22 oktober 2015

En fullständigt otrolig sax

Det finns en särskild sax som används flitigt. Den är större än vanliga kökssaxar. Tyngre och mera ergonomisk. Den ligger i handen som vore den gjuten för just detta grepp med sina slipade öglor där fingrarna snabbt blir bekvämt hemmastadda. Saxen är inte olik min morfars gamla skräddarsax. Den som nog kunde klippa grovt och fint med precision, både taggtråd och finaste engelska yllet. Papper såväl som senor och pergament. Den stora saxen med mässingsöglor som han hanterade sittandes med korslagda ben uppflugen på ett stort bord.

Det finns en sax som används flitigt. Tack vare dess utsökta formgivning och breda funktionalitet kan den hanteras oavsett om brukaren är ovan amatör eller ett fullfjädrat proffs. Trots att den verkar tung är den inte svårmanövrerad. Den kan med lätthet användas för att nå föremål som tycks ligga utom räckhåll. Verktyget kan fungera som linjal med vilken man gör bättre bedömningar om hur djupt och långt man bör klippa.

Denna utomordentliga sax är spridd långt längre än någon egentligen vill veta eller tro. De som har en sådan använder den hellre i smyg än fullt synligt i dagsljus. Sällan blir det taggiga kanter kvar när man klippt. Nästan aldrig fastnar saxen i materialet eftersom eggen är skarpslipad.

Saxens brukare blir tillvand och beroende. Som vore bruket förgiftande toxiskt. Det är frestande att klippa till mer och mer. Det känns som om man har makt. Utan att behöva ta ansvar för resultatet. Eftersom man klipper bäst i skymundan. Då kittlar det liksom av hemlig kunskap. Om vad denna sax kan göra. Utöver vad den lyckas göra med sin brukare.

Denna sax kan med fördel användas för att korta ambitioner. Halvera glädje och lust. Strimla hopp och förväntan. Göra ark av god vilja till konfetti, minimala och ohanterliga lappar. Klippa av tro och mer därtill.

Hur kan någon veta allt detta? Och vad är det för slags instrument, denna sax? Den kallas VL, Vingklipparen Lucifer. Den som försökt flyga men fått sina vingpennor avkortade eller helt avklippta anar och vet vad som hänt. Den används med fördel flitigt bakom ryggen på andra. Ibland är det många som klipper till. Gemensamt eller var för sig. Först när skären gjort sitt, ibland långt senare, inser den drabbade vad som hänt. Det som hade förutsättningar och kunde ha blivit en elegant flygning med imponerande vingbredd blev till ett den vingklipptes patetiska flaxande.

Det finns en särskild sax som används flitigt...





3 kommentarer:

  1. Väl skrivet! Ska kolla upp om en sådan gömmer sig någonstans hos mig!

    SvaraRadera
  2. Träffsäkert och tankeväckande! Liksom hela din blogg - en av de mest läsvärda.

    SvaraRadera
  3. Ja - en sån sax vill man väl helst slippa ha bland sina ägodelar. En nyttig påminnelse och tankeställare.
    Håller med föregående inlägg - en vila för själen att läsa denna blogg.
    /Staffan Wadström

    SvaraRadera