Coronatiden tickar vidare. Församlingen blir ganska avlägsen i dessa dagar. Fick visserligen ett uppskattat besök med överlämnande av ett litet häfte så att vår egen hem- och böneandakt skulle förenas med församlingens till en uppbygglig kör. Men kontakten på nätet har varit sparsam eftersom enbart enstaka inslag har synts. Stor tacksamhet dock för körandakten efter påsk med passionstidens och påskens texter och musik.
Andra vänner i andra församlingar vittnar om att den sociala distanseringen även gällt deras församlingar som verkligen hållit avståndet. Så grannlaga och noggrant att det verkat som om dessa personer aldrig varit en del av den s.k. gemenskapen. I denna tid har de nedlagda församlingsbladens frånvaro prasslat högljutt. Men en variant på president Kennedys klokord borde vi säga: Fråga inte vad din församling kan göra för dig, utan vad du kan göra för din församling!
Vid ett välplanerat besök i arla morgonstund på en enorm växtmarknad gick det att hyfsat att undvika andra människor. Besöket föranlett av våren. Växter fattas på kolonilotten. Rabatterna kan inte gärna gapa tomma eller alternativt vara fyllda av prunkande ogräs.
I plantmarknadens stora gångar finns enstaka vildar som tränger sig orimligt nära. Själv backar jag när någon närmar sig. Utifrån skulle man kunnat tro att jag var hotad med revolver eller annat vapen där jag drar mig undan baklänges med blicken fastlimmad vid den annalkande personen. Somliga människor dras till andra som om de växter jag tittar på omedelbart bleve glödheta fynd som bara inte går att hålla sig borta ifrån. Då flyr jag min väg, hals över huvud. Hur det egentligen går till? Som flykting barrikaderar jag mig i bilen där jag immar ner fönstren med min hastiga och flämtande andning.
Vykortet föreställer nöjda kunder på väg ut från växtmarknaden. Fullastade med örter och perenner till behövande rabatter...
Föredömligt nog har Hyresgästföreningen ringt och frågat om hjälp behövs. Om så är fallet ställer de upp och ordnar saker, går ärenden o.s.v. Kommunen har erbjudit motsvarande för flera hundra kronor i timmen. Samtidigt har handlare burit hem beställda matvaror från butiken för 90 kronor, 45 riksdaler om man hämtar varorna själv vid butikernas lastkajar.
Pizzahaken bär ut sin nylagade mat utan extra kostnad så nog kan man smörja kråset förutsatt att man har en liten slant att satsa på sådan lyx. En affär för allsköns aktiviteter tillhandahåller samma service. Därifrån har införskaffats en maskrosbekämparstav och allehanda andra trädgårdsutensilier. Nog håller vi oss sysselsatta. Till och med genom att göra utflykter till en av stadens återvinningsstationer där man kan avyttra och slänga sitt överflöd. Tid för röjning av hem, vind och källare har triggat oss att göra ett och annat i den vägen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar