Skolverket är tvehågset. Möjligen kan man ha skolavslutningar i kyrkor. Så här skriver man från verkets sida: Enligt 2 kap. 2 § regeringsformen är det förbjudet att mot vederbörandes vilja tvinga någon att delta i sammankomst för opinionsbildning. Gudstjänst eller religiös andakt är sådana sammankomster som faller under denna bestämmelse. Verksamheten i den offentliga skolan får inte utformas så att eleverna utsätts för påverkan, ägnad att få dem att anamma en viss religiös trosuppfattning.
Om målet för skolavslutningarna vore att göra elever till aktiva kristna har man helt misslyckats. I så fall vore ju landet fullt av troende vid det här laget. Istället är Sverige ett av världens mest religionspassiva och sekulariserade länder. En gudstjänst har inslag av bön och förkunnelse - det tillhör den kristna religionen. Att vara med vid ett sådant tillfälle innebär inte att man som elev utsätts för "påverkan, ägnad att få dem att anamma en viss religiös trosuppfattning". När man tror att elever måste skyddas från att höra en präst be i församlingens kyrka tillmäter man själva den delen av skolavslutningen en oerhörd betydelse. Tänka sig!
Alf Svensson kan avfyra verbala haranger med must och kraft. Han skriver: Vad håller vi på med i vårt land? Har dumhetens fundamentalister, om de nu sitter i skolstyrelser eller i andra kulturvårdande sammanhang, för avsikt att göra barn och ungdomar urarva vår tradition och vår kultur?
I svettdunstande idrottshallar eller i urtrista och stämningsbefriade lokaliteter ska terminsavslutningar tydligen ske. Och föräldrar och allmänhet har fått sig itutat att ”tiga är bäst till lags”.
I svettdunstande idrottshallar eller i urtrista och stämningsbefriade lokaliteter ska terminsavslutningar tydligen ske. Och föräldrar och allmänhet har fått sig itutat att ”tiga är bäst till lags”.
Bra rutet, Alf!
Skolan är obligatorisk. Detta innebär ett tvång att närvara där, även på avslutningen.
SvaraRaderaCitat:
"förbjudet att mot vederbörandes vilja tvinga någon att delta i sammankomst för opinionsbildning. Gudstjänst eller religiös andakt är sådana sammankomster som faller under denna bestämmelse."
Läs. Läs igen. Och igen. Läs tills du förstår innebörden. Lycka till!
Rytandet från Alf hoppas jag hörs vida omkring.
SvaraRaderaMen du ryter bra du också.
Tack!
Att Du, Camilla Grepe, var en sådan myndighetslojal person att man måste hålla med om varje liten tolkande rad i Skolverkets uttydning av lagstiftningen visste jag inte. En tolkning är en tolkning, inte lag. Vad som gör verkets tolkning mer hållbar än den som t ex Alf Svensson företräder kan man ju verkligen diskutera.
SvaraRaderaDu menar tydligen att det skulle råda något slags förståndunderskott hos mig. Det är väl därför Du känner att Du måste mässa "Läs. Läs igen. Och igen..."
Men tänk tanken att det inte beror på att jag inte begriper, utan på att jag har en annan mening!
Så detta med deltagande. Om man tog skada av att vara närvarande i en kyrka när en präst läser en bibeltext, håller ett litet tal, ber Fader vår eller uttalar välsignelsen så borde ju större delen av befolkningen lida av sviterna, eftersom de allra flesta varit med om något sådant genom åren. Somliga därtill upprepade gånger! Men även med skolverkets tolkning kan man slippa gå dit.
Men Alf Svensson kanske har rätt. Rädslan för religion även i dess mest traditionsförsiktiga och underdåniga form (mitt påstående)leder till att man hellre har högtider i gymnastiklokaler än kyrkor.
Kan du tänka dig att respektera min vilja att inte gå i kyrkan?
SvaraRaderaDet handlar väl inte om huruvida man tar skada eller inte. Det handlar helt enkelt om att ingen skall tvingas att vara med i en religiös sammankomst om denne inte vill.
SvaraRaderaSå enkelt är det.
Camilla, det kan jag absolut respektera. Jag har inget problem med det. Men hur gör vi då när det är väldigt många som verkligen vill...? Ska de rätta sig efter några få som tänker som Du eller kan de få vad de önskar? Har Du respekt för deras önskan?
SvaraRaderaDessutom är det ingen religiös sammankomst. Det är en skolavslutning med oftast ganska nedtonade och anpassade religiösa inslag. Många muslimer, t ex har inga större problem med att delta även om de i diskussion ofta får bli argument emot att det blir ett besök i kyrkan för skolavslutningen.
Du skriver: "Men hur gör vi då när det är väldigt många som verkligen vill...?"
SvaraRaderaDå svarar jag att de är fria att gå i kyrkan precis när de vill på sin fritid och att prästen Lars B Stenström antagligen blir jätteglad om de kommer dit spontant och inte för att de är tvingade av en skolavslutning på obligatorisk skoltid.
Religionsfrihetens giltighet får inte avgöras av ett majoritetsbeslut i klassrummet.
Nu fegar Du ut Camilla Grepe. Minoriteten ska bestämma är vad Du säger egentligen, eller hur. Jag hoppas att man kan finna vägar där både majoritet och minoritet finner en väg framåt. För att Du ska få Din rätt ska andra hindras att få sin...
SvaraRaderaVi kanske inte kommer längre den här gången. Rätten till religion kan ju inte bara gälla utanför skola och samhälle. Kontakt med och möte med den traditionen får man nog tåla. Och att någon vid skolavslutninegn skulle försöka omvända barn eller tubba dem att bli något (troende, religiösa) de inte vill ser jag som helt utesluten!
I Lpo 94 står också att skolan ska vila på en kristen värdegrund. Den gäller mig veterligen fortfarande.
SvaraRaderaVet Camilla Grepe det?
Själv skulle jag nog sudda de orden om jag fick, kristen som jag är. Det är fascinerande att få inblickar i en fundamentalistiskt bokstavstroende människas psyke men inte något man vill sätta sin tro till. Jag uppfattar meningen med kyrkans skiljande från staten som att vi nu också mera officiellt har ett pluralistiskt samhälle. Men är det statsateism vi har alltså? Vad trist, i så fall. Inte för att kyrkan frälser - Jesus sökte upp mig after hours, om man säger - men julpsalmerna gör sig ju verkligen bättre i en kyrka än i en jympasal. Eller tänkte Camilla Grepe stryka Jul, jul strålande jul, Nu tändas tusen juleljus och Stilla natt också från protokollet? Finns det isåfall i någon bindande lag? Borde det inte göra det? Det måste ju gå att tränga ute helighetetskänslan genom någon slags Sanning - åtminstone av princip?
Det finns ingen minoritetens rätt, lika lite som det finns en majoritetens rätt, att bestämma över konfessionella inslag i en icke-konfessionell skola.
SvaraRadera