01 december 2013

Kort Adventskalender 2

Första advent var julskyltningssöndag. Då begav  människor sig först till högmässan. Sedan hem för att äta. När mörkret föll framåt eftermiddagen gick de/vi man-ur-huse för att låta sig/oss lockas av storslagna skyltningar. Kort och gott för att fönstershoppa. För att drömma materiella drömmar om storslagna julklappar. Och för att hissna över allt som plockats fram och arrangerats i fönstren. Bäst var fönstren där det rörde sig - modelltåg som kryssade mellan stövlar och dockor. Tomtar som hälsade. En luftballong for mot höjden, med hjälp av en skickligt dold lina. Denna marknadsföring behövs inte längre. Många butiker har knappt fönster. Affärerna stänger sällan så här års. Skyltningen ut mot omvärlden är mindre spektakulär än presentationerna inne i etablissemanget.

Även kyrkobyggnadernas yttre omgivningar smyckas. Det är inte bara frisyrerna som ges slingor. Träden runt kyrkor har utrustats med ljusslingor. Fortfarande finns det faktiskt kyrkor där man reser julgranar. Vykortet har i fonden Olaus och Laurentius Petri som står staty utanför Olaus Petri kyrka vars sydsida utgör bakgrund på det vintriga kortet från Örebro.

Utanför Olaus Petri är granarna ett minne blott. De kostsamma julgransbelysningarna med bajonettfattning på lamporna blev en för stor frestelse. Vilket man inte ska inleda människor i. så gott som varje morgon var lamporna försvunna upp till den höjd en människa som står på tå kan nå. Det blev många mörka grenar allt eftersom. Mängder av lampor knycktes under perioden Advent och Jul. Gratis, tänkte tjyvarna nog. Vi betalar ju vår kyrkoavgift, någon glädje ska man ha av den. Kanske var det samma ena som brandskattade kyrkans planteringar? När våren kom.

Grankvaliteten var också i avtagande. Träden blåste av, knäcktes, och föll. Så som skedde i stormen under gårdagen. Kombinationen knäcktes och knycktes satta stopp för just denna smyckning. Numera är ekarna vid ingångarna försedda med slingor. Rätt vad det är så förslår de inte längre. Numera lyser och blinkar allt, överallt. Det är advent och köpenskapen förväntas nå nya rekordhöjder.

Kort Adventskalender 1


Advent är som en orientering. En snitslad bana på väg till målet. Granens och tomtens och julklapparnas och julmatens stora fest? En tid av godkänt frosseri och mycken ledighet?

Om några veckor stundar den högtid då inkarnationens under firas. Guds människoblivande. Den apostoliska trosbekännelsen betonar: Vi tror ock på Jesus Kristus, Guds enfödde Son, vår Herre, vilken är avlad av den helige Ande, född av Jungfru Maria... Eller som den Nicenska trosbekännelsen understryker. Jag tror...och på en enda Herre, Jesus Kristus, Guds enfödde Son, född av Fadern före all tid, Gud av Gud, ljus av ljus, sann Gud av sann Gud, född och icke skapad, av samma väsen som Fadern...


Vykortets tända stearinljus dominerar bilden fullständigt med sin överdimensionerade lyskraft. Ljuset i bildens mitt är inte så stort men det ljus det sprider är kraftfullt. Ljusstaken har ingen synlig fot utan tycks nästan höra samman med den uppslagna gamla Bibeln, utrustad med spännen. Det är enkelt att associera till Guds ord som mina fötters lykta, ett ljus på min stig. Lägg märke till färgerna: svart, gult och blått. Därtill kommer korset i sitt röda (blodet) band.

Under vägen fram mot Jul markeras de olika stationerna med ett tänt ljus. Ett ljusspår som lyser i mörkret:Ett nådens år, Guds rike är nära, Bana väg för Herren och Herrens moder. Första advent är här! Det första ljuset tänds.