Hoppfull tvätt

Ett kort från New York sänt till Karin i Fröstorp (Tibro) från Hilda. Det skickades kl 12.30 den 8 december 1909 - för 100 år sedan! Vykortet är poststämplat i Brooklyn. Ett sådant kort skulle inte tryckas och spridas idag. Och stavfelet är rörande: Mronday Morning on the East Side - New York.

Jag har grubblat över valet av motiv. Kanske Hilda hade ett arbete som innebar mycket tvätt? Eller bodde hon i något hus där man fick hänga tvättlinorna mellan husen? Kan det ha varit så att hon ville visa baksidan av det förlovade landet i väst? Och så sänder Hilda sitt uppmuntrande meddelande till någon som undrar: Jag mår godt!

Betraktar man kortet framträder olika ting, Slokande tvättlinor som får den förlängda taklinjen att säcka ihop. Ljus himmel. Barn i gränden. Ojämn färgläggning. Blå och rosa lakan. Tvätt och åter tvätt.

Jag ser hopp när jag betraktar kortet, trots murriga bakgårdar och en gata med avfall och skräp. Där det hänger tvätt har man inte kapitulerat inför smuts och lort - utan kämpar vidare. Tillförsikt. Ett gott ord som precis som hopp är riktat mot framtiden..

Liknande motiv kunde man under apartheidtiden se i Sydafrika. I kåkstäderna hängde det tvätt överallt. En stolt signal om att man inte gett upp!

Själv har jag just tömt torkrum och tumlare i tvättstugan för att bereda plats för nästa person. Och jag kånkar upp och ner för trappor med korgar, påsar och annat som kan behövas. Konditionen stärks och vittvätten skiner.

Utebliven svampplockning

Gårdagen, tvättens dag, blev knappast en succé. När jag väl lockat bort katten och frigjort min vita skjorta masade jag mig några trappor ner till tvättstugan. Men, naturligtvis var maskinerna upptagna. Insiktsfullt placerades tvättkorgen strategiskt så att ingen annan skulle komma på tanken att smita före. Detta eftersom vi saknar bokningssystem och även om vi inte är så många som tävlar om maskinerna så är det bäst att markera turordning.

Men när jag väl kommit ner en andra gång så skummar det vilt i EN av maskinerna. En ny tvättare har dykt upp på arenan. Det kullkastade hela planeringen. Den byggde på parvisa tvättar. Vad ska man med en maskin till? Flexibel och öppen för förändringar gjorde jag muntert om mitt minutiösa dagsprogram.

I det ingick en eftermiddagsfärd till skogen för att samla in trattkantareller och annat ätbart. Men - fem meter utanför infarten till vår gård tvärstannar bilen. När vi frågande stiger ur rinner en vätska misstänkt lik etanol fram under fordonet. Bärgningsbil tillkallas. Den skall komma på en halvtimme-timme, men tar 2 timmar på sig. Och väntandet känns ännu längre. Enda avbrottet är medlidsamma vänner, bekanta och förbipasserande som förundras över den märkvärdiga parkeringen mitt i gatan. De stannar och språkar förstående. Vi anstränger oss för att njuta av en strimma sol som silar genom kastanjeträdens grenverk. Det kunde ha varit värre. Vi kunde utöver detta missöde ha fått punkteringar och elfel.

Framåt aftonen när jag ser tillbaka över dagen tänker jag att det är tur att man har så gott humör! Och att man lätt och glatt ställer om sig utifrån omständigheterna. Samtidigt är det svårt att dölja en längtan tillbaka till jobbets mer förutsägbara dagsprogram.

Tvättdag

Folke Heim om tvättstugan

Tvättdag idag. Ett evigt spring mellan lägenhet och tvättstuga. Och väl där så finns knappt något tvättmedel kvar. Jag misstänker att någon tullar på mitt paket. Den som tvättat före mig har inte ens sköljt ur tvättmedelsfacket. Där återfinns kletiga rester som man inte gärna vill se. Det vållar stort obehag och rysningar inte olikt det naglar skrapade mot en svart tavla (för vita kritor) framkallar.

Mina lappar hjälper föga. Sluta med kletet, klottrade jag ner en gång utan att det fick synbara effekter. Tvätta rent efter Dig, skrev jag också. Men fick bara en lapp till svar där det stod elaka kommentarer om en näsa som man menade jag lagt i blöt, Nu för tiden är det ingen som blötlägger, blev mitt svar.

Bara för att jämna ut obehaget slängde jag i några extra lortiga mattor i fintvättmaskinen. Men när jag skulle torktumla dem hade någon sabbat (troligtvis en modern förkortning av ordet saboterat, så det kan inte vara kul at bo i sabbatsberg) tumlarens låsanordning. Sabbat är annars ett fint och andäktigt ord. Nu tar vi sabbat, sa man förr, och menade inte att man skulle ut på turne för att krascha tvättstugor. Det var liksom vilodag och helg på gång. Men sådana finns inte mer. Veckorytmen upprätthåller jag med hjälp av tvättider och diverse helginköp. Annars är de dagarna som alla andra.

Så nu tar vi sabbat. Det är fotboll på TV.

Mitt namn är Folke. Folke Heim.