HQ-bank är förstasidesstoff denna dag. Nu funderar alla över att banken ska upplösas, gå i likvidation. Värst är att många sparare verkar drabbas av bristande kompetens hos bankledningen.
Inte heller denna gång lyckades Svenska Kyrkan samla sig till en seriös prövning om en egen bank vore av godo. Bara de egna transaktionerna skulle förmodligen ge en sådan bank vind i seglen. Visst finns det avskräckande exempel när kyrkor haft bankrörelser, men förhållanden i Italien och Vatikanen är inte jämförbara.
Annat som fångar lyssnare och läsare är valrörelsen. Dagligen dyker nya intervjuer av ledande politiker upp. Ibland borde de begränsa sig. Göran Hägglunds gamla skämt om turkar återkommer tröttsamt och förlegat. Skämtlynnet kan kanske bryta bilden av honom som en prudentlig herre, men det är tveeggat. Bättre är att förlita sig på det egna budskapets styrka, på sådant som lyfter fram mänskliga rättigheter och värderingsfrågor.
Fotbollskonstnären Zlatan ventileras på de oftast alldeles för omfattande sportsidorna. Han rör på sig. Nu flyttas han som en spelpjäs till Italien. Euroregnet som följer av detta ska tydligen även falla över Malmö FF. Man gratulerar och undrar om inte hasn agent kunde låta transfersummorna gå via HQ-bank och så rädda banken? Men så går det ju inte till i den verkliga världen. Någon räddare i nöden finns sällan på plats.
Nej, nu är det dags att dra upp rullgardinen och se om världen är sig lik för övrigt, eller om allt är förändrat? Kvar är nog alla de sammanträden som väntar många av oss. Till bords!
31 augusti 2010
30 augusti 2010
En värmländsk midsommarnattsdröm
Hur gick det egentligen till när Sverige och Norden kristnades? I brytningstiden mellan norrön tradition och kristendom, vann man då makten och själarna med svärd och blodsutgjutelse? Det vill i alla fall Leif Stinnerbom och Västanå teater i sin version av Shakespeares En midsommarnattsdröm göra gällande.
Schablonen känns fadd och föga historiskt korrekt. En katolsk biskop vill i spelets början gifta bort sin dotter (!) med en ung man trots att henne hjärtas håg står till en annan. Celibatet hade i 1000-talets början ännu inte fullt ut slagit igenom inom kyrkan, så möjligen kan man köpa upplägget.
När spelet är över har i alla fall biskopen och hans soldater dräpt skådespelarna/clownerna. Och man inser att kyrkan därmed får stå för kulturfientlighet och förtryck, kreativiteten mördas. Så får vi oss till livs ännu en politiskt korrekt kristendomskritisk passning, och det i den andliga letargins tid.
Maria Schottenius skrev i DN:s recension om clownernas undergång: Deras otacksamma öde är att bli nerhuggna med svärd på biskopens befallning. En helt korrekt tolkning av den medeltida kristendomens syn på konsten och konstnärerna. Som om kyrkan inte under medeltiden tillsammans med kungligheter, furstar och adel var de främsta meccenaterna och avnämarna för dåtidens kulturarbetare och konstnärer! Men visst är historien mångfacetterad och kyrkans historia rymmer också här och där både mörker och svarta kanter. Men att detta skulle vara en kyrkans huvudlinje kan med fog bestridas.
När får man på en svensk scen se tron gestaltad som en tillgång? Och kyrkan som ett värn för kultur och bildning? Som en försvarare av mänskliga rättigheter och värdighet? Men den tanken är väl så vådligt djärv att man, bara genom att nudda vid den, sätter rödvinet i halsen...
Västanå teater har i övrigt gjort en fantastisk och storartad version av En midsommarnattsdröm. Den är suggestiv med gröna alver som nyfiket och ständigt närvarande bidrar till guden Frejs interventioner. Frej och Freja har fått indisk framtoning och Freja står oerhört länge på en fot i vad som blivit ett yogainspirerat balansnummer.
Här skulle nu en lång rad lovord staplas över den visuellt vitala och kroppsligt spänstiga föreställningen. Där blandas bagatellens förväxlingsspel med frågor om rätt och fel. Här frodas bondkomik och clowneri med frustande glädje. Per Sörberg drar gång på gång ner skrattsalvor. Publiken jublar åt upptågen, inte minst driften med modern terapi får skratten att pärla.
Landets teaterrecenscenter har också jublat över denna uppsättning som spelar på så många plan. Även Svenska Dagbladets Lars Ring skriver lyriskt om föreställningen.
Schablonen känns fadd och föga historiskt korrekt. En katolsk biskop vill i spelets början gifta bort sin dotter (!) med en ung man trots att henne hjärtas håg står till en annan. Celibatet hade i 1000-talets början ännu inte fullt ut slagit igenom inom kyrkan, så möjligen kan man köpa upplägget.
När spelet är över har i alla fall biskopen och hans soldater dräpt skådespelarna/clownerna. Och man inser att kyrkan därmed får stå för kulturfientlighet och förtryck, kreativiteten mördas. Så får vi oss till livs ännu en politiskt korrekt kristendomskritisk passning, och det i den andliga letargins tid.
Maria Schottenius skrev i DN:s recension om clownernas undergång: Deras otacksamma öde är att bli nerhuggna med svärd på biskopens befallning. En helt korrekt tolkning av den medeltida kristendomens syn på konsten och konstnärerna. Som om kyrkan inte under medeltiden tillsammans med kungligheter, furstar och adel var de främsta meccenaterna och avnämarna för dåtidens kulturarbetare och konstnärer! Men visst är historien mångfacetterad och kyrkans historia rymmer också här och där både mörker och svarta kanter. Men att detta skulle vara en kyrkans huvudlinje kan med fog bestridas.
När får man på en svensk scen se tron gestaltad som en tillgång? Och kyrkan som ett värn för kultur och bildning? Som en försvarare av mänskliga rättigheter och värdighet? Men den tanken är väl så vådligt djärv att man, bara genom att nudda vid den, sätter rödvinet i halsen...
Västanå teater har i övrigt gjort en fantastisk och storartad version av En midsommarnattsdröm. Den är suggestiv med gröna alver som nyfiket och ständigt närvarande bidrar till guden Frejs interventioner. Frej och Freja har fått indisk framtoning och Freja står oerhört länge på en fot i vad som blivit ett yogainspirerat balansnummer.
Här skulle nu en lång rad lovord staplas över den visuellt vitala och kroppsligt spänstiga föreställningen. Där blandas bagatellens förväxlingsspel med frågor om rätt och fel. Här frodas bondkomik och clowneri med frustande glädje. Per Sörberg drar gång på gång ner skrattsalvor. Publiken jublar åt upptågen, inte minst driften med modern terapi får skratten att pärla.
Landets teaterrecenscenter har också jublat över denna uppsättning som spelar på så många plan. Även Svenska Dagbladets Lars Ring skriver lyriskt om föreställningen.
27 augusti 2010
En talande katt
Vi hade ett långt samtal Sixten, the cat, och jag. Efter sin frukost hade han parkerat sig på det åttakantiga bordet just framför balkongdörren. Och när jag lämnade köket passerade jag honom där han låg ihopkrupen och betraktade mig..
Hörnu Herrn, sa Sixten med ett litet krax.
Vad vill Du nu då, sa jag onödigt irriterat eftersom jag redan visste att han vill besöka balkongen.
Du kan inte bara gå förbi mig så där hur som helst, svarade Sixten.
Jo men jag har bråttom. Mässan börjar om en liten stund, blev min replik.
Lite hänsyn om jag får be, kontrade Sixten, frisk luft behöver alla katter, nästan kved han.
Vill Du verkligen gå ut på balkongen nu, det är fuktigt och rått, förklarade jag.
Rått, undrade han. Kan man äta det, jamade han lystet fram.
Nej, det betyder att man bör ha pälsen på om man går ut, retades jag.
Akta dig Du så jag inte tar av den. Nakenkatter ser inte så kul ut!
Jag hinner inte diskutera saken mer. Du får gå ut, blir det bra?
Sixten bevärdigade mig inte med ett svar. Han vände ryggen åt mig och gick och ställde sig med nosen mot balkongdörren. Liksom för att understryka att i det här huset blir det alltid en massa onödigt prat. Lite action om jag får be!
Hörnu Herrn, sa Sixten med ett litet krax.
Vad vill Du nu då, sa jag onödigt irriterat eftersom jag redan visste att han vill besöka balkongen.
Du kan inte bara gå förbi mig så där hur som helst, svarade Sixten.
Jo men jag har bråttom. Mässan börjar om en liten stund, blev min replik.
Lite hänsyn om jag får be, kontrade Sixten, frisk luft behöver alla katter, nästan kved han.
Vill Du verkligen gå ut på balkongen nu, det är fuktigt och rått, förklarade jag.
Rått, undrade han. Kan man äta det, jamade han lystet fram.
Nej, det betyder att man bör ha pälsen på om man går ut, retades jag.
Akta dig Du så jag inte tar av den. Nakenkatter ser inte så kul ut!
Jag hinner inte diskutera saken mer. Du får gå ut, blir det bra?
Sixten bevärdigade mig inte med ett svar. Han vände ryggen åt mig och gick och ställde sig med nosen mot balkongdörren. Liksom för att understryka att i det här huset blir det alltid en massa onödigt prat. Lite action om jag får be!
24 augusti 2010
Splittring på gång...
Det pågår alla möjliga rörelser i den världsvida kyrkan. En utbrytning ur den Evangelisk Lutherska kyrkan i USA planeras, läser jag i tidningen Dagen. Samma typ av oppositionsrörelse har inom den Episkopala kyrkan (dvs den Anglikanska) i Usa har väckt uppmärksamhet, och lett till en "ny" kyrka. Den heter The Anglican Church in North America.
Lutheran Core kallas den organisation som växer fram som en reaktion inom ELCA. Oavsett grundhållning är det av intresse att följa den polarisering som kommer till uttryck särskilt kring etiska frågor. Det i sin tur väcker diskussioner om hur man ska förhålla sig till, och tolka, Bibeln. Och det kan vi alla behöva fundera över...
Lutheran Core kallas den organisation som växer fram som en reaktion inom ELCA. Oavsett grundhållning är det av intresse att följa den polarisering som kommer till uttryck särskilt kring etiska frågor. Det i sin tur väcker diskussioner om hur man ska förhålla sig till, och tolka, Bibeln. Och det kan vi alla behöva fundera över...
Gudstjänsten en redskapsbod
(Litografi av Paul Petit, Digital repro: Jens Gustafsson, Kungliga Biblioteket)
Förr fick de som inte döpte sina barn frågor om varför, de fick nästan förklara sig för vänner och bekanta. Och gick man inte och konfirmerade sig var man i minoritet. Idag är det nästan omvänt. Vill man döpa sitt barn kan man få förklara sig inför vänner och omvärld. Och den som deltar i konfirmationsläsning är i minoritet. Ungefär så beskrev ärkebiskop Wejryd och biskop Nordin (Strängnäs) det förändrade läget för Svenska kyrkan. Det skedde vid ett kyrkkaffe efter högmässan i Nikolai församling, dan efter Örebro 2010 - en dag då man firat valet av ny svensk tronföljare för 200 år sedan. Här hittar Du talen från lördagens jubileumsfirande i kyrkan.
Valet av Jean Baptiste Bernadotte 1810 skedde vid en riksdag just i Nikolaikyrkan i Örebro. Kh Ingemar Söderström har skrivit ett krönikespel om händelsen: Tiden före valet.
Samtidigt var biskoparna övertygade om att förr eller senare vänder det. Wejryd kommenterade då att Strängnäs ju ligger före - i det stiftet har man den sämsta statistiken för konfirmation och dop i så gott som hela landet. Och då kanske det vänder först där?
Samtidigt var biskoparna övertygade om att förr eller senare vänder det. Wejryd kommenterade då att Strängnäs ju ligger före - i det stiftet har man den sämsta statistiken för konfirmation och dop i så gott som hela landet. Och då kanske det vänder först där?
Men dop och konfirmation har naturligtvis sin viktigaste innebörd, sin tyngdpunkt, någon annan stans än i siffrornas värld. Dessa gudstjänster har, borde åtminstone i Svenska kyrkan ha, en teologiskt grundad betydelse om vilken man kan tala. Ett kyrkkaffe med frågestund ger inte så stort utrymme för alla aspekter. Men för kyrkan är en klarhet om sakramentet och dess betydelse nödvändig. Förutan den flummar teologin igen och dessa kyrkans handlingar riskerar bli mest kulturella reflexer.
Dock, det behöver finnas förståelse, utrymme och öppenhet för människors längtan. Inför gudstjänsterna som sammanfattats under namnet kyrkliga handlingar möter man inte sällan en tro som är oartikulerade och outvecklad. Om vi i kyrkan inte sprider redskap och språk för trons värld, för Gudsrelationen, lämnas människor i sticket.
Vem erbjuder dessa redskap idag? Ja, de finns på många hålla att hämta i kyrkans gudstjänst. Den redskapsboden ska inte vara ett kontinuerligt experiment. Där ska helst var sak hänga på rätt plats så att man kan finna det man söker. Och blir gudstjänsten sedan välbesökt kommer förmågan att förstå och använda redskapen att öka. Ordning och reda är inte detsamma som slutenhet, höga trösklar, lås och bom...
Dock, det behöver finnas förståelse, utrymme och öppenhet för människors längtan. Inför gudstjänsterna som sammanfattats under namnet kyrkliga handlingar möter man inte sällan en tro som är oartikulerade och outvecklad. Om vi i kyrkan inte sprider redskap och språk för trons värld, för Gudsrelationen, lämnas människor i sticket.
Vem erbjuder dessa redskap idag? Ja, de finns på många hålla att hämta i kyrkans gudstjänst. Den redskapsboden ska inte vara ett kontinuerligt experiment. Där ska helst var sak hänga på rätt plats så att man kan finna det man söker. Och blir gudstjänsten sedan välbesökt kommer förmågan att förstå och använda redskapen att öka. Ordning och reda är inte detsamma som slutenhet, höga trösklar, lås och bom...
23 augusti 2010
Ping - som bär fram vad någon skrivit
En pedagogisk teknik innehåller moment då man berättar vad man ska säga - och när man har sagt det sammanfattar men genom att än en gång säga vad man sagt.
I teknikens värld trycker man numera på en knapp. På bloggspråk heter det likt ljudet från en ubåts sonar, sound navigation and ranging. Pingar gör vi då, sänder ett besked att något skrivits som sökmotorer genast tuggar i sig utan att begripa ett skvatt. Men de kan ställa frågor och få svar - som sonarutrustningens ekon. Man förmår upprepa ord och någonstans på nätet kan vissa sidor därmed nästan genast återge vad någon berättat.
Nyss sände jag ett ping - utan att jag ens hade hunnit skriva det jag tänkte. Vill Ni se hur pingarna tickat fram kan man betrakta listan över de senast uppdaterade bloggarna här!
Ping på Er alla!
I teknikens värld trycker man numera på en knapp. På bloggspråk heter det likt ljudet från en ubåts sonar, sound navigation and ranging. Pingar gör vi då, sänder ett besked att något skrivits som sökmotorer genast tuggar i sig utan att begripa ett skvatt. Men de kan ställa frågor och få svar - som sonarutrustningens ekon. Man förmår upprepa ord och någonstans på nätet kan vissa sidor därmed nästan genast återge vad någon berättat.
Nyss sände jag ett ping - utan att jag ens hade hunnit skriva det jag tänkte. Vill Ni se hur pingarna tickat fram kan man betrakta listan över de senast uppdaterade bloggarna här!
Ping på Er alla!
20 augusti 2010
Märkliga länkar för att begränsa asylmöjligheter
En blogg som satt i system att länka till tidningsartiklar utan att direkt diskutera det artiklarna handlar om kommer på sikt att sabotera den möjlighet Twingly erbjudit bloggare. Med det systemet ger Twinglylänkarna till dagstidningarnas webbsidor en bloggare chansen att bli en aktiv debattör som når längre ut. Men det kan missbrukas: kolla hur Sverigefidelis länkar till massor av tidningsartiklar för att på så sätt med lösliga kopplingar, om några alls, nå långt ut med sitt märkliga budskap.
Till min artikel i Dagen om den mycket svårt sjuka flickan Rim Al Amir länkar bloggaren (en anonym 40 årig man, om man nu kan lita på sådan uppgifter) och gör det med en hyllning till en moderat riksdagsman, Sten Andersson, som senare övergick till Sverigedemokraterna. Rubriken är En hyllning tilll en fallen hjälte. Det som återges är en interpellationsdebatt i riksdagen om svensk asylpolitik med tonvikt på att för många invandrare får stanna i Sverige. Indirekt betyder kopplingen till artikeln i Dagen att Sverigefidelis inte vill att Rim ska få stanna. Någon annan tolkning är svår att göra.
Ofoget med sådan masslänkningar kommer naturligtvis att leda till att länkarna blir övervakade och sorterade så att missbruket stävjas. Så här ser länklistan till detta enda inlägg ut: dn, dn, dn, dn, dn, dn, dn, dn, svd, svd, svd, svd, svd, svd, svd, gp, gp, gp, gp, expressen, expressen, expressen, expressen, expressen, expressen, expressen, expressen, smp, smp, smp, smp
Till min artikel i Dagen om den mycket svårt sjuka flickan Rim Al Amir länkar bloggaren (en anonym 40 årig man, om man nu kan lita på sådan uppgifter) och gör det med en hyllning till en moderat riksdagsman, Sten Andersson, som senare övergick till Sverigedemokraterna. Rubriken är En hyllning tilll en fallen hjälte. Det som återges är en interpellationsdebatt i riksdagen om svensk asylpolitik med tonvikt på att för många invandrare får stanna i Sverige. Indirekt betyder kopplingen till artikeln i Dagen att Sverigefidelis inte vill att Rim ska få stanna. Någon annan tolkning är svår att göra.
Ofoget med sådan masslänkningar kommer naturligtvis att leda till att länkarna blir övervakade och sorterade så att missbruket stävjas. Så här ser länklistan till detta enda inlägg ut: dn, dn, dn, dn, dn, dn, dn, dn, svd, svd, svd, svd, svd, svd, svd, gp, gp, gp, gp, expressen, expressen, expressen, expressen, expressen, expressen, expressen, expressen, smp, smp, smp, smp
19 augusti 2010
Skriv på namnuppropet för Rim!
Idag har tidningen Dagen publicerat nedanstående artikel rörande utvisningshotet mot dödsjuka Rim Al Amir, 2,5 år gammal och hennes familj. I morse rapporterade också Nerikes Allehanda, deras besked var att behandlingen hade avbrutits då flickan nu är så svårt sjuk att det inte längre går att göra något åt hennes sjukdom.
Den som vill hjälpa till kan skriva under namninsamlingen eller själv samla namn på protestlistor. För att informera sig besöker man Stödgruppen hemsida för Rim.
Utvisa inte barn som borde få stanna!
Avvisningar av barn med omständigheter som skulle kunna vara ömmande bör i avvaktan på utredningens resultat omedelbart stoppas. Det vore särskilt illa om motiveringar och bedömningar senare visar sig ohållbara.
När barn ska utvisas ur Sverige är det särskilt viktigt att man gör en noggrann granskning av fakta utifrån Barnkonventionen. Den är visserligen inte svensk lag, vilket den borde bli, men konventionen ska ändå vara vägledande. För Migrationsverkets del blir bedömningarna därigenom komplicerade.
Att frågorna bedöms som viktiga förstår man av att migrationsminister Tobias Billström har gett hovrättsrådet Eva Lönqvist ett utredningsuppdrag. Hon ska "kartlägga tillämpningen av utlänningslagens undantagsbestämmelse om synnerligen ömmande omständigheter som grund för uppehållstillstånd, särskilt när barn är berörda" beträffande Migrationsverket, Migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen.
Dessvärre kommer den utredningen inte att vara klar förrän i april 2011 och dess resultat kommer inte att påverka situationen på mycket länge.
Avvisningar av barn med omständigheter som skulle kunna vara ömmande bör i avvaktan på utredningens resultat omedelbart stoppas. Det vore särskilt illa om barn utvisats från Sverige med motiveringar och bedömningar som senare visar sig ohållbara.
Rim Al Amir är en mycket svårt sjuk flicka på två och ett halvt år. Hennes mor Manal kom med flickans syskon till Sverige år 2007 i samband med det senaste Libanonkriget. Rim är född i Sverige och bor i Örebro. Det dröjde inte länge innan det stod klart att flickan led av en mycket svår sjukdom. Sedan dess har Rim kontinuerligt fått vård på Universitetssjukhuset i Örebro.
År 2008 avslogs familjens ansökan om uppehållstillstånd. I början av juli månad i år följde beslutet om utvisning. Migrationsverket hänvisar i sitt beslut bland annat till att det i Libanon finns möjligheter till medicinsk behandling för Rim. Att Rims mor saknar försäkringar eller ekonomiska tillgångar som en sådan vård kräver tar Migrationsverket inte hänsyn till.
I Barnkonventionens artikel 24 slås fast att konventionsstater som "erkänner barnets rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa och rätt till sjukvård" faktiskt ska "sträva efter att säkerställa att inget barn är berövat sin rätt att ha tillgång till sådan hälso- och sjukvård". Här brister verkets logik. Man kan inte avstå från att undersöka om just detta barn, Rim Al Amir, får tillgång till den vård hon behöver.
Att verkställa ett utvisningsbeslut av en så svårt sjuk liten flicka står uppenbart i strid med hela Barnkonventionens inriktning där man redan i artikel 3 slår fast att vid alla åtgärder som berör barn "skall barnets bästa komma i första rummet". Rims tillstånd är så allvarligt att det betvivlats om hon skulle klara påfrestningarna att utvisas och resa. Vårt land har enligt konventionens artikel 6 en förpliktelse att "till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets överlevnad och utveckling".
Sverige riskerar att agera i strid med minst tre av Barnkonventionens artiklar. Det väcker tvivel på om Sverige verkligen vill leva upp till Barnkonventionens värnande av barns värde och värdighet.
Lars B Stenström
kyrkoherde i Olaus Petri församling
Den som vill hjälpa till kan skriva under namninsamlingen eller själv samla namn på protestlistor. För att informera sig besöker man Stödgruppen hemsida för Rim.
Utvisa inte barn som borde få stanna!
Avvisningar av barn med omständigheter som skulle kunna vara ömmande bör i avvaktan på utredningens resultat omedelbart stoppas. Det vore särskilt illa om motiveringar och bedömningar senare visar sig ohållbara.
När barn ska utvisas ur Sverige är det särskilt viktigt att man gör en noggrann granskning av fakta utifrån Barnkonventionen. Den är visserligen inte svensk lag, vilket den borde bli, men konventionen ska ändå vara vägledande. För Migrationsverkets del blir bedömningarna därigenom komplicerade.
Att frågorna bedöms som viktiga förstår man av att migrationsminister Tobias Billström har gett hovrättsrådet Eva Lönqvist ett utredningsuppdrag. Hon ska "kartlägga tillämpningen av utlänningslagens undantagsbestämmelse om synnerligen ömmande omständigheter som grund för uppehållstillstånd, särskilt när barn är berörda" beträffande Migrationsverket, Migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen.
Dessvärre kommer den utredningen inte att vara klar förrän i april 2011 och dess resultat kommer inte att påverka situationen på mycket länge.
Avvisningar av barn med omständigheter som skulle kunna vara ömmande bör i avvaktan på utredningens resultat omedelbart stoppas. Det vore särskilt illa om barn utvisats från Sverige med motiveringar och bedömningar som senare visar sig ohållbara.
Rim Al Amir är en mycket svårt sjuk flicka på två och ett halvt år. Hennes mor Manal kom med flickans syskon till Sverige år 2007 i samband med det senaste Libanonkriget. Rim är född i Sverige och bor i Örebro. Det dröjde inte länge innan det stod klart att flickan led av en mycket svår sjukdom. Sedan dess har Rim kontinuerligt fått vård på Universitetssjukhuset i Örebro.
År 2008 avslogs familjens ansökan om uppehållstillstånd. I början av juli månad i år följde beslutet om utvisning. Migrationsverket hänvisar i sitt beslut bland annat till att det i Libanon finns möjligheter till medicinsk behandling för Rim. Att Rims mor saknar försäkringar eller ekonomiska tillgångar som en sådan vård kräver tar Migrationsverket inte hänsyn till.
I Barnkonventionens artikel 24 slås fast att konventionsstater som "erkänner barnets rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa och rätt till sjukvård" faktiskt ska "sträva efter att säkerställa att inget barn är berövat sin rätt att ha tillgång till sådan hälso- och sjukvård". Här brister verkets logik. Man kan inte avstå från att undersöka om just detta barn, Rim Al Amir, får tillgång till den vård hon behöver.
Att verkställa ett utvisningsbeslut av en så svårt sjuk liten flicka står uppenbart i strid med hela Barnkonventionens inriktning där man redan i artikel 3 slår fast att vid alla åtgärder som berör barn "skall barnets bästa komma i första rummet". Rims tillstånd är så allvarligt att det betvivlats om hon skulle klara påfrestningarna att utvisas och resa. Vårt land har enligt konventionens artikel 6 en förpliktelse att "till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets överlevnad och utveckling".
Sverige riskerar att agera i strid med minst tre av Barnkonventionens artiklar. Det väcker tvivel på om Sverige verkligen vill leva upp till Barnkonventionens värnande av barns värde och värdighet.
Lars B Stenström
kyrkoherde i Olaus Petri församling
16 augusti 2010
Att ta farväl
Farväl, säger vi. Att ta ett farväl är inte ett vardagligt hälsningsord vid små uppbrott, utflykter eller resor. Farväl andas av varaktig långfärd och oceaner av tid. Man tar avsked av någon och önskar att färden ska bli trygg, gå väl, vara god.
Särskilda dagar i livet blir präglade av att man måste ta farväl. Någon är död och vi tar avsked, säger farväl. Vi lämnar inte våra släktingar och vänner till mörker och glömska. Vi överlåter dem till Gud. Till kärlekens gränslösa nu, till det ljus som är evigt.
Ingenting blir sig likt. Tillvaron förändras. Personen räknas bort ur de vardagliga rutinerna och läggs i minnets arkiv, i hågkomstens bank.
I början är det mycket påtagligt som om personen ändå finns kvar. Vanorna sitter djupt och de är mycket starka när de bärs av relationer. I vissa stunder, vid vissa tider, är det som om allt var som förut. Men så kommer insikten. Inte längre, inte mer. Hon finns inte, han är död...
Döden påminner om att ingenting är beständigt. Inte ens vi själva. Då hör jag ord som sjungs. Psalmens gamla ord. Och gör precis så. Jag lyfter ögat mot himmelen och knäpper hop mina händer.
Särskilda dagar i livet blir präglade av att man måste ta farväl. Någon är död och vi tar avsked, säger farväl. Vi lämnar inte våra släktingar och vänner till mörker och glömska. Vi överlåter dem till Gud. Till kärlekens gränslösa nu, till det ljus som är evigt.
Ingenting blir sig likt. Tillvaron förändras. Personen räknas bort ur de vardagliga rutinerna och läggs i minnets arkiv, i hågkomstens bank.
I början är det mycket påtagligt som om personen ändå finns kvar. Vanorna sitter djupt och de är mycket starka när de bärs av relationer. I vissa stunder, vid vissa tider, är det som om allt var som förut. Men så kommer insikten. Inte längre, inte mer. Hon finns inte, han är död...
Döden påminner om att ingenting är beständigt. Inte ens vi själva. Då hör jag ord som sjungs. Psalmens gamla ord. Och gör precis så. Jag lyfter ögat mot himmelen och knäpper hop mina händer.
15 augusti 2010
När ska barn börja cykla i trafiken?
Varje år skadas i Sverige 10 000 barn så svårt vid cykelolyckor att de måste uppsöka akutvård. Den nyheten sprids idag utifrån ett pressmeddelande från försäkringsbolaget Trygg-Hansa. Uppgiften bygger på en genomgång av Injury data Base.
När kommer sådana fakta att få genomslag i ett bättre skydd för barn och ungdomar i trafiken? Ett sätt att minska riskerna är naturligtvis att skjuta upp övergången då cykeln som lekredskap blir till ett fordon. Men många av olyckorna sker vid lek och hemmavid då barn tappar balansen. Men även där finns åtgärder att sätta in.
Särskilt oroande tycker jag det är att se små barn vingla runt på hårt trafikerade vägar eller mitt i en stor stads trafikhets. Det borde man också kunna göra något åt. Och snart är det skolstart...
När kommer sådana fakta att få genomslag i ett bättre skydd för barn och ungdomar i trafiken? Ett sätt att minska riskerna är naturligtvis att skjuta upp övergången då cykeln som lekredskap blir till ett fordon. Men många av olyckorna sker vid lek och hemmavid då barn tappar balansen. Men även där finns åtgärder att sätta in.
Särskilt oroande tycker jag det är att se små barn vingla runt på hårt trafikerade vägar eller mitt i en stor stads trafikhets. Det borde man också kunna göra något åt. Och snart är det skolstart...
14 augusti 2010
Med Barnkonventionen som svensk lag...
Tal vid torgmöte i Örebro den 14/8
Ibland måste man höja sin röst!
Just nu befinner vi oss i en sådan situation.
Barn har ett helt och fullständigt människovärde,
de är inte ofullständiga minimänniskor
som får ökat värde när de blir äldre.
Människans värde handlar inte om makt
position, kunskap eller prestation.
Människovärdet är inte ålders- eller könsrelaterat
borde inte vara det, ska inte vara det,
får inte vara det!
Barnkonventionen ska skydda världens barn,
garantera dem deras värde och värdighet.
Barnens bästa, deras välfärd och hälsa
är vad det handlar om.
Med Barnkonventionens ord ringande
i våra öron blir utvisningshotet mot
Rim Al Amir och hennes familj obegripligt.
Enligt artikel 6 ska staterna
”säkerställa barnets överlevnad och utveckling”
I artikel 24 erkänner man barnets rätt till bästa
möjliga hälsa och till sjukvård.
Man kan alltså inte utvisa Rim
till en situation där hon berövas
”sin rätt att ha tillgång till sådan hälso- och sjukvård”.
Nu är det hög tid att lagstiftare och myndigheter
gör gemensam sak och visar att de
menar allvar med Barnkonventionen.
Och då blir utvisningar av barn
i ömmande omständigheter omöjliga!
Med Barnkonventionen som svensk lag
skulle Rim Al Amir och andra barn
i liknande omständigheter ha ett långt starkare skydd.
Följ Barnkonventionen!
Upphäv utvisningsbeslutet!
Låt Rim Al Amir och hennes familj få stanna!
Ibland måste man höja sin röst!
Just nu befinner vi oss i en sådan situation.
Barn har ett helt och fullständigt människovärde,
de är inte ofullständiga minimänniskor
som får ökat värde när de blir äldre.
Människans värde handlar inte om makt
position, kunskap eller prestation.
Människovärdet är inte ålders- eller könsrelaterat
borde inte vara det, ska inte vara det,
får inte vara det!
Barnkonventionen ska skydda världens barn,
garantera dem deras värde och värdighet.
Barnens bästa, deras välfärd och hälsa
är vad det handlar om.
Med Barnkonventionens ord ringande
i våra öron blir utvisningshotet mot
Rim Al Amir och hennes familj obegripligt.
Enligt artikel 6 ska staterna
”säkerställa barnets överlevnad och utveckling”
I artikel 24 erkänner man barnets rätt till bästa
möjliga hälsa och till sjukvård.
Man kan alltså inte utvisa Rim
till en situation där hon berövas
”sin rätt att ha tillgång till sådan hälso- och sjukvård”.
Nu är det hög tid att lagstiftare och myndigheter
gör gemensam sak och visar att de
menar allvar med Barnkonventionen.
Och då blir utvisningar av barn
i ömmande omständigheter omöjliga!
Med Barnkonventionen som svensk lag
skulle Rim Al Amir och andra barn
i liknande omständigheter ha ett långt starkare skydd.
Följ Barnkonventionen!
Upphäv utvisningsbeslutet!
Låt Rim Al Amir och hennes familj få stanna!
12 augusti 2010
Protestera eller påverka?
Är det otillbörliugt att bedriva kampanj för att få en enskild person eller en familj att få stanna i Sverige trots att myndigheten beslutat utvisa? På ett sätt är varje sådan aktivitet byggd på ett subjektivt ställningstagande för någon. Men det kan ju inte vara på något annat sätt. Engagemanget för enskilda personer och livsöden skulle inte bli särskilt framgångsrikt om det enbart drevs med den långsiktighet och fördröjning som den politiska processen innebär.
Människor blir berörda av ett öde och upprörs över att lagstiftning, tolkning och tillämpning inte fungerar för att "rädda kvar" personerna i ömmande fall. Då måste man reagera och agera. Protesten är samtidigt ett ställningstagande i viktiga värderingsfrågor. Om vårt eget land inte visar tillräcklig humanitet utan sänder människor till förtryck, förföljelse och situationer där livet hotas är det viktigt att säga ifrån. Människors värde och värdighet behöver faktiskt försvaras.
Självklart kan inte engagemanget i det enskilda fallet, som nu med den svårt sjuka flickan Rim Al Amir, ställas i motsatsställning till arbetet med att påverka politiker och beslutsfattare för att försöka få lagändringar till stånd. Här finns inget antingen eller. Men - den politiska processsen tar lång tid och är mera allmängiltig och generell. Därför är metoden att försöka ändra lagen inte särskilt bra om man som i Rims fall vill försöka hindra utvisning i ett enskilt fall.
De familjer som söker asyl och en fristad i Sverige, de som flytt ifrån särskilt stor utsatthet, för dem skulle situationen förbättras avsevärt om Sverige gjorde Barnkonventionen till lag. Då blev "barnets bästa" en verklig prövosten för varje beslut som handlar om barn. Och man skulle faktiskt bli tvungen att lyssna till barnens egna önskningar. De har nämligen en rätt att bli hörda!
Människor blir berörda av ett öde och upprörs över att lagstiftning, tolkning och tillämpning inte fungerar för att "rädda kvar" personerna i ömmande fall. Då måste man reagera och agera. Protesten är samtidigt ett ställningstagande i viktiga värderingsfrågor. Om vårt eget land inte visar tillräcklig humanitet utan sänder människor till förtryck, förföljelse och situationer där livet hotas är det viktigt att säga ifrån. Människors värde och värdighet behöver faktiskt försvaras.
Självklart kan inte engagemanget i det enskilda fallet, som nu med den svårt sjuka flickan Rim Al Amir, ställas i motsatsställning till arbetet med att påverka politiker och beslutsfattare för att försöka få lagändringar till stånd. Här finns inget antingen eller. Men - den politiska processsen tar lång tid och är mera allmängiltig och generell. Därför är metoden att försöka ändra lagen inte särskilt bra om man som i Rims fall vill försöka hindra utvisning i ett enskilt fall.
De familjer som söker asyl och en fristad i Sverige, de som flytt ifrån särskilt stor utsatthet, för dem skulle situationen förbättras avsevärt om Sverige gjorde Barnkonventionen till lag. Då blev "barnets bästa" en verklig prövosten för varje beslut som handlar om barn. Och man skulle faktiskt bli tvungen att lyssna till barnens egna önskningar. De har nämligen en rätt att bli hörda!
09 augusti 2010
Låt Rim få stanna i Sverige!
Rim Al Amir är en mycket svårt sjuk liten flicka, två och ett halvt år gammal. Hon vårdas på Universitetssjukhuset i Örebro. Flickan hotas av utvisning tillsammans med sina två systrar och sin mor. Migrationsverket har fattat beslut om utvisning och hänvisar bl a till att den sjukvård som Rim får i Sverige även finns i Libanon. Däremot tar man ingen hänsyn till om Rim faktiskt kommer att få del av den vård som finns. Hennes mor saknar de försäkringar och ekonomiska tillgångar som krävs för att få råd med att ge Rim den vård hon behöver.
Uppenbarligen negligerar Migrationsverket och därmed Sverige den Barnkonvention som i flera av sina artiklar slår fast en annan tingens ordning. Barnets bästa är en överordnad princip i Barnkonventionen och redan den är med utvisningsbesluter satt ur spel. Men det finns fler artiklar som tillförsäkrar barn sjukvård och hälsa. Även mot dem strider utvisningsbeslutet. Konventionsstaterna skall se till att barn får den vård de behöver - det räcker inte med ett passivt konstaterande att vården finns att tillgå. För Rims del är den vård som finns i Libanon utom räckhåll.
Skulle vi verkligen nöja oss med att det fanns båtar och frälsarkransar i Luleå och Höganäs? Inte kan man se det som tillräckligt om man råkade riskera drunkning vid Tofta badstrand på Gotland eller i Hästhagen i Örebro!
Folkpartiets Johan Pehrson har i Nerikes Allehanda hävdat att politiker inte ska gå in och ifrågasätta och göra kampanj för att ändra myndigheters beslut. Han menar att det riktiga är att arbeta för en ändrad lagstiftning.
Det ligger ju i politikernas uppdrag att aktivt värna mänskliga rättigheter - och om en myndighet svajar måste det naturligtvis vara rätt att ifrågasätta och opponera. Visserligen skulle man förr vara all överhet underdånig, enligt en gammal luthersk tanke, eftersom man föreställde sig att överheten var ingiven och insatt av Gud och styrde på Guds uppdrag. Men en sådan tystnadens kultur kan man inte gärna förvänta sig i ett modernt och sekulärt samhälle.
Inte blir myndighetens auktoritet vare sig svagare eller urholkad om den ibland blir ifrågasatt och motsagd. Att opinioner är tillfälliga och godtyckliga hör ju till demokratins väsen. Man får organisera sig. Och jag menar att myndigheter ska ta intryck, vilket man kan göra utan att därför bli reducerad till vindflöjel.
Då gäller det ju att antingen ge rimliga argument eller faktiskt ändra sig om så vore befogat. Ofelbarhet har nog inte utdelats vare sig till myndigheter eller ens till påvar. Och i väntan på att de långsamma kvarnarna mal är det fullständigt rätt och riktigt att bilda opinion och kräva rättelse.
Särskilt allvarligt i hela den här historien är att Rim löper risken att påfrestningarna av en utvisning och en resa till Libanon blir övermäktiga. Det har ifrågasatts om hon kommer att överleva en sådan resa. Stödgruppen för Rim anordnar nu en namninsamling som ALLA kan vara med i. Materialet kan Ni hämta från Stödgruppens blogg. Sprid listorna vidare och samla så många namn Ni kan. De som har möjlighet inbjuds dessutom att delta i manifestationen den 14/7 i Örebro mellan kl 10 och 12.
Gå också in på den blogg där Stödgruppen för Rim lämnar aktuell information om utvecklingen. Och vill man veta mer om Rim och hennes historia kan man läsa artiklar i Nerikes Allehanda 23/3, 7/7, 17/7 och den 6/8 eller i Dagens Nyheter den 8/8.
Om Rim har kommunalrådet Lennart Bondeson skrivit på sin blogg den 4/8 och den 8/8.
Uppenbarligen negligerar Migrationsverket och därmed Sverige den Barnkonvention som i flera av sina artiklar slår fast en annan tingens ordning. Barnets bästa är en överordnad princip i Barnkonventionen och redan den är med utvisningsbesluter satt ur spel. Men det finns fler artiklar som tillförsäkrar barn sjukvård och hälsa. Även mot dem strider utvisningsbeslutet. Konventionsstaterna skall se till att barn får den vård de behöver - det räcker inte med ett passivt konstaterande att vården finns att tillgå. För Rims del är den vård som finns i Libanon utom räckhåll.
Skulle vi verkligen nöja oss med att det fanns båtar och frälsarkransar i Luleå och Höganäs? Inte kan man se det som tillräckligt om man råkade riskera drunkning vid Tofta badstrand på Gotland eller i Hästhagen i Örebro!
Folkpartiets Johan Pehrson har i Nerikes Allehanda hävdat att politiker inte ska gå in och ifrågasätta och göra kampanj för att ändra myndigheters beslut. Han menar att det riktiga är att arbeta för en ändrad lagstiftning.
Det ligger ju i politikernas uppdrag att aktivt värna mänskliga rättigheter - och om en myndighet svajar måste det naturligtvis vara rätt att ifrågasätta och opponera. Visserligen skulle man förr vara all överhet underdånig, enligt en gammal luthersk tanke, eftersom man föreställde sig att överheten var ingiven och insatt av Gud och styrde på Guds uppdrag. Men en sådan tystnadens kultur kan man inte gärna förvänta sig i ett modernt och sekulärt samhälle.
Inte blir myndighetens auktoritet vare sig svagare eller urholkad om den ibland blir ifrågasatt och motsagd. Att opinioner är tillfälliga och godtyckliga hör ju till demokratins väsen. Man får organisera sig. Och jag menar att myndigheter ska ta intryck, vilket man kan göra utan att därför bli reducerad till vindflöjel.
Då gäller det ju att antingen ge rimliga argument eller faktiskt ändra sig om så vore befogat. Ofelbarhet har nog inte utdelats vare sig till myndigheter eller ens till påvar. Och i väntan på att de långsamma kvarnarna mal är det fullständigt rätt och riktigt att bilda opinion och kräva rättelse.
Särskilt allvarligt i hela den här historien är att Rim löper risken att påfrestningarna av en utvisning och en resa till Libanon blir övermäktiga. Det har ifrågasatts om hon kommer att överleva en sådan resa. Stödgruppen för Rim anordnar nu en namninsamling som ALLA kan vara med i. Materialet kan Ni hämta från Stödgruppens blogg. Sprid listorna vidare och samla så många namn Ni kan. De som har möjlighet inbjuds dessutom att delta i manifestationen den 14/7 i Örebro mellan kl 10 och 12.
Gå också in på den blogg där Stödgruppen för Rim lämnar aktuell information om utvecklingen. Och vill man veta mer om Rim och hennes historia kan man läsa artiklar i Nerikes Allehanda 23/3, 7/7, 17/7 och den 6/8 eller i Dagens Nyheter den 8/8.
Om Rim har kommunalrådet Lennart Bondeson skrivit på sin blogg den 4/8 och den 8/8.
07 augusti 2010
En ny dag
Solsken och fågelsång. Vilket härligt sätt att vakna till en ny dag! Semestern är slut och uppgifterna väntar. Hinner ändå med att skörda gul svamp på gamla kantarellställen. Och att bli myggbiten. Även en fästing fattade tycke för mig och bet sig fast. Men attraktionen var inte ömsesidig. Våra vägar har nu skiljts åt. Det blev nödvändigt. Man kan inte hålla ihop till varje pris.
02 augusti 2010
Förnyelse kräver förvaltarskap
Under många år har jag suttit i otaliga intervjuer där frågan ställts: Är du en förnyare eller en förvaltare. Underförstått har nästan alltid funnits, understött av ordens nutida valörer, en dragning åt föreställningen att förnyarna behövs och gör det rätta och att förvaltarna är otidsenliga och inte riktigt förstått vad uppdragen i kyrkan gått ut på. Som om förvaltarskapet utesluter vilja att utveckla och förbättra. Som om förnyare inte alls behöver eller kan vårda arvet.
Risken är stor: en förnyelse som bygger mest på tidsandan och våra egna drömmar och tankar räcker inte till. All god förnyelse måste inom en kristen kyrka byggas på ett ansvarigt förvaltande där kontinuiteten inte förloras, där saken består: uppdraget att bära bud om människors frälsning och eviga väl!
Utdrag ur en ny predikan på ordrik.
Risken är stor: en förnyelse som bygger mest på tidsandan och våra egna drömmar och tankar räcker inte till. All god förnyelse måste inom en kristen kyrka byggas på ett ansvarigt förvaltande där kontinuiteten inte förloras, där saken består: uppdraget att bära bud om människors frälsning och eviga väl!
Utdrag ur en ny predikan på ordrik.
01 augusti 2010
Tomteblossfoket
Jesus är avvisande till dem som här vill prestera sig fram till hans vänskap. Han pekar på något annat, något mer. Det som betyder mera. Att allt det vi är och förmår, vårt hjärta och dess varaktiga kärlek, vår bergfasta övertygelse ges till Jesus. Tomteblossfolket, fyrverkeripjäspersonerna, de som gör en häftig men tillfällig insats måste nu tänka om.
Jesus vill i hela sin Bergspredikan ge en ny tolkning, en förändrad förståelse av vad Gud vill med oss. Och filosoferna och etikerna har tid efter annan gått i spinn över denna märkliga Bergspredikan där Jesus som en ny Moses utvecklar lagens innebörd, eller rättare sagt, skänker vår förståelse av lagens krav nya horisonter. Visar vad som verkligen har betydelse.
Bergspredikan visar att vi ska vara ödmjuka, barmhärtiga, renhjärtade, bedjande. Lagens bud fastställde omsorg om de egna och om främlingen. Här står det klart att kärleken inte begränsas till den egna gruppen, det egna sammanhanget. Till och med fienden, förtryckaren, den som förföljer ska bli lyft in i bön och mötas av goda gärningar. En skjorta, en extra mil, en buren börda. (Kan det i vår tid avse Sverigedemokrater och människor i än mer extrema grupper?)
Citat ur en ny predikan på ordrik.
Jesus vill i hela sin Bergspredikan ge en ny tolkning, en förändrad förståelse av vad Gud vill med oss. Och filosoferna och etikerna har tid efter annan gått i spinn över denna märkliga Bergspredikan där Jesus som en ny Moses utvecklar lagens innebörd, eller rättare sagt, skänker vår förståelse av lagens krav nya horisonter. Visar vad som verkligen har betydelse.
Bergspredikan visar att vi ska vara ödmjuka, barmhärtiga, renhjärtade, bedjande. Lagens bud fastställde omsorg om de egna och om främlingen. Här står det klart att kärleken inte begränsas till den egna gruppen, det egna sammanhanget. Till och med fienden, förtryckaren, den som förföljer ska bli lyft in i bön och mötas av goda gärningar. En skjorta, en extra mil, en buren börda. (Kan det i vår tid avse Sverigedemokrater och människor i än mer extrema grupper?)
Citat ur en ny predikan på ordrik.
Hur gör man för att bannlysa svordomar i kyrkliga sammanhang?
En ordlista över icke önskvärda uttryck i kyrkliga sammanhang kan bli följden om kyrkomötet bifaller en motion av Karin Långström Vinge och Maria Abrahamsson och bannlyser svordomar och könsord. Klart att kristna människors språk bör vara föredömligt och fritt från det Bibeln talar om som att svära vid Guds namn. Och man ska inte missbruka Herren din Guds namn. Inte heller ska man naturligtvis åkalla den onde och hans anhang.
Men, man behöver inte vara synsk för att förstå att förslaget till kyrkomötet har något att göra med prästen, ordvrängaren och författaren Dag Sandahls expressiva språk. Omvittnat och diskuterat. Anton Nicklas Sundberg, legendarisk ärkebiskop lär också ha haft ett övermåttan mustigt språk. Honom tillskrivs yttrandet: Där gick tåget åt helvete och jag som skulle med. Från seriernas värld utmärker sig kapten Haddock med en alldeles egen flora av kraftuttryck.
Tänk ändå så många ord som det kan gälla. Särskilt den amerikanska svordomsfloran är genomsyrad av könsuttryck. Vilket väcker frågan om svordomar på främmande språk. Dessutom måste man fundera över substitut och semisvordomar som kan kräva svåra avvägningar.
Kommer man att kunna yttra följande ord?
Sakramentskade
Sakrans
Knäveln
Böveln
Fasen
Förbaskade
Förbenade
Förbålt
Järnspikar
Sablar
In i vassen
Jämrans
Jädrar
Jäsicken
Jäklar
Katten
Himla
Helsicke
Huggormars avföda
Attans
Rackarns
Ända in i aftonsången
Svenska språket innehåller en uppsjö av sådana ord och uttryck. Många många fler kan man nog räkna upp om man så ville. Här dock som exempel och tips till överväganden som kyrkomötet inte får fly ifrån. Men jag undrar hur man gör för att i kyrkliga sammanhang bannlysa svordomar. Kan det tänkas att det finns annat att lysa i bann. Men eftersom jag inte gärna använder kraftuttryck i vardagslag så får detta ta mig katten vara mer än nog.
Men, man behöver inte vara synsk för att förstå att förslaget till kyrkomötet har något att göra med prästen, ordvrängaren och författaren Dag Sandahls expressiva språk. Omvittnat och diskuterat. Anton Nicklas Sundberg, legendarisk ärkebiskop lär också ha haft ett övermåttan mustigt språk. Honom tillskrivs yttrandet: Där gick tåget åt helvete och jag som skulle med. Från seriernas värld utmärker sig kapten Haddock med en alldeles egen flora av kraftuttryck.
Tänk ändå så många ord som det kan gälla. Särskilt den amerikanska svordomsfloran är genomsyrad av könsuttryck. Vilket väcker frågan om svordomar på främmande språk. Dessutom måste man fundera över substitut och semisvordomar som kan kräva svåra avvägningar.
Kommer man att kunna yttra följande ord?
Sakramentskade
Sakrans
Knäveln
Böveln
Fasen
Förbaskade
Förbenade
Förbålt
Järnspikar
Sablar
In i vassen
Jämrans
Jädrar
Jäsicken
Jäklar
Katten
Himla
Helsicke
Huggormars avföda
Attans
Rackarns
Ända in i aftonsången
Svenska språket innehåller en uppsjö av sådana ord och uttryck. Många många fler kan man nog räkna upp om man så ville. Här dock som exempel och tips till överväganden som kyrkomötet inte får fly ifrån. Men jag undrar hur man gör för att i kyrkliga sammanhang bannlysa svordomar. Kan det tänkas att det finns annat att lysa i bann. Men eftersom jag inte gärna använder kraftuttryck i vardagslag så får detta ta mig katten vara mer än nog.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)