Jesus, Job och en förlorad son

Jobs bok är åter aktuell (se gårdagens stillsam). Den blir uppmärksammad nu och då, särskilt när det mönster som kan utläsas i denna uråldriga och bibliska berättelse aktualiseras i olika människors liv , t.ex. genom politiska och sociala omvälvningar och katastrofer. I sin allra enklaste form handlar det om framgång - enorm förlust - ny framgång. Fast då bortser vi från den stora dramatiken och Guds roll i skeendet. Och det kanske vi inte ska göra nu när det verkar som ett återvändande till kyrka och tro?!

Framgången i berättelsen rör sig om en välgång på alla plan: socialt, ekonomiskt och andligt. Katastrofen i att bli berövad på i stort sett allt är en allmänmänsklig erfarenhet som inte så få upplevt och andra mera träffat på. Om inte annat räcker det att sitta framför TV-nyheterna några timmar så framträder åtskilliga exempel på en sådan total utblottning.

Ett exempel ur Nye Testamentet återfinns i liknelsen om den förlorade sonen. Som lever i välstånd och överflöd (ett slags framgång?) hos sin rike far (välmående familj). Han begär, och får, sitt arv och reser ut i världen där hela rikedomen slösas bort i sus och dus. Ekonomisk, social och andlig katastrof skulle läget kunna beskrivas som. 

Väl hemkommen blir han välkomnad och mottagen och återfår familj och trygghet. Här finns förstås fler parametrar när vi tar den hemmavarande sonen i beaktande. Men grunden är som hos Job: framgång - enorm förlust - ny framgång.

Jesusberättelsen bär också drag av detta att livet går en väl, född under änglasång och främmande furstars uppvaktning. Den enorma förlusten i dramat innebär, som vi ofta påtagligt kan se och känna igen hos många i vår värld, ett stort lidande (här också ställföreträdande) och sedan död. Nu när Stilla veckan är inne är vi på väg mot påskens under, mot Uppståndelsens dag. Somliga följer Jesus på vandringen mot Golgata och de olika stationerna. På söndag kommer jublet: Genom Jesus en försoningens ofattbara seger...