Utmattning och sjukskrivning
Matt är precis vad man blir när de drastiska planerna på att begränsa sjukskrivningarna för dem som drabbats av utmattningssyndrom, av så kalld utbrändhet. Den som kroppsligt redan kör på fälgarna ska inte tvingas tillbaka in i grottekvarnen. Rehabiliteringstid och en lång sådan krävs! Har man gått in i väggen så har man!
Mig drabbade det i mitten av sjuttiotalet som nybliven präst. Då krävdes det många veckor, många stödjande samtal och hård mental träning för att alls komma tillbaka in i det arbete jag älskade men som dränerade all min kraft.
Tyngst var kanske ombyggnadsarbetet som krävdes. Inte av arbetsplatsen, men av min självbild. Den trygga, något sävliga och godmodiga gotlänningen bar ett mörker som behövde få plats i min bild av mig själv. Jag som aldrig tyckt mig varit stressad hade gått långt över gränsen.
Den tid det tar för att rekonstruera sin arbetsförmåga och bygga upp sig och sin motivation igen är längre än byråkraterna tror. Kraft och mod att återvända in i arbetsuppgifterna med hjälp av nya tänkesätt och tekniker kan inte forceras fram. Långsamhet, eftertanke och tid krävs. Av egen erfarenhet vet jag detta.
Till dem det vederbör vill jag bara säga: omvänd Er, tänk om!
Mm. Själv innebar det att jag bara jobbade i fem år som präst. Sen gick det inte längre. Och numera är jag fullt ut en fd. präst.
SvaraRadera