Ringde till dialysavdelningen. Hostigt förkyld fru och en växande sjukdomskänsla hos mig själv. Kom i god tid till behandlingen och blev anvisad en säng i en för övrigt tom fyrabäddssal. Vägde in mig som brukligt före matchen. Så sker där liksom i många andra kroppssporter. Situationen krävde nästan att jag inte traskade runt på avdelningen. Det kunde vara något smittsamt och då ska vi helst inte vara givmilda och dela med oss.
En egen våg var generöst nog inställd på plats. Invägningen är en hjälp för att fastställa hur mycket vätska som skvalpar runt i kroppen utan att kunna ta sig ut - den ska ju dialysen se till att avlägsna. På så vis slapp jag gå förbi alla rum bort till den längst inne på avdelningen fast installerade vågen.
Sköterskorna stack hål på armen med sylvassa nålar för att komma åt blodet i min konstgjorda åder (graft).Som tur var har jag bedövningskräm som måsta vara påsmetad (applicerad) en timme i förväg. Roligt blir det inte när man glömmer. Då kan det bli tandagnisslan. Massor av prover togs. En lång tops-pinne fördes otrevligt långt in i ena näsborren. Fick du ut hela, frågade jag eftersom det kändes som om pinnen lämnats kvar, Usch! Halvvägs in i behandling kom en läkare på besök: du har influensa typ A! När bröt det ut? För mindre än 48 timmar sedan?
Jovisst, så var det ju. Så efter kontrollsamtal till infektionsläkare ordinerade läkaren Tamiflu för att hjälpa till att begränsa influensans grepp om mig. Det passar nämligen osedvanligt dåligt att ha immunnedsättande mediciner i lägen som det här. Trots att alla vi två i hushållet är vaccinerade bröt influensan ut och visade sig ha besvärliga verkningar. En förfärlig skrällhosta som lät som hest skällande hundar omöjliggjorde längre samtal eftersom bara några yttrade stavelser triggade oväsendet.
- Hur var det host host skräll med host host det där host?
- Jo, men det var host skräll väl host så där...
Plötsligt slår det mig, vilken tur att lärjungarna på väg till Emmaus inte hade influensa. Då hade det inte blivit mycket sagt. Och kanske hade de aldrig insett vem det var som hade gjort dem sällskap. De hade hostat ikapp. De kanske rent av hade följt läkarnas råd och stannat hemma från jobbet några dar? Förresten står det mig veterligt ingenting i Skriften om influensa, förkylningar eller pandemier. Så vi tvingas verkligen tänka själva. Svårt för fundamentalister så klart, men stimulerande för oss andra.
Tamilflu ska tas hela veckan. Bäst att vara lydig så att skadeverkningarna kan begränsas till dålig sömn, ond hals, värkande luftrör och ömmande muskler. Pust! Det tar på krafterna att vara sjuk. Man måste vara frisk för att orka vara sjuk, sägs det också ibland. Efter de här dagarna är jag benägen att hålla med...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar