Troende ungdomar är utsatta

Unga människor utsätts för avståndstagande och hån för sin kristna tro. Det hävdar Sveriges Kristna Råd (SKR) i en ny rapport. Här ett citat ur dokumentet: Får ofta höra att jag inte har rätt att kalla mig kristen av ateister som inte vet vad kristen innebär. Tex du har inte rätt att kalla dig kristen för du har ju druckit alkohol och festat. Får också ofta höra att jag är dum i huvudet, korkad, efterbliven eller liknande som kan tro på en gud osv. Ofta handlar det även om fördomar så som att kristna inte tror på vetenskap. (Ung kvinna, luthersk, stor stad med högskola/ universitet, 18–20 år)

Trossamfund i Sverige finns i varierande grad närvarande på de flesta orter. Nog borde de vuxna representanterna och företrädarna kunna träda upp till stöd för dessa ungdomar och till försvar för religionsfriheten. Rädslan och föraktet för kristen tro, och även för andra religioner, tar sig många uttryck. Ett är att man mycket sällan i televisionen och radion träffar på aktiva kristna som kan vara tydliga med sin tro och kyrkliga tillhörighet. Intervjuprogram efter intervjuprogram befolkas av journalister, underhållningsartister, politiker, och andra aktiva eller kända personer. Enstaka gånger skymtar en biskop förbi.

Ett annat uttryck är att kristna röster, sådana som refererar till teologi och tro, är förhållandevis sällsynta i den offentliga debatten. Delvis på grund av en utbredd självcensur. Vem vill bli utsatt för löje av andra debattörer? Delvis för att redaktionerna enkelt kan sortera bort sådana inlägg.

Ett tredje är att samfundsaktiva kristna utan politiska plattformar sällan får offentliga uppdrag eller utnämningar till poster som landshövdingar, kulturattachéer, generaldirektörer eller ambassadörer. De syns inte heller när kommuner, regioner och staten besöker utländksa samarbetspartners trots att få rörelser är så internationellt bevandrade som just kristna kyrkor och samfund. Kristen tro tycks utlösa en beröringsskräck när den blir synlig i samhället. Många anstränger sig verkligen för att städa undan kristen tro och förvisa den till privata garderober...

Nattvard

Koncelebration har blivit en tvistefråga efter det nya biskopsbrevet om nattvarden. En koncelebrant läser med i, eller ber högt delar av nattvardsbönen. Att biskoparna och många andra alls tar ställning mot koncelebration har säkert att göra med rädslan för det katolska. Möjligen har det också med att göra att vi i vår tid uppfattas som så mycket mer upplysta än tidigare generationer. Rädslan tycks vara att prästens ämbete eller uppdrag genom koncelebration betonas på andras bekostnad.

När lekmän kunde börja delta i nattvardens distribution (själva utdelandet) inom Svenska kyrkan var detta en följd av prästbrist. Tanken var att om inte en präst kunde klara utdelandet och inga andra fanns tillgängliga skulle en döpt och konfirmerad lekman kunna träda in. Nu i vår tid ha det i somliga församlingar blivit en regel att lekmän ALLTID ska medverka vid utdelandet liksom för att manifestera att prästens uppgift inte är särskild utan huvudsakligen praktisk och funktionell.

Ingen kan dock kringgå att det i den lutherska reformationen stod klart att det var prästens kallelse och gåva att förkunna evangelium och att förvalta sakramenten. Att nagga det i kanten utan att teologiskt bringa teologisk reda är obetänkt och olyckligt. Det stärker nämligen ovanan att utan närmare förklaring ändra tänkesätt och därmed förändra kyrkans övertygelse och bekännelse.

Livets heliga väg

Inte särskilt många orkade följa de gotländska kyrkorna hos Stillsam. Besökarna försvann. Inte för att det är så svårt att inse. Intresset för kyrkor är ganska svalt. För gamla vykort är det ännu sämre beställt. Nu är i alla fall denna omgång avklarad. Trots att jag bara skummat ytan. Det finns hav av vykort kvar. Kyrkor var för ett sekel sedan ett av de främsta motiven på vykort. Men i takt med att kyrkorna tappar medlemmar (sk tillhöriga) blir även intresset för kyrkobyggnader svalare.

Intressant nog är kyrkor ett minnesmärke över den egna bygdens historia. Där finns avlagringar och avtryck av generationers bemödanden. Dessutom är huset symboliskt laddat. En kyrka är teologi av sten. Kyrkporten öppnar upp. Den signalerar inte att den som inträder förlorar allt hopp. Tvärt om är den en väg som till himlen bär. En livets heliga väg. Från dopet vid ingången. Till altaret där himlen öppnar sig.

Helgeandskyrkans ruin

Helgeandskyrkans ruin ligger mellan Visby domkyrka och Norderport.

Wikipedia om Helgeandskyrkan.

Guteinfo om Helgeandskyrkan. Slottsguiden om Helgeandskyrkans ruin.

S:t Hans och S:t Pers kyrkoruiner

S:t Hans och S:t Per är två kyrkoruiner i Visby som bokstavligen ligger vägg i vägg.

Wikipedia om S:t Hans och S:t Per. Guteinfo om S:t Hans och S:t Per.  Wikiwand om S:t Hans och S:t Per.

S.t Karins kyrkoruin

S:t Carin, även kallad S:t Karin eller S:t Katarina, ligger vid Stora torget i Visby.

Wikipedia om S:t Katrina.

Gutinfo om S:t Carin. Svenska slott om S:t Karin.

S:t Clemens kyrkoruin

                                                         S:t Clemens kyrkoruin, med anor från 1000-talet. ligger öster om Botaniska trädgården.

Wikipedia om S:t Clemens kyrkoruin.                                                                                                 Guteinfo om S:t Clemens.

S:t Lars kyrkoruin

                                                         S:t Lars kyrkoruin ligger granne med S:t Drotten.

Wikipdeia om S:t Lars.

Guteinfo om S:t Lars.

S:t Drottens kyrkoruin

S:t Drotten, även kallad Treenighetskyrkan, i Visby.

Wikipedia om S:t Drotten.

Guteinfo om S:t Drotten.

S:t Nicolai kyrkoruin

S:t Nicolai kyrkoruin användes under många år för de sk Ruinspelen.

Wikipedia om Nicolai kyrkoruin.

Guteinfo om Nicolai kyrkoruin.

S:t Olofs kyrkoruin.

 S:t Olofs kyrkoruin ligger i ena kanten av DBW:s Botaniska trädgård. På bilden med fantastisk text om Visbys storslagenhet!

Wikipedia om S:t Olofs kyrkoruin.

Guteinfo om S:t Olofs kyrkoruin.

S:t Görans kyrkoruin

S:t Göran ligger norr om Visby ringmur och nära lasarettet.

Wikipedia om S:t Göran.

Gueinfo om S:t Göran.

Elinghem ödekyrka

Wikipedia om  Elinghem ödekyrka.

Guteinfo om Elinghem.  Orgelanders om Elinghem.                                       

Roma kloster

Roma klosterruin är nästgårds med Roma kungsgård.

Wikipedia om Roma kloster.

Guteinfo om Roma kloster.

Statens Fastighetsverk.

Gann ödekyrka

Gann ödekyrka ligger i Lärbro. Nära den återfinns den berömda Hångers källa som enligt myten lär ha spelat en roll när Isak Kolmodin skrev psalmen Den blomstertid nu kommer. Sven-Erik Pernler har skrivit en artikel om denna fråga. (Magasinet Oe Folki, nr 3 , sid 3.)

Wikipedia om Gann ödekyrka.

Guteinfo om Gann ödekyrka.

Bara ödekyrka

 Bara ödekyrka ligger mellan Vallstena och Hörsne.

Wikipedia om Bara ödekyrka.

Guteinfo om Bara ödekyrka.

Orgelanders om Bara ödekyrka.

Gunfjauns kapell (Ardre ödekyrka)

Ardre ödekyrka kallas numera Gunfjauns kapell.

Guteinfo om Gunfjauns kapell.

Länsstyrelsen om Gunfjauns kapell.

Träkumla kyrka

Träkumla ödekyrka blev återuppbyggd 1917.

Wikipedia om Träkumla kyrka.

Guteinfo om Träkumla kyrka.

RAÄ:s Bebyggelseregister.

Östergarns kyrka

Östergarns kyrka ligger längs vägen mellan Kräklingbo och Herrvik. På kyrkogården vilar flera av mina släktingar.

Wikipedia om Östergarns kyrka.

Guteinfo om Östergarns kyrka.

RAÄ:s Bebyggelseregister.

Öja Kyrka

Öja kyrka är välkände bl a beroende på Öjamadonnan.

Wikipedia om Öja kyrka.

Guteinfo om Öja kyrka.

RAÄ:s Bebyggelseregister.