Den remissrunda som nu äger rum uppfattar många med mig som något mera för syns skull, för att bokstavligt uppfylla kyrkoordningens regler. Stiftet har haft tillgång till ett mycket omfattande utredningsmaterial från Örebro och dels har stiftet gjort en egen utredning. Några nya argument lär knappast kunna ändra beslutet. Det anar man också genom de märkliga skäl man anför för sitt beslut. Här följer stiftets meddelande:
Strängnäs stiftsstyrelse har beslutat att föreslå att församlingarna i Örebro från den 1 januari 2014 ska utgöra ett enda pastorat, istället för sju pastorat som det är idag. Pastoraten har redan ekonomisk och administrativ samverkan. Om stiftsstyrelsen förslag antas kommer de också att ha en gemensam kyrkoherde.
De sju pastoraten i Örebro samverkar sedan nästan 60 år via Örebro kyrkliga samfällighet, vilket är en samverkansform som finns på flera orter i landet. I höst kommer dock kyrkomötet att ta ställning till ett förslag till förenklad organisation och ledning för Svenska kyrkans församlingar, vilket bland annat innebär att samfälligheter inte kommer att finnas kvar. Det är bakgrunden till att Strängnäs stiftsstyrelse grundligt har utrett frågan.
I samband med stiftsstyrelsens sammanträde igår, tisdagen den 19 juni, presenterades rapporten ”Örebro – indelning och organisation”. Rapporten ger underlag för två olika beslutsalternativ: samgående till ett pastorat eller att samfälligheten delas upp i flera självständiga pastorat.
Stiftsstyrelsens beslut att föreslå samgående till ett pastorat är bland annat att:
• undvika organisatoriskt merarbete och ekonomisk osäkerhet, vilket i förlängningen är en förutsättning för det pastorala arbetet
Min kommentar: Detta skäl är ett svärd som naturligtvis mest måste hänga över stiftets många små församlingar, alla dem som redan ägnar sig åt"organisatoriskt merarbete" eller lever med "ekonomisk osäkerhet". Att detta används som argument för vilken organisation de stora församlingarna i Örebro ska ha talar för att man sökt argument för att rättfärdiga ett beslut. Detta i Örebro där församlingarna har både hängslen och livrem, dvs är bland de rikaste i landet.
• underlätta det diakonala arbetet med integration och hjälp till många utsatta människor, vilket är en större utmaning i några församlingar
Min kommentar: Det diakonala arbetet med integration består av ett projekt som avvecklats. Särskilt Längbro församling som begärt självständighet var aktiv i det projektet. Därutöver finns det en tjänst i Örebro på Diakonicentrum som arbetar med frågorna. Integrationssatsningarna skulle kunna mångdubblas även i en situation med självständiga församlingar. Att göra integration och hjälp till utsatta människor till argument för storpastoratet är vare sig relevant eller trovärdigt!
• de geografiska församlingsgränserna i en stad är av allt mindre betydelse för gemene man
Min kommentar: Om människor deltar i församlingars liv i områden där de inte själva bor så ska det leda till att församlingens beslutsrätt över sitt eget pastorala arbete, det som lockat människor till deltagande och aktivitet, ska flyttas bort och högre upp? Vem är gemene man?I Örebro vet de flesta om de tillhör Olaus Petri församling eller t ex Mikaels församling.
Stiftsstyrelsen sagt sitt och förordat en lösning med ett pastorat. Nu är det församlingarnas tur att svara på förslaget i sin remiss säger Hans-Erik Nordin, biskop i Strängnäs stift och stiftsstyrelsens ordförande.________
Stiftsstyrelsen var inte enig i sitt beslut och en reservation lämnades in.
Här underlåter stiftsstyrelsens majoritet att berätta hur jämt det vägde mellan de olika "blocken", socialdemokraterna på ena sidan och de borgerliga och posk på andra. (ordförandens röst kan därmed sägas ha avgjort frågan). Fem personer reserverade sig mot beslutet (som togs med sex röster).
Stiftsstyrelsens förslag till beslut och dess motivering, samt reservationen mot beslutet, utgör tillsammans med rapporten underlag för det remissarbete som nu inleds. Den 14 september ska remissinstanserna, bland annat de berörda församlingarna, ha avgett sina yttranden. Stiftstyrelsen fattar ett definitivt beslut i ärendet den 30 oktober.
Det hela får ju en att fundera över vilken legitimitet som kyrkovalet har. om vi leker med tanken att kyrkovalet är en demokratisk process. grunden för hur kyrkan skall styras, och att de som sitter i de lokala kyrkoråden representerar sin väljarkår. då blir det ju underligt att stiftet väljer att köra över 12000 i almby, ca 10 000 i lägbro och ytterligare 10000 från OP, eftersom alla dessa människor har sagt nej till ett stort pastorat
SvaraRadera