Nätet är en värld av väntande upptäckter. Ord och bild, läsa, höra och se. Varje dag kan jag gå på upptäcksfärd och finna sådant jag förvånas och ibland faktiskt gläds åt. Nätet har nästan allt.
Och så får man sina favoriter. En av de mest ambitiösa och konsekvent genomförda dagböckerna erbjuder en bild för varje dag. Lars Ekblad, präst och fotograf, har sedan 2001 (!) dokumenterat sina dagar på sin granna och smakfulla fotodagbok. Även om jag ibland råkar känna igen en och annan person som kan dyka upp på bilderna tror jag att de kan vara lika tankefrämjande och upplevelsestärkande för den som saknar direkt igenkänning. Enda sättet att veta är att själv besöka hans sidor på nätet.
Lars Ekblads Text & Bild är en generös och stilren sida med fotodokumentation att glädjas åt!
Visar inlägg med etikett Präst. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Präst. Visa alla inlägg
19 april 2009
04 september 2008
Att bekänna fast man inte tror
Magdalena Ribbing lär DN-läsarna på nätet vett och etikett. Sent omsider har jag hittat hennes svar (den 14/8) på frågan: Måste man stå upp i kyrkan när prästen vid dop och bröllop ber alla att stå upp och bekänna sin tro?
Frågan har sitt berättigande eftersom förtrogenheten med det som sker i kyrkan minskar. Och den handlar om de som av olika skäl inte vill stämma in i en bekännelse de inte delar. Viljan att demonstrera sin övertygelse kan fresta. Men plasen och stunden är illa vald. Går man till en gudstjänst går man till en gudstjänst. Men den som inte kan stå upp av fysiska orsaker (eller så...) sitter naturligtvis kvar.
Magdalena Ribbing svarar att har man gått dit för man följa sedan där man är. Så får en moderat göra när Internationalen sjungs eller en republikan (som inte gillar monarkin) när Kungssången ljuder. Hon avslutar lakoniskt med följande kloka råd: Förmår man inte visa den respekten för övrigas uppfattning så är det sällan tvång att närvara vid dessa tillfällen.
Metro-bloggen Dagens test fann hennes svar så intressant att en omröstning ordnades. Men kan sedvanan att följa seden dit man kommer ändras genom omröstningar eller protester? På sikt kanske, men tills vidare reser sig hela församlingen i Uppsala Domkyrka när kungen eller drottning beledsagas in i kyrkan vid någon högtidlig gudstjänst av domprost eller biskop.
Frågan har sitt berättigande eftersom förtrogenheten med det som sker i kyrkan minskar. Och den handlar om de som av olika skäl inte vill stämma in i en bekännelse de inte delar. Viljan att demonstrera sin övertygelse kan fresta. Men plasen och stunden är illa vald. Går man till en gudstjänst går man till en gudstjänst. Men den som inte kan stå upp av fysiska orsaker (eller så...) sitter naturligtvis kvar.
Magdalena Ribbing svarar att har man gått dit för man följa sedan där man är. Så får en moderat göra när Internationalen sjungs eller en republikan (som inte gillar monarkin) när Kungssången ljuder. Hon avslutar lakoniskt med följande kloka råd: Förmår man inte visa den respekten för övrigas uppfattning så är det sällan tvång att närvara vid dessa tillfällen.
Metro-bloggen Dagens test fann hennes svar så intressant att en omröstning ordnades. Men kan sedvanan att följa seden dit man kommer ändras genom omröstningar eller protester? På sikt kanske, men tills vidare reser sig hela församlingen i Uppsala Domkyrka när kungen eller drottning beledsagas in i kyrkan vid någon högtidlig gudstjänst av domprost eller biskop.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)