eftersom i jultiden hjälper vi varandra. Förväntan ligger i luften. En längtan som snart skall infrias. Kortet är målat av H. Larsen och tryckt av Paul Heckschers förlag. Har sett det utannonserat på blocket för 90 riksdaler. I adressfältet står Hulda Olsson i Yxhult, Kumla.

I våra dagar syns fågelmat i form av kärvar nästan inte alls. På närmaste stormarknad kan inhandlas säckvis av fågelmat. Fågelbord och fröautomater finns att köpa i allehanda format och utformningar. Kul då att påminnas att man även förr ansåg det mödan värt att hjälpa fåglarna under vintern. 

1 Helgkortskalender 2023

Enstaka år har denna blogg presenterat gamla jul- och nyårskort eftersom det är så intressant att se hur korten utformats vad t.ex. gäller motiv, färg och symboler. Ibland speglar de verkligen sin samtid. Korten i denna kalender är av en sort som knappast finns kvar med sina änglar och kyrkor och påminnelser om julevangeliet och det nyfödda barnet.

Dagens kort visar en svävande ängel (utan vingar) i en ovanlig grön festklänning. Vinglösa änglar  syns i Wim Wenders sällsynt sevärda långfilm: Himmel över Berlin. Här är den celesta uppenbarelsen försedd med en korg fylld av rosor,  ängeln strör blommor över två barn. Den grönklädda varelsen kommer på ett ulligt och vitt moln. Hon (!) har en blomsterkrans i håret och en korsformad stjärna som sprider sin strålglans. Notera att guld använts som konturfärg vilket ger viss lyster och betonar det högstämda och högtidliga.

Ovanför barnen finns en upplyst  kyrka, med ett imponerande korsprytt torn, till vilken människor är på väg (naturligtvis). Barnen är oproportionerligt stora i jämförelse med den via- eller akvedukt som de av någon outgrundlig anledning står framför.  Det skulle kunna tänkas att bilden målats av en italiensk konstnär, eller av någon annan på kontinenten berest?

Mitt intryck är att bilden är idealistisk, dvs. den understryker att har man blicken riktad uppåt mot det himmelska översköljs man av rosor. En lovsång till det världsfrånvända? Möjligen bara för stunden, får man hoppas.

Drar man ett diagonalt streck snett över kortet består bilden å ena sidan av det himmelska med ängeln och det som är på jorden, människor, kyrkor och akvedukter. Rosorna kanske bär innebörden  av nåd och välsignelser som binder samman dessa aspekter: himmel och jord.

Julkortet sändes på 1900-talets början till Garvare Erickson, Engelbrektsgatan 37i Örebro. Hälsningen på baksidan lyder:

"God Jul tillönskas eder av Familjen R. Jerlström - Skall skrifva till Karin i heljen har haft så brått annars har jag skrifvit för längesen. Du skall ha tack för brefvet o fotografiet Hälsningar Signe".

27 november 2023

Attack och tokslag

I barndomen var det inte ovanlig (dvs. det var vanligt) att somliga barn var lätta att reta så de gick igång och fick utbrott eller rent av tokslag. Syskon stod varandra så nära att de visste vad som fick igång de andra. Glasögonorm var inte särskilt läckert att bli kallad. Fjantiga rim kunde göra susen: Olle bulle kärleksbagare, bakar bullar åt Yvonne, kysser henne på samma gång! Effekten uteblev inte.

I samma andetag påminns jag åter om Jimmie Åkesson. han tänker i liknande banor. Det blir hans självspelande piano. Nummer ett: attackera muslimer och deras moskéer, beskyll dem för islamism och antidemokratiska idéer. Nummer två: muslimer här hemma och ut över världen får utbrott eller rent av tokslag. Nummer tre: attackera muslimer... Så där kan det hålla på. Varför kan man undra? För att ännu fler som kan känna viss vantrivsel över humanism och moderna tider ska trollbindas av SD:s trumpetande och flöjtspel.

Många är SD-sympatisörer i det tysta. En slags silent majority i vardande. Som om åskådning och politiska idéer kan och ska gömmas undan bara för att valhemligheten är helig. Så slipper sympatisörerna bli ifrågasatta och få sina uppfattningar diskuterade och se dem brytas mot andra tankeströmningar. De vet med sig att även om SD stiger på valbarometrarna så är partiet och dess program starkt ifrågasatt. Ut i ljuset med uppfattningarna! Risken är förstås att de spricker i solljuset.


26 november 2023

Jimmie Åkesson tänkte inte på det

Från att ha varit ett av de generösaste asyl- och flyktingländerna verkar Sverige sträva efter att bli ett av de minst generösa i Europa. Att Sverigedemokraterna har blivit motorn i denna förändring är tydligt. Förr fanns det röster både i regering och riksdag som stod upp för en human asyl- och flyktingpolitik. Då kunde till och med en statsminister hävda behovet av att vi medborgare öppnade våra hjärtan för våra nytillkomna medmänniskor. Idag hörs röster för att det uttalandet var förkastligt och rent av skadligt.

Att mängden av nytillkomna skulle begränsas blev allt tydligare i takt med påståendena om att de flesta kriminella var invandrare. Den misslyckade, eller rent av obefintliga, integrationspolitiken ville ingen ta ansvar för. Och när de verkade som om det inte kunde bli sämre eller värre höll Jimmie Åkesson ett tal på sitt partis landsdagar framför jublande SD:are. Islam i Sverige angreps och hätskheten var stor. Moskéer där islamistiska budskap sprids och odemokratiska idéer frodas skulle kunna rivas.

Analogierna och associationerna ligger inte särskilt långt borta: Partier där odemokratiska idéer frodas och sprids och där antireligiösa budskap sprids skulle kunna få sina partilokaler rivna, sina möten avlyssnade och övervakade. Jimmie Åkesson tänkte inte på det!


24 november 2023

Vandel och yttrandefrihet

 Mänskliga rättigheter såsom yttrande- och mötes- och rörelsefrihet bör ett modernt välfärdssamhälle slå vakt om. Mig oroar det kolossalt när regeringen bullrar om att göra asylrätten beroende av sådana oprecisa saker som vandel eller yttrande som strider mot "svenska värderingar". Hallå och hoppsan!

Ska vi få en svensk motsvarighet till moralpolisen? Vem ska sitta och bedöma vem som sagt något förkastligt? Vilka ska jag hålla koll på vandel? Om personer med asyl som fallit offer för krig, övergrepp och förföljelser blivit psykiskt skadade med PTS och annat - ska de plötsligt riskera att kastas ut ur vårt land? Hur blir det humanitet och medmänskligt ansvar under sådana omständigheter. Finns det ingen hejd på hur främlingsfientligheten tillåts bygga en nästan ogenomtränglig ridå runt landet?

Idag vill jag bara påminna om den barmhärtige samariern. Han brydde sig inte om vandel eller kritiska yttranden, så varför ska vi?

23 november 2023

Fy tusan för elektronik, bluetooth och wifi

Fy tusan! Till sist gick det inte längre. Det blev outhärdligt. Att inte kunna skriva ut något på skrivaren. Den gamla blev obrukbar när vi bytte dator. Hur vi än försökte var det stört omöjligt att lyckas installera den gamla skrivaren på den nya datorn. Visst var det något om gammalt vin i nya läglar? Eller tvärt om. Hur som helst fungerade det inte. Vi kunde förstås kopiera. Men den funktionen räcker föga när dokumenten som ska skrivas ut är lagrade digitalt.

Efter att i butiken ha rådgjort med biträdet fattade vi beslutet att betala lite mer för skrivaren för att få billigare bläck. Tänk vad man måste väga in vid sådana beslut. Driftskostnaden per utskrivet ark eller fotografi blev lägre än vi kunde hoppats på. Så nu vill det till att skriva ut som bara den - annars går kalkylen inte ihop.

Sedan skulle det lilla monstret installeras. Balans hade ju uppnåtts: nytt till nytt! De tu hade äntligen nästan fått varandra. Installationen skulle äga rum med hjälp av en CD. Finurligt nog var datorn så ny att den inte vill veta av sådan gammal teknik. Ingen CD-spelare på plats. Så nu skulle wifi och bluetooth fixa skivan (!). Inget fungerade. Kontakt uteblev mellan apparaterna. En verklig fnurra. I cyberrymden. Dom vägrade tala med varandra. Efter 5 timmar blev det bara att ringa tillverkaren. En slags terapeut. Eller medlare. För att kunna göra det på rätt sätt måste routern vändas upp och ner på så att serienummer kunde rapporteras. Likaså skulle skrivarens serienummer finnas tillhands så hela apparaten fick vändas upp och ner på. Hur bläcket klarade manövrarna återstår att se.

Efter ett långt samtal skulle jag få en länk via mail för att ladda ner ett program som lyckats smita. Då gav jag upp. Gick till nattens vila. Dagen därpå hade länken inte anlänt. Nytt samtal till tillverkaren. Då äntligen fick länken komma fram. Nedladdningen gick smärtfritt, men programmets installation fick köras 2 gånger innan språkförbistringen (referens till pingstdagen) upphörde och "alla" talade samma språk.

Kvardröjande är dock både frustration och förtvivlan. I mitt stilla sinne tänker jag fortfarande och trots teknikens fläckvisa välsignelser: fy tus
an för elektronik, wifi och bluetooth!

21 november 2023

Förbud med undantag

 

Gäller ej behörig trafik. Mellanskylten anger begränsning av vägskylten högst upp. Den runda skylten med röd bård och gul mitt betyder: Förbud för fordonstrafik. Som behörig får man frimodigt köra över kanten, det som den nedersta skylten varnar för. 

Behörighet är ett  spännande ord som anger att någon har en rätt, en tillhörighet eller kompetens, som fungerar som ett tillstånd t.ex. att rösta eller köra över kanten. 

Dessa skyltar på min bild är flitigt fotograferade där de står vid kanten av Fårösunds hamn. En finurlig tjänsteman fixade kanske till det? Eller är det så att skyltning ibland är en så svår konst att det oundvikligen måste bli oklart och tvetydigt?

Tänk om det fanns liknande varningsskyltar vid andra typer av vägväl, t.ex. vid omorganiseringar av företag, folkrörelser eller kyrkor eller vid personliga beslut. Ibland förekommer något liknande utan skyltar när beskrivningar av tänkta följder av beslut tvingas fram. I kyrkan var det länge nödvändigt och klokt att göra skriftliga barnkonsekvensanalyser.  Försök föreställa er vilken påverkan ett beslut har för barn utifrån barnkonventionens sammanfattande tanke om barnens bästa - fatta därefter beslutet. Även ekonomiska följder av beslut brukar tänkas igenom och lyftas fram.

Politiker har en tendens att skönmåla följderna av föreslagna reformer, åtgärder och beslut. En konst som utvecklats till förfining i kyrkan när närhet och samverkan är uttrycket som användes för att beröva församlingarna makt och inflytande som centraliserades i stora pastorat. Ursäkta om jag tjatar, men där hade det behövts varningsskyltar som i Fårösunds hamn, men utan undantaget att få göra ett rejält magplask.

Att skylten är röd och gul har påståtts bero på vintrarna på våra breddgrader. Varningsskyltar är ofta röd-vita på kontinenten.