stillsam ADVENTSKALENDER 17

Idag en frommare kalender. Den börjar med två änglar. Himlaväsen. Inte är dessa bokmärkessöta småänglar bibliska budbärare, eller? Gränsfall. Som kristen tro. Den handlar om en tillit som går över gränser. Som hoppas! Öppnar upp mot en ny dimension. Kan det finnas en femte dimension? Där Gud själv härskar? Den som firat en högmässa borde själv ha anat mysteriet. Gud är här. I bröd och vin.

Religion är komplexa system. Öppna mot en större värld. Inte bara det vardagliga ska ha plats. Även AHA-upplevelser ska räknas in. Därtill - i ännu högra utsträckning rejäla UPPENBARELSER! Kristen tro är inte aha-religion. Även om det är viktigt att bitar faller på plats. Att man inser något man inte tidigare kunde se. Att man plötsligt förstår hur något är, hänger samman och fungerar!

Kristendom, kristen tro, är uppenbarlesereligion. Den bygger på att Gud ger sig och sina mönster till känna. Bland annat i mänsklig gestalt: Jesus. Det som kallas transcendenta erfarenheter betyder att man varsebliver sådant som också går utöver det kända, passerar gränserna. Det är inte vidskepligt att tänka utanför den vetenskapligt kartlagda verkligheten. Alltid finns det någit mer, större. Ett bortom. Men man nalkas även detta med sitt förnuft, med sitt intellekt, och inte bara med känslan. Öppnar för det som kan finnas utanför boxen. Kan det vara så att detta andra inte bara ligger utanför som en extra dimension, utan att den faktiskt också genomsyrar världen? Kyrkan och de kristna tror att himmelrikets dimension går tvärs igenom alla de övriga. Jag vet i alla fall detta: en ängel besöker Maria. Och världen förändras!

Massor av människor har mött änglar. har sett dem. Utan att egentligen ha en tro som de skulle passa in i. man har bara mött dem. Det som förvånar mig är att det inte genast leder till en lust att ta in kyrkans tro och lära. Utan att man nöjer sig med den ofattbara upplevelsen. Tänk vad de går miste om. Människorna som mött änglar. Som ljusfenomen. Som gestalter vid sängen. Som beskyddare i livsfara. De borde åtminstone gå på årets midnattsmässor. I juletid. Då den himmelska härskaran, änglarna, sjunger med och för oss!

Här i dagens kalender, på julkortet, är det mest gulligt och puttenuttigt. Men hälsningen på kortets baksida får mig att rysa. Av intresse och nyfikenhet. Vilka hemligheter döljer sig här? Julkortet är sänt till Kumla. Den kortfattade hälsningen lyder: Julen 1933. Farfar. Förlåt Allt.

I adventstid finns möjlighet att reda upp det som gått galet. Blivit fel. Som behöver en bön. Om förlåtelse. Ett hopp. Om försoning. Vem borde du skriva till?