Doris Lessings nobelföreläsning måste läsas. Svenska dagbladet har publicerat texten. Dagens Nyheter kommenterar hur föreläsningen gick till.
Hon får oss att tänka kring skrivandets och läsandets stora betydelse. Över berättandets eget stilla rum och gränsöverskridande igenkänning. Och hon tvingar oss att reflektera över Afrikas och Zimbabwes hunger, i alla avseenden. Hon återger hur någon lärt sig läsa på sylt- och konservburkars etiketter. I hennes föreläsning berörs den skriande bristen på böcker och litteratur i Zimbabwe och vårt överflöd där människor knappt ids läsa...
Man, jag, leds över sin egen passivitet och uppfylls av vilja att förändra och påverka. LÄS!
Andra bloggar om: Doris Lessing, Nobelföreläsning, Nobelpris
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar