Humanisterna går än en gång till storms mot kristendomen. Om några historiker och teologer äntligen ville ta upp den kastade handsken och inte fortsätta att tiga i sina elfenbenstorn!
Idag i Svenska dagbladet underkänner humanisterna kristendomen genom en diskussion om eventuellt kommande formuleringar i läroplanen. I sitt inlägg vill humanisterna låta påskina att kristendomen inte haft något originellt att bidra med i Sveriges historia och utveckling. Christer Sturmark, Morgan Johansson, P C Jersild och Olle Häggström griper pennorna på ytplanet för att invända mot och samtidigt angripa utbildningsminister Jan Björklund. De skriver. ”Björklund anser att kristendomen även i framtiden ska ha en särställning i skolan. Utbildningsministerns argumentation är både historielös och omodern”.
Och deras invändningar? Sveriges folk är ett av världens mest sekulariserade. Sekulär humanism anför de som den typisk svenska livsåskådningen.
Kan dagens mer religionsneutrala hållning hos folkflertalet förta ca 1000 år av kristendom som den tro som präglat och genomsyrat i vårt land? Förespråkar de en 1000-årig Törnrosasömn? Ska de sudda och skriva om vår egen historia? Vem är det som är ohistorisk?
Kristendomen har haft betydelse för tradition och kultur, skriver författarna – men de tar genast loven av detta sitt erkännande genom följande formulering: ”Men när det gäller dagens moderna svenska samhällsvärderingar, så har de i väsentliga delar inte formats tack vare kristendomen, utan trots den”.
Avskyn för kristendomen är så monumental att den som tro och religion måste utmålas som hindret för dagens värderingar. Som om det gick att stryka ett streck över kyrkans och församlingarnas betydelse för sjukvård, skolväsende, socialvård och lokal demokrati. Att några av de historiska exemplen kan te sig avskyvärda bedömda med dagens mått är en sak. En annan sak är det som humanisterna inte vill se: att dåtidens uttryck för människovärde och värdighet inte hade några andra ramar att befinna sig inom än just kyrka och tro.
De kristna värderingarna gör de sig lustiga över genom att fråga om det ska handla om att kvinnor ska underordnas mannen eller att homosexualitet är synd. Och likt amerikanska advokater slutar de med ett move to strike. De har fått säga det de tänker, men vet att det inte håller måttet. Ska då verkligen hela det politiska etablissemanget som höll homosexualitet som sjuklig och brottslig så enkelt ställas ansvarslösa? Vill humanisterna vältra hela ansvaret på en kyrka och tro de inte kan tåla?
Det eventuellt goda som funnits eller finns i kristendomen är bara lånta fjädrar, hävdar skribenterna. De fina tankarna och reglerna som finns i kristendomen härstammar från filosofier långt innan kristendomen föddes. Det är humanisternas invändning. Så varje tanke och idé som funnits hos någon annan betyder då alls inget i sin nya kontext? Tänk om sådana tokerier skulle tillämpas på vetenskapen där det mesta går ut på att förädla och vidareutveckla det man lärt och lånat av andra. Skall den också förkastas? Och litteraturen skulle naturligtvis stå sig slätt om influenser och andras tänkande inte kunde tillgodoräknas.
Till sist anför debattörerna en skillnad mellan kristendomens kulturhistoria och dess religionshistoria och de vill därmed skilja ut religionens innersida från dess yttersida. Man kan undervisa om kristendom, men inte i. Och detta vill humanisterna naturligtvis eftersom en kristendom betraktad på avstånd bland en mängd av andra åskådningar som Hinduism, Shintoism eller Shamanism kan göra den urtråkigt grå och konturlös. Det är som om gymnastiken skulle lära ut basket som teori och kulturellt fenomen, ingen ska vara nära själva spelet – och ingen ska spela det. Just där ligger också skillnaden.
Religion som enbart betraktas från en kritisk utsida och uppfattas mest som ett kulturellt fenomen förminskar medvetet både perspektivet och den värld man vill lära sig förstå. Humanisterna talar för en tvådimensionalitet, det tredimensionella perspektivet döljs och ska rent av förbjudas!
Hur ska nya generationer kunna närma sig Dag Hammarskjölds Vägmärken, J.S. Bachs Matteuspassion eller verkligen förstå Bo Setterlind, Ylva Eggehorn, Tomas Tranströmer eller Gunnar Ekelöf om man inte får de redskap man behöver? Ska de sättas på museum som artefakter från en förlegad tid?
Er humanism förblindar Er! Er humanism får Er att retuschera historien. Er humanism andas revanschism. Det är vemodigt och sorgesamt.
Inte 1000 år utan som minst 1135 år. Rimbert skrev Vita Ansgarii någon gång mellan 870 och 874...
SvaraRaderaUtomordentligt bra svar på Humanisternas inlägg i Svd.
SvaraRaderaMen varför kommer inte Svenska Kyrkan med - inte moteld- men en upplyftande aktion för att lägga grunden till att bevara Kristendomen. Skam till sägandes får man väl anta att det bästa krutet inte brukas i Svenska Kyrkan. Numera är det mer miljöproblemen(handlingskraft i religion visas av Ärkebiskopen)
Att skydda vigselrätten för SvK - (marknadsandelen) . Att läsa Bibeln innebär en viss förståelse
för att bruka såväl morot som piska. Det vore inte roligt om Humanisterna började hantera dessa vapen. Kyrkomötet borde omstöpas från politiskt till teologiskt.
Det är även uppenbart att laguppställningen i SvK borde skärpas. Nu har vi två lag - varför inte plocka detr bästa krafterna från dess storheter?
Lösningen är enkel - ta bort alla spärrar för präster som är oliktänkande - det är plats för de två synsätten för och emot i kvinnoprästfrågan.
Hej
SvaraRaderaMycket bra skrivet! Det är synd om Christer. Hans hat, vad det nu beror av, har förblindat honom och hindrar honom från att tänka klart.
"Ska de sudda och skriva om vår egen historia?"
SvaraRaderaJust det: Historia!
Camilla,även idéhistoria och religionshistoria är historia. Och tron har sin egen historia, sitt släktträd. Det kan man inte hugga ner utan att man gör sig urarva!
SvaraRaderaI vår historia ingår den kristna tron inte bara som ett ting utan som övertygelser och föreställningar man inte i efterhand har rätt att stryka ett streck över, än mindre ska det väl ske för att man själv inte kan tåla kristendomen?
Fler argument än ett ord som överlappar behövs nog om man ska
få förståelse för sin hållning.
Två enkla observationer: 1. De goda värderingar som skolministern vill göra gällande är kristna, finns även i andra kulturer som inte har en kristen historia, samtidigt som de mindre goda värderingarna även dem är en del av den kristna historien. 2. Respekten för människolivet och alla människors lika värde har vuxit i samma takt som kyrkans makt har minskat.
SvaraRaderaSpelar det någon roll om värderingar av likartat slag finns i andra sammanhang? Enligt min mening förtar det inte alls värdet av dem? Och det är klart att man får anstränga sig rejält om man uttömmande ska lyckas hänföra t ex 10 Guds bud till andra filosofiska källor än judendomen. Inget tvivel finns om att kristendomens ethos vilar på den grunden!
SvaraRaderaOm ursprunget betyder allt - vad vore t ex då våra svenska partier som lånat många av sina idéer från andra länders idéproduktion?
Argument nummer två om samtidighet mellan två fenomen det kräver att man upprättar en säker relation mellan frnomenen så att man kan veta att det ena orsakar det andra. Och det lär man inte kunna klara med hänvisning till "kyrkans makt". Viljen kyrka då? Den katolska, den ortodoxa, den evangelisk lutherska? Och hur ser den respekten för människolivet ut i en värld där man under 1900-talet mördat och dödat i nazismens och kommunismens namn, för att inte nämna alla andra rass- och nationsrelaterade folkmord. I världen har ju Islam under senare år vuxit till sig - skulle kanske det förklaringen till att människors lika värde erkänns?
Nej, det beror troligen på att fler samhällen blivit demokratiska, att internationella organisationer upprättats som Nationernas förbund och FN etc med skydd för mänskliga rättigheter och värdighet och på att läskunnigheten och utbildning ökat! Så tendensen att lägga all skuld man kan hitta i en kyrklig påse - det håller inte måttet annat än som nonchalant släng.
Tron att Sverige stått stilla i 1000 år är;
SvaraRaderaA) Lustig
B) Deprimerande
C) Ahistorisk
Svenska värderingar och Svensk kristendom har förändrats så radikalt bara på 1900-talet att en fördjupning i 1800-talets kristendom känns främmande och barbarisk. Den svenska kristendomen har anpassats till samhällets förändrade värderingar.
När "Humanisterna" vill att ta bort religionsämnet och undervisa om kristendomens betydelse enbart i historieämnet blir det ungefär som att avskaffa samhällsvetenskapen och bara ta upp de politiska ideologiernas verkningshistoria i historieämnet. Men för att förstå varför Gulag byggdes behöver man känna till Marx' teorier om proletariatets diktatur först. För att förstå holocuast behöver vi känna till den nazistiska rasbiologin . På samma sätt så går det inte att förstå varför Ansgar for till Birka om man inte känner till missionsbefallningen och Jesu universella anspråk. osv
SvaraRaderaNu består humanisterna dock till väldigt liten del av traditionella humanister utan av diverse kändisar och några naturvetare. Historiker tycks sällan vara så emnögt kristendomskritiska i sin historieskrivning som Sturmark och de andra debattörerna tycks vara.
...om kristendomen nu spelar så liten roll, vadan denna kamp mot den?
SvaraRaderahttp://www.bartholdsson.com/blog/?p=2645
Ole, "...om kristendomen nu spelar så liten roll, vadan denna kamp mot den?"
SvaraRaderaDet är väl fullständigt självklart för vem som helst som läst 1900-talets historia att folkskola inte är till för att ge en ideologi företräde oavsett vilken roll den haft historiskt?
På vilket sätt får en religion företräde genom att man studerar den någorlunda i förhållande till den betydelse den haft eller har? Det är att, precis som Björklund hävdar, att just lägga tyngdpunkt på den religion som påverkat oss mest. Och det har inget med företräde, gynnande eller favoriserande att göra.
SvaraRaderaDet finns en naturlig tyngdpunkt på den religion som påverkat oss mest i historieämnet.
SvaraRaderaJag hade för min del gärna lagt till ett antal vesäntliga saker man inte brukar ta upp, t.ex. att kristendomen var i Sverige hämmande mot hederskulturen och att kristendomen är fader till antisemitismen.
Dagens svenska kristendom har dock inte något direkt gemensamt med den historiska kristendomen. Att presentera kristendom som religion måste börja med begreppet "mångfald". Bland den offantliga mängd tolkningar av religionen som finns i väst, ja även i Sverige, är det svårt att ge någon specifik gren förtur i svensk skolundervisning. Vad som är säkert är att man inte kan lära ut den såkallade "kristna etik" som förekom i folkundervisningen förr i tiden eftersom det bara var De Mänskliga Rättigheterna omdöpta till kristendom. Skall man presentera Svenska Kyrkan som kristen? Statestik säger att Svenska Kyrkan har ca 75% av sveriges befolkning som medlemmar, och sverige har mindre än 20% troende, det betyder att Svenska Kyrkan inte bara är sveriges största "kristna" samfund, utan även Sveriges största ateistiska förening i vilken man redan har tagit många steg till att blockera folk som tar bibeln seriöst, t.ex. 1993 då man inte längre vill viga präster som tar 1 Korinterbrevet 14:33-36 seriöst.
Så vems kristendom skall tyngden ligga på? Att bara presentera huvudidéerna inom protestantism, katolocism och ortodox kristendom tar en offantlig mängd tid och fyller redan ut en stor del av religionskunskap som också skall presentera tre grenar iom Judendom, tre grenar inom Islam, tre grenar inom Buddhism, komplexiteten vi känner som "hinduism" samt om tid finns över, taoism, konfucianism, zen, shinto, existentialism och humanism... och något om etiken också.
Varför? Därför att den kunskapen är ärligt talat viktigare för en Svensk i ett mer globaliserat samhälle i vilket man får allt större kontakt med världen än tidigare generationer. Det är faktiskt mer användbart för en svensk ungdom att förstå Islam än femtioelva olika tolkningar av kristendom ingen kristen kommer känna presenterar deras unika variant ändå.
Helt klart är ju att just kristendomen varit och fortfarande är den mest dominerande religionen i vår del av världen.
SvaraRaderaATT det är så skall man självklart lära ut eftersom det är ett faktum, och detta borde också vara skäl för att fokusera mest på kristendomen då man undervisar i religion. Man måste dock sätta in kristendomen i en större kontex för att ge förståelse om hur den utvecklats, och det gäller då att man inte bara ser på den religiösa historien utan även hur kristendomen formats/format andra idéer, rörelser, ideologier mm.
VILKEN betydelse kristendomen haft för oss är komplicerat att reda ut, inte minst eftersom olika intressen talar för sin sak. Många av de kristna vill självklart framhålla hur positiva delar av kristendomen påverkat vår historia positivt, medan kritikerna gärna pekar på de negativa delarna.
Om inte undervisningen skall slå över till religiös och ideologisk indoktrinering, måste dessa frågor angripas på ett vetenskapligt sätt. Allt måste upp i ljuset och stötas och blötas utan hänsyn till vissa intressen. Man får som elev acceptera att det råder delade meningar om vissa frågor, men förhoppningsvis ges man de rätta analytiska verktygen för att skilja på teser, teorier och rena åsikter.
För att kunna förstå islam kan man behöva ha mycket goda kunskaper i judendom och kristendom, de två stora relgionerna som föregick islam.
SvaraRaderaOm de stora avtryck som kristendomen lämnat i vårt land t ex i form av kyrkobyggnader från medeltiden, ja från varje tid, kan man ju inte tiga. Att kunna förstå något av de övertygelser som formade dem och den kyrka som sedan dess brukat dem är bra insikter i mötet med andra övertygelser, religioner och åskådningar.
Dessutom, utan sådan kunskap kommer ju vårt kulturarv att tystna, det rikserar att stängas för nya generationer.
Det verkar som om väldigt många här och på annat håll inte läst vad det handlar om. Nämligen religionskunskapen och INTE historieundervisningen. Därmed faller ju exempelvis Stenströms inlägg platt till marken.
SvaraRaderaMarkus talar om nazisternas rasbiologi men nog hör den också hemma i historieundervisningen?
Dessvärre har Du missat något i den artikel som startade debatten. Där skrev man bl a: "Felet Björklund gör är att han inte skiljer på kristendomens religionshistoria och dess kulturhistoria. Självklart intar kristendomen en särställning i den svenska kulturhistorien. Om detta tvistas icke. Den undervisningen sker lämpligast på historielektionerna, i svenska och i samhällskunskapen."
SvaraRaderaSamtidigt vill debattörerna påstå att: "... när det gäller dagens moderna svenska samhällsvärderingar, så har de i väsentliga delar inte formats tack vare kristendomen, utan trots den." Allt gott i nutiden vill de tacka den "sekulära humanistiska etiken" för. Därmed drar man ju ett streck över många århundraden förutan vilka dagens moderna svenska samhälle förmodligen inte alls sett likadant ut. Man retuscherar och förvanskar historien, tonar ner kristendomens betydelse och överdimensionerar sekulär humnism och osynliggör t ex helt en mycket betydande och inflytelserik kristen humanism. Så visst handlar det om hur man betraktar och värderar historien och inte enbart om religionskunskapsämnet....
Härligt att följa alla kommentarer. Hela denna sida blir underlag för studiecirkeln "Den farliga religionen"s (Medborgarskolan i Örebro) avslutande samtal i samband med knytkalas kommande torsdag. Den svartvita evangelikala traditionen har fått ett likvärdigt syskon i den ateistiska rörelsen. Skönt att det finns ett stort spelutrymme i mitten där ett äkta sannings och meningssökande kan finna hemortsrätt. Tack för ditt balanserade tonläge, Lasse.
SvaraRaderaBjörn Helgesson
Cirkelledare Medborgarskolan