06 januari 2024

I Jesus når det heliga oss


Utdrag ur en predikan på Ordrik:

Stjärnan, som så här års förgyller fönster hos fromma, 

såväl som hos ateister, tvivlare och skeptiker,

har självklart som förebild den bibliska stjärnan.

Den som visade vägen och pekade på Jesus,

även om de som hängt upp stjärnan

inte tänkte riktigt så… utan nöjde sig med

att den var fin och lysande grann

Samma stjärna fyllde våra resenärer med stor glädje

Till sist stannade stjärnan över huset(!)

exakt där barnet var


De österländska kungarna fann barnet och Maria 

och föll ner och hyllade honom! Förundrade och uppfyllda

Varje barnafödsel är ett mirakel

men här var det något mer.

Det kan tänkas att Jesu helighet

återspeglas och blir synligt i varje barn

nu, från Jesu födelse, blir varje förtryck och övergrepp

ett angrepp mot det gudomliga och heliga

som bor i människan


05 januari 2024

Epifania - vad såg de vise männen?

 Under de senaste dagarna har jag försökt skriva en predikan. Senast det hände var för mer än 5-6 år sedan. Imorgon, Trettondedagen ska jag få predika i Olaus Petri kyrka i Örebro. Det var bara att försöka skaka av sig ringrosten, läsa in lite fakta om texterna den dagen samt ta reda på mer om hur epifania firas utöver världen.

Något som fångade mig från början var: vad upplevde de vise männen egentligen. Vad fick dem att falla ner inför barnet? Vad såg de egentligen? Epifania betyder ungefär framträda eller uppenbara. I den världsvida kyrkan är det den dagen som Kristi guddom uppenbaras för världen. För hednafolken brukar det heta eftersom de vise männens vallfärd representerar folkslag bortom tron på Gud.

Kristi förklaringsdag är en annan helgdag som bär samma fråga: vad såg lärjungarna på förklaringsberget?

De såg ljuset, det himmelska, skinande vita kläder, det guddomliga. När ser vi, upplever och erfar vi, Gud i Kristus Jesus?

02 januari 2024

Har kyrkan en framtid?

Den kristna kyrkans framtid i Sverige har blivit ett diskussionsämne. Kyrkor som går kräftgång är ingen uppbygglig trend. Att det finns olika strategier för att motverka utvecklingen och förändra de nedåtgående siffrorna står klart. I Svenska kyrkan är den modellen att behålla medlemmar genom att betona allt gott och fint som kyrkan gör för barn och ungdomar, för ensamma och utsatta, för sjuka och fångar osv. Sällan nämns då med någon större entusiasm mässa och gudstjänst, Guds ord eller bön och bibelstudium. Det är som om ett företag inte ville berätta om sin kärnverksamhet. Därmed inte sagt att det diakonal skulle vara något perifert. Det är den inte! Men det som ger diakonin ess livskraft och energi finner man i dess ursprung: Guds kärlek till oss. Diakonin flödar ut från mötet i nattvarden, vid altaret!

I tidningen Världen idag skriver evangelisten Ingemar Helmner om läget och framtiden för kyrka och kristen tro i debattartikeln Har församlingen någon framtid i Sverige? Efter att ha betonat sekulariseringens framfart undrar han: "Är en försvagad folkkyrka, i händerna på de politiska makthavarna, det enda som blir kvar, eller vågar vi tro att en påkristning är möjlig; en ny väckelse, med helig dragningskraft, som ritar om den religiösa kartan?"

Helmner menar att den etablerad kristenheten är både tandlös och lågmäld. Kyrkan är mer en svans än ett huvud påverkad av samhällsandan som den är - när den kunde vara "en helig proteströrelse" Så långt är det inte alldeles galet. Det finns självklart mycket att göra för att den kristna kyrkan i Sverige skulle bli mera genuin och trovärdig i utövandet av och vittnesbördet om tro och liv. Förkunnandet av de glada och goda nyheterna om Jesus Kristus behöver göras moget och frimodigt. Vi är lerkärl men bär en skatt, varför då huka och tveka?

Helmner nämner Ja till livet och hbtq som områden där kyrkorna retirerat, kompromissat och fallit undan bland annat av rädsla för att "hamna i dålig dager". Att abortfrågan och olika sexuella identiteter varit svåra för kyrkorna att förhålla sig till betyder inte att det bara finns ett enda och rätt kristet alternativ. Frågorna kräver faktiskt mycken reflektion och stor teologisk insikt såväl som eftertänksamhet. Svartvita förhållningssätt gör inte frågorna och deras komplexitet rättvisa. 

Helmner skriver: "Begreppet ekumenik kommer alltmer att präglas av synkretism. Politiska makthavare behöver kyrkornas hjälp för att skapa ordning i ett Europa där stora flyktingströmmar orsakar oro. Att då lyfta fram Jesus som enda vägen kommer inte att ses med blida ögon. Interreligiösa gudstjänster är det trendiga. Öppen religionsblandning och infiltration av nyandlighet". 

Tanken att ekumenik innebär synkretism är en alltmer spridd vanföreställning. Tvärt om är det så att finns goda teologiska skäl för att i arbeta för kristen enhet! Helmner har helt okritiskt anammat ogrundade idéer, om att ekumeniken får de engagerade att förlora fotfästet, med hull och hår. Den som har intresse för religionsdialog står öppen för andras tro och deras övertygelser. Det innebär inte att man tar över eller ikläder sig andras tro utan att man möter den genom att själv vara djupt förankrad, kunnig och grundad i den kristna tron! Ekumeniken omfattar INTE andra religioner utan endast och uteslutande kristna kyrkor som möts för att bibliskt motiverade sträva efter både lokal och världsvid enhet i Kristus!

Föreställningen att Jesus är svaret t.ex. på växande flyktingströmmar i Europa är att förandliga världens problem. Politiska frågor hanteras bäst av politiska krafter och inte genom förkunnelse och evangelisation! Kyrkor kan erbjuda sina perspektiv och möjligen medverka i politiska skeenden men går vilse om de försöker ta över från demokratiska politiska partier, folkrörelser och krafter.

Interreligiösa gudstjänster finns knappast! Någon gång på enstaka platser har det förekommit att man  tillfälligt mötts offentligt till gemensam fredsbön! Inte heller det kvalificerar sig som synkretism, någon sammanblandning är inte aktuell! Den katolska kyrkan har mött Islam och muslimer genom århundradena och har haft gott om tid att reflektera över hur kyrkan och de kristna bör förhålla sig. i Signum finns en bra och läsvärd artikel som kort berättar om relationen mellan den katolska kyrkan och Islam

Helmners analys är sned och mycket vinklad. Det hindrar inte att frågorna som fått honom att fatta pennan är har betydelse. Frågorna kan vi alla behöva brottas med, även om hans försök till analys och svar leder fel! Till sist är det en myt att det sker någon medveten infiltration från andra religioner av den kristna kyrkan. Men riskerna med både moderniteten och sekulariseringen utgör verkliga faror. Kom ihåg att dessa är krafter både utifrån och inne i kyrkan. Tidsandan får oss dessutom att tro att popularitet och profillöshetens utsuddning är vägen framåt. Att det är så har nog med den Onde att göra, han söker förstås varje tillfälle att underminera Kristi kropp på jorden... vilket är lätt inte vilja kännas vid, utdefiniera och att glömma - av bara farten.

Visitation revisited

Visitera innebär att besöka med avsikten att granska, om man får tro Svenska akademiens ordbok som äntligen fullbordats. Där uttyds ordet visitera på följande vis: "om tjänste- l. ämbetsman o. d.: under besök granska l. undersöka (viss verksamhet l. inrättning) för att bedöma dess skick l. tillstånd o. d.; särsk. dels med avs. på skola l. apotek l. gruva, dels (i fackspr.) om biskop l. prost o. med avs. på församling".

I kyrkan har visitationer varit brukligt sedan mycket länge. I SAOB finns citerat att redan på 800-talet hade Karl den Store förordnat att vid biskopars visitationer skulle undersökas om det förekommit förbrytelser som då skulle bestraffas. Därtill finns flera citat om svenska kyrkliga visitationsförhållanden, bl.a. från 1600-talet.

Dagens kyrkoordning stadgar, i 8 kapitlet om biskopen och i paragraf 2, följande om visitationer:

"Biskopen ska visitera stiftets församlingar. Biskopen får också uppdra åt kontraktsprostarna att i biskopens ställe visitera församlingarna i deras kontrakt. Biskopen får i särskilda fall uppdra åt domprosten att visitera stiftets församlingar. Vid visitationerna ska det föras protokoll som ska lämnas till domkapitlet samt till berörd församling och berört pastorat. (SvKB 2012:14; 2015:7)"

Prostvisitationer är ibland en visitation som blivit ett komplement mellan biskopsvisitationerna för att ha tillsyn och kunna uppmuntra och stärka medarbetarna och de förtroendevalda i församlingarna. Här ett påpekande vid en prostvisitation: att man kan "skapa bättre utrymme för liturgiska och andra värdeföremål som förvaras i kyrkan enbart genom att flytta undan sådant som nu tar utrymme men som inte behöver förvaras i kassaskåp".

I en annan visitation kan det heta: "Även det gemensamma personalrummet är så litet att man vid lunchtid tvingas äta i omgångar. Frågan om vilrum kan också behöva adresseras". Här märks att visitationen knappats tagit sikte på de pastorala frågorna utan praktiska förutsättningar. Lite närmare kommer nästa påpekande vid en prostvisitation: "Vid vårt besök ska en lektion inledas i kyrksalen. Vi ställer oss frågan hur man tänker kring hur det invigda kyrkorummets helgd iakttas i samband med att där bedrivs annan verksamhet. Frågan har aktualiserats tidigare och uppenbarligen behöver man komma åter till den".

En utomordentligt spännande bok är biskop Jonas Jonsons bok från 2005: Den långa resan från Hallsberg till Kumla: visitationsstämmor i Strängnäs stift 1990-2004. Med hjälp av den kan man få en bra inblick att även de pastorala frågorna tas upp som oerhört viktiga.

I Strängnäs stift har sedan ett antal decennier en egen modell för visitationer införts, originellt kallad Strängnäsmodellen. Där finns rejäla återkopplingar i ett tolvårsprogram med visitationer och återbesök. I planen ingår att församlingarna får åka till stiftet för samtal med visitationsteamet och biskopen. Även i den ambitiösa modellen kan det finnas anledning att se lite grann från ovan (helikopterperspektiv) på vad som egentligen görs och vad som blir resultatet av det myckna slitet. 

En viktig ingrediens i arbetet med visitationer är församlingsinstruktionen där församlingarna (?) uttryckt sin inriktning vad gäller gudstjänst, undervisning, mission och diakoni. Frågetecknet beror på att makten över församlingsinstruktionerna obegripligt nog ligger i pastoraten (!) och inte i församlingarna! 57 kapitlet  5 § : "För varje församling ska det finnas en församlingsinstruktion. Församlingar som ingår i ett pastorat ska ha en gemensam församlingsinstruktion. Förslag till församlingsinstruktion ska utarbetas av kyrkoherden och kyrkorådet i samråd med domkapitlet. När det gäller en gemensam församlingsinstruktion ska kyrkorådet även samråda med församlingsråden inom pastoratet".  Så mycket för församlingarnas självstyre och rätten att ha sin egen pastorala profil!

Visitationerna är en integrerad del i hur Svenska kyrkan internt fungerar. De ger även en blick av det omgivande samhället eftersom biskopar vid besöken i församlingarna även gör nedslag i olika verksamheter inom församlingarnas geografiska ram. Jag frågar mig i alla fall hur visitationerna förvaltas och följs upp? Blir det något av praktiska eller pastorala påpekanden? Gör församlingarna det som de uppmanas till eller lyfter de bara på hatten och går vidare?

Ännu en fråga: hur utvärderas sättet att visitera och hur följs de aktualiserade frågorna upp på stiftsnivå och församlingsnivå??


31 december 2023

Nyårsönskan

GOTT NYTT ÅR
 

med lite trumma och triangel

tillönskas Du av stillsam!!


2021 blev det 194 inlägg

2022 uppnåddes bara 15 inlägg

2023 publicerades 181 bloggposter

29 december 2023

God fortsättning utifrån Mors Julbrev


Ett riktigt elegant kort får jag slänga in så här som jästen efter degen (årets helgkortskalender).Ingen konstnär har signerat kortet som en gång var en s.k. konstbilaga i Mors Julbrev, förmodligen 1931. Flera andra liknande julkort i det stora och spännande kuvertet var målade av Maj Lindman och det kan vara hon även i detta fall.

Idyllen är väl fångad med den ångande julgröten, för inte kan det väl vara dopp i grytan?

Budskapet som jag vill leverera är: God fortsättning!

25 december 2023

25 Helgkortskalender 23

Vad nu? En 25 dag i kalendern? När infaller julen egentligen? På de flesta platser i världen inleds julen med midnattsmässan på julaftonens sista, av förväntan, skälvande timmar. Men då handlar det om de kristna kyrkornas firande. Ortodoxa kyrkor, där den julianska kalendern nyttjas, har sin juldag den 7 januari, då vi redan har passerat trettondedag jul.

Men i butiksvärlden infaller julen snarare någon gång i oktober-november, åtminstone av högtalarnas julmusik och julpyntet att döma. I många fönster dyker julstjärnorna upp kring inledningen av advent. När kopplingen till Skriften (dvs. Bibeln) blir svagare breder julen ut sig på bekostnad av senhösten och advent.

Den stora firningsdagen av Jesu födelse är än så länge den 25 december - därför ännu ett julkort i årets lilla kortkalender. Det är inte det vackraste eller finaste, men sätter i alla fall fokus på Maria med barnet där de står i en port med vindruvor kring sig. Den fridfulla julen önskas liksom ett Gott Nytt År!

Kortet har en baksidesstämpel: KENTTÄPOSTIA (dvs. Fältpost. Där är även  följande text tryckt: Säljes för åstadkommande av arbetshem för hemlösa tuberkulösa kvinnor. Föreningen för tuberkulosens bekämpande i Finland.

En påminnelse om att även under julen fortsätter krig och mänskliga sjukdomar och umbäranden. Gåvorna till Jesusbarnet kan med andra ord gå vidare ut i världen till verkligt behövande. Julen är startpunkt och inspiration till att leva generöst!


24 december 2023

24 Helgkortskalender 23

Julaftonen året 2023 är inne. Sista kortet i kalendern ska exponeras och beses. Nu får vi tillämpa våra olika betraktelsesätt. Tänka över hur bilden är uppbyggd. Var tyngdpunkten ligger, vilka detaljer som syns. Vi kan också reflektera över vilka känslor bilden väcker hos oss. Och vad som händer om vi själva kliver in  i bilden..

En riktigt GOD JUL tillönskas!
 

På kortet finns en vers som när kortet brukades inte ansågs vara alltför religiös eller missionerande. Om konstnären Nyström hade något inflytande över vilken vers som skulle finnas vet jag inte. Inte heller vet jag om hon valde att konstverket skulle kringgärdas av en röd krans med gran- eller tallris? Versen lyder:

O, du heliga barn, som så milt mot mig ler,

Låt mitt liv bliva helgat åt dig!

I tillbedjan vill jag för dig falla ner.

O. min konung välsigna och mig!

Fridfull Jul
 

Att trycka en sådan vers på ett publikt kort ansågs inte vara missionerande eller alltför religiöst! Kortet finns kvar och nu står versen där som en önskan och en bön!

23 december 2023

23 Helgkortskalender 23

Julkortet idag har sänts från Finland till Västå strand i Örebro. Ett veritabelt myller av julgranar, rådjur, kaniner, ekorrar, blommor och stjärnor. Mitt i allt detta är en liten ängel bärande på ett ljus på väg till stallet. Den som skärskådar ängeln lär få svårt att se 2 vingar. Dessutom bär ängeln en gloria. Som vanligt markerar strålarna från en stjärna var födelseplatsen är belägen. Vi skriver inte så ofta om att stjärntydarna, de vise männen, hade beskådat himlen tytt betydelsen av något på himlavalvet och funnit vägledning. Ungefär så som vi tänker att astrologin håller på idag för att utröna händelser och skeenden av gynnsamma planetförhållanden.

Åter en gullig framställning av det världsomvälvande som skedde i Betlehem. Djuren ska säkert symbolisera att hela naturen deltar i hyllningarna av den nyfödde. Jesu födelse bedömdes senare som så viktigt att världen gavs en ny tideräkning: före och efter Kristus! 

22 december 2023

22 Helgkortskalender 23

 

Helga stjärna, du som lyste

Österns vise, fordomstid

Visade dem, rätta vägen,

Till Guds Son, så ljuv och blid.

Lys för alla! Lär dem finna

barnet som ger evig frid.


Kortet är verkligen snarlikt ett annat som visats här på stillsam. Förmodligen har inspirationen varit gemensam eller har konstnärerna kikat på varandra eller... Tänk om korten möjligen har samma upphovsperson? Det vore inte otänkbart om Jenny Nyström hade ett finger med i spelet. Fast ofta signerade hon sin kort. 

Att ett samband föreligger visar bland annat den bedjande mannen med utsträckta händer. Det är samma person av den gröna klädedräkten och huvudduken att döma. Ser man noga efter är de andra också identiska, om än stående en aning längre ifrån stallet. Se på kvinnans hår! Går det ända ner till fötterna eller ligger håret på en mantel så att man inte förmår se övergången? Barnet verkar också vara samma person. Korten är utgivna av Axel Eliassons Konstförlag A.B.

Här är i alla fall det förra kortet en andra gång. Perspektiven skiljer sig alltså åt, fast förklaringen är troligen att på det nedersta kortet behövdes inget utrymme för en from vers. Så här skrev jag om detta kort för bara några dagar sedan, om någon redan glömt det och vill se efter. 

Olika kort, men näst intill identiska. Handlar det om återbruk? Det ena kortet har liggande format, det andra stående. Nog vore det spännande att få reda på hur allt detta kan komma sig?



21 december 2023

21 Helgkortskalender 23

Den ulliga, puttenuttiga och gulliga julen kan knappast bli synligare än på dagens julkort. Utsattheten är som bortblåst av romantiskt himlaljus och av fagra små änglar och rara lamm. Det gulliga förstärks av pastellrosa och -blå dräkter.

Risken finns att glömma eller förtränga en mer realistisk läsning av evangeliet om Jesu födelse. Puttinuttigt blir det om någon redigerar bort allt "störande". T.ex. som kejsarens påbud om skatteskrivning vilket tvingar ut familjen, där Maria är höggradigt gravid, på vägarna. Eller hoten från Herodes som vill ha vise män som spioner och snart ska jaga de nyfödda barnen i landet.

Därtill borde jorden skaka när Gud blir människa, ungefär som vid korsfästelsen. Tänkas kan förstås att jorden redan skakar för så många på jorden att även Jesu födelse får bli en förströelse, en avledning, eller varför inte till en behövlig tröst. I grunden, oavsett hur vi knycklar till det, är budskapet en glad nyhet, ett befriande glädjebudskap till allt skapat.

Detta julkort funderade jag över även 2010 i en kalender.

Kortet är stämplat i Turku 18/XII 1923 och sänt till Lasarettgatan i Åbo.

För den som är intresserad av hur man kan förvränga sådant som är och har skett och därtill ofta baktala något borde läsa Anders Piltz understreckare i dagens Svenska dagbladet. Där beskrivs hur det intellektuella och vetenskapliga arvet från islam förvrängts, särskilt av den italienske dominikanern Giovanni Nanni. Med akribi skriver han om "Förfalskaren som väckte islamofobin till liv". Dessvärre är det väl en låst artikel.

Jimmie Åkesson och hans parti får i artikeln en rejäl och ironisk känga. De som krävt att "muslimska attribut ska avlägsnas ur den svenska stadsbilden, minareter, kupoler och halvmånar, samt att moskéerna rivs och används till samhällsnyttiga ändamål. Han glömmer de viktigaste attributen, de arabiska siffrorna, den tydligaste påminnelsen om en gammal kulturimport... Sverigedemokraterna borde i konsekvensens namn kräva återgång till runor, fingerräkning och kulramar".
 

20 december 2023

20 Helgkortskalender 23

En gigantisk ängel ser på en stjärnbeströdd himmel till att stjärnan som vägleder lyser över stallet dit både herdar och vise män på sina kameler är på väg. Som en gigantisk strålkastare illuminerar stjärnan stallet med fantastisk precision. Ingen kan ta miste var det underbara skett. Alla strävar att komma in i ljuset! Jesu födelse skall firas och ger samtidigt en upplevelsemodell för alla födslar: som ett livets största mirakel och under.

Ingången i livet liksom skiljandet från livet hanteras i dop och begravning men även under flera av kyrkoårets högtider såsom jul och påsk. Vi som gärna brottas med evangelietexterna under kyrkoåret erbjuds reflektion och eftertanke. Livets gränser blir då genom Jesus unika liv accentuerade och ger dessutom förberedande hjälp i våra egna liv.

I stallet lyser det men ingen syns till, vi förmodas veta vilka som är därinne. Dit är alla symmetriskt på väg. Å ena sidan en stor blå änglavinge och vise män, å andra sidan ytterligare en blå vinge, herdar och får. I mitten ängeln, stjärnan och stallet. 

Kortet är målat av en konstnär Sundén. Det är sänt till Boo i Odensbacken. Årtalet på stämpeln är otydbart.

19 december 2023

19 Helgkortskalender 23

Här ett julkort som blivit alltmera sällsynt. Julens kristna innebörd tonas ner på diverse håll och kanter. I USA har det bråkats om att Merry Christmas är mindre lyckat eftersom Kristus finns i ordet Christ-mas. Happy Hollidays är det mindre lyckade hälsningsförslaget. Men sådant är nog mest krusningar på ytan.

Vad som rör sig i folkdjupet är svårare att fånga. I Svenska dagbladet tror man sig har lagt märke till en renässans för kristentro och en nedgång för ateismen. Jon Fosse och Peter Stormare, i Kristina Lindhs fina porträtt 15/12 i SvD, kan ses som exempel på trendbrottet.

Vänner till mig har på facebook klagat på att det knappast finns julkort med kyrkor, än mindre på Jesu födelse, att köpa i handeln idag. Vi styr mot snö, granar, snö, fåglar, tomtar och julklappar och undantagsvis en och annan ängel. Att änglarna och julen också har sitt upphov i julevangeliet bortser man, av okunskap (?), ifrån.

Om jag skulle sända ett julkort med Jesu födelse till en muslimsk vän är det vare sig ett försök att missionera eller provocera - det är att skicka det jag uppfattar som det finaste med julen. Det är back to basic, tillbaka till källorna!

På bilden har herdar och ett barn dykt upp för att hylla och fira den nyfödde. Att det är en speciell födelse markeras med det starka ljuset (uppenbarelsens ljus) kring Maria och barnet Jesus! Stjärnan  markeras sparsmakat med några strålar på himlen ovanför, i högra hörnet.

Kortet är tryckt av Axel Eliassons Konstförlag.

18 december 2023

18 Helgkortskalender 23

En fridfull jul tillönskas på detta elegant tecknade kort. Ljuslågorna blir till små kors i den form som många konsekrationskors i våra kyrkor har. Om banderollen ströks skulle jag gärna sätta ett sådant konstverk på en vägg i hemmet!

Den folkdräktsklädda flickan står framför ett kyrkofönster med en förmodlig psalmbok i sina händer. Hon blickar mot höjden eller mot den fridfulla banderollen. I Dalarna lär folkdräkterna storslaget finnas med under julhelgen. 

Kortet är tecknat och målat Av Ingeborg Klein. På Leopolds antikvariat kan man se en kollektion ur Ingeborg Kleins kortproduktion.

Kortet ger en dimension av julfirandet som var särskilt omhuldat förr, nämligen kyrko- och gudstjänstbesöken. Julfirandets rötter ner i den bibliska skildringen av Jesu födelse glömdes inte bort, utan värnades. Julbönen och midnattsmässan har fortfarande sina tillskyndare. Julottan verkar ha krympt i städerna, få vill upp och sjunga: Var hälsad sköna morgonstund... I min barndom var det en fröjd att fira julotta. Levande ljus högt och lågt. Välfyllt, ja, rent av trångt i kyrkbänkarna. Efteråt kaffe med pepparkakor och kvarvarande lussebullar. Numera är midnattsmässan på tillväxt, det är inte ovanligt att kyrkan då kan dofta en aning av glögg.

I bondesamhället var det ett måste att kliva upp för att se till djuren. Idag är de små lantbruken snart borta, men kyrkan på landsbygden håller sin roll som mötesplats bra (procentuellt spöas städernas gudstjänstdeltagande med hästlängder!), även på Juldagens morgon.
 

Kortet i A7-format sändes 1932 till Handlaren Olsson på Malmtorpsgatan i Karlstad.

17 december 2023

17 Helgkortskalender 23


Den goda julen uttyds ofta i termer av ett överflöd, utsmyckning, ljus, julklappar, ledighet mm, och särskilt av mat. Julkortet idag tycks besanna denna föreställning om jul. Kurbitskrumelurer omger festen där en tomte bjuder grisarna på grötkalas. Bordsskick har de skära husdjuren, de sitter förväntansfullt och fint med knutna servetter runt halsarna. Här vankas nog en vegetarisk jul?

Om någon får lust att pröva alla helgkort, naturligtvis även dagens, mot s.k. svenska värderingar blir det bekymmersamt. En sådan prövning borde vara lika förekommande som känslomässiga eller bildanalytiska! I Sverige bjuds alla till bords!? I ett land där bolags- och institutionsdirektörer (banker t. ex) får löner som tycks lyfta dem halvvägs till himlen, om himlen är att kunna konsumera så mycket som möjligt. Eller säger bilden att den som, även i ett välfärdssamhälle, kontrollerar gröten tvingar andra att vädjande sitta och vänta på sin tur att få smaka smulorna. 

Att äta sig mätt lär vara en mänsklig rättighet. Enligt FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna: 

Artikel 25. 1. Var och en har rätt till en levnadsstandard tillräcklig för den egna och familjens hälsa och välbefinnande, inklusive mat, kläder, bostad, hälsovård och nödvändiga sociala tjänster samt rätt till trygghet i händelse av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makas eller makes död, ålderdom eller annan förlust av försörjning under omständigheter utanför hans eller hennes kontroll. 

Demokrati, jämlikhet och ett stort knippe friheter, hur befästs de? Går de alls att lära ut? På en kort kurs efter ankomst till Sverige?

Än en gång har kortmotivet byggts med stark symmetri. Kurbitsbandet ser lika ut på båda sidor, grisar och ljusstakar väger också jämnt. I mitten med gröten tronar tomten i sina fina träskor. Den som i helgerna vill briljera med insikter om julgrötens osedvanligt långa tradition kan hitta det på bloggen Kulturminnet. Där kan man bl. a. läsa att gröten går tillbaka till förkristen tid! För gjordes den på säd som korn eller råg...

Kortet sändes 1911 den 23/12 från Tenhult till Alfrida Svahnström i Hook.

16 december 2023

16 Helgkortskalender 23


Dagens kortmålare är Adelé Söderberg. Hon gick på konstakademin 1899-1904, dvs för mer ett hundra år sedan. Hon avled redan 1916 men hann ändå med en rik produktion.

Julingredienserna är tydliga: trearmat ljus och olika pepparkakor. Glasyren är riklig särskilt på den hängande pepparkakan. Idag skulle en hängande pepparkaka i 9 fall av tio ha ett rött band. Färgerna är ovanligt dova för att finnas på ett julkort. Bakgrunden är rent av en aning murrig. Men säkert blev mottagaren ändå nöjd över att ha fått ett postbefordrat kort.

Nu börjar julkorten komma. De dimper inte längre ner på hallmattan utan brevbärarna har en stor metallåda i trapphuset där varje lägenhet har ett litet postfack.  En ny mötesplats vid sidan om tvättstugan. Där skördar vi leveranser varannan dag.

I år tog vi frimärkssamlingen och postfriska häften för att frankera korten. Vilket pussel eftersom valörerna förr var betydligt lägre. Det händer att fem eller sex gamla frimärken måste användas för att få ihop dagens porto: 14 kronor.

 Kortet sändes 1915.

15 december 2023

15 Helgkortskalender 23

Tomte i skogen. En liten olycka har hänt. Säcken med julklapparna har gått sönder. Rådjuren tittar på. Den villrådige tomten undrar hur det nu ska gå...

Ett sätt at betrakta kort är nästan som att gå i bildterapi. Ett sätt är att flytta in i bilden. Nu är det du som är tomten på bilden. Vad tänker du? Vad känner du? Hor stor blir din upprördhet?

Gå tillbaka till att bara se på bilden. Vad väcker den inom dig? Det finns en väg ut ur skogen, men till vänster är träden mörka och skogen tät. Har du gått vilse någon gång. Vad hände med dig då? När ett problem uppstår, som med den trasiga säcken, och ingen hjälp finns att få - vad göra? När jag ställer sådana frågor om reaktioner och känslor påminner dt mig om en terapeutiskt lagd arbetskamrat som älskade att, när man hade sagt något, se en in i ögonen och fråga: vad är det djupt inom dig som får dig att säga så? När någon annan ställer en sådan fråga känns det nästan manipulativt. fast, får man funder och fråga sig själv blir det säkerligen enklare. När associationerna går vidare öppnar det upp för en fundering om andras betydelse för den egna självinsikten. Men det tar vi en annan gång...

Till sist - bilden som helhet - vilka stämningar ger motivet, färgskalan, gestalterna? Vad får det mig att instinktivt tänka på..?

Kortet sändes med ett tack för senast till Häradsdomaren Svanström i Hook år 1927.

 

14 december 2023

14 Helgkortskalender 23

Till helgerna kunde man lika gärna sända ett kort med en kyrka som att välja tecknade motiv. Här en tidig bild av Olaus Petri nygotiska kyrka i Örebro. Kyrkan invigdes i advent 1912 med pompa och ståt. Förmodligen på grund av det nyliga datangreppet på Svenska kyrkan kan församlingens sidor om kyrkan inte fullt ut visas. Det är inte så många som vet att till invigningen hade E.N. Söderberg skrivit en kantat vars slutpsalm sedemera blev en psalm i psalmboken (nr 171 i gamla och nr 370 i nuvarande psalmbok). Det är inte alla församlingskyrkor som har en alldeles "egen" psalm i psalmboken.

Fil. dr. Erik Natanael Söderberg var redaktör för Örebro Dagblad året 1910-1911. Han var medlem i 1910 års psalmbokskommitté. (uppgiften från  Bengt Ingemar Kilströms "Psalmdiktare i Strängnäs stift).

Första versen slår an tonen:

Tack, o Gud, att i din kyrka, våra fäders tempelgård, du beskär oss ljus och styrka och din trogna herdevård. Än i helgedomens famn samlar Jesu Kristi namn en gemenskap omkring ordet, dopets bad och nattvardsbordet.

Den granskog som nästan skymmer kyrkan är numer ett minne blott. Stora lövträd växer där istället. På den nedersta bilden är inte församlingshemmet (ligger där staketet löpte) byggt ännu, men granar stod då alldeles intill kyrkan. Där är det en parkering för kyrkobesökare idag. Åk dit och parkera , vet ja! Och besök kyrkan!


13 december 2023

Lucia 2013 Olaus Petri church Örebro

13 Helgkortskalender 23


En Lucia i Robert Högfeldts tappning. Konstnären föddes 1894 i Eindhoven. Som konstnär i Sverige arbetade han gärna med en humoristisk glimt i ögat. Verk av Högfeldt finns ibland på olika auktioner. När han presenteras brukar ibland en brasklapp följa med om att några av hans verk har haft rasistiska inslag. Huruvida de verken tillkom i en tid då mycket få reagerade på överdrivna "karaktärsdrag" vet jag inte. Själv har jag bara sett någon enstaka sådan bild.

På bilden har Lucias många ljus reducerats till ett. Konstnären låter ljuset, med starkt markerade strålar,  lysa upp hela rummet. Ingen tvekan råder om att luciafirandet har med ljusets kraft i en mörk tid att göra. Personerna är rundhylta, speciellt tomten på stolen. Kaffebrickan står iordninggjord.

Luciafirandet i kyrkorna låter ofta barn och ungdomskörer få sin stund, det blir en ofta mycket uppskattad stund. Då lyfts helgonet Lucia fram som som förebild och lucialegenderna återges som en påminnelse om att vikten av att visa barmhärtighet.

Luciafirandet har blivit en omistlig del i advent. För tio år sedan, i december 2013, var det ungdomskören OPQ i Olaus Petri kyrka som i TV fick gestalta luciafirandet. Fortfarande kan programmet beses på Youtube:

https://youtu.be/CjnRRxrYCxg?si=vPCymzKpR4EOY3oF