Påskriset i högsta hugg

Signerade vykort är en egen gren av samlandet. Detta färgranna påskkort har en gång skapats av Sigrid Sundius-Dahlström. Vill man se ett urval av hennes kort kan man titta in hos Leopolds antikvariat.

Med påskriset i högsta hugg balanserar flickan på det enorma påskägget. Påskriset sägs ha sitt ursprung i att Kristus gisslas på långfredagen. För århundraden sedan gisslade man om morgonen för att bli delaktig i Kristi lidande. Sedan har sedan vadnrat och tagit sig olika uttryck, t ex som fastlagsris prytt med fjädrar eller färgade pappersblommor. (Albert Eskeröd: Årets fester)

Påskliljorna blommar och vårbyxorna med tröja antyder att värmen återvänder. Men ännu kan det bita av kyla som pälsmössan signalerar. Men påskhälsningen utdelas med en öppen famn som uttryckligen välkomnnar en Glad Påsk!

Puss i påsk

Vi närmar oss påsk! Seden att sända påskhälsningar och påskkort är så gott som borttynad och försvunnen. Här ett återges ett vykort från förra seklets första fjärdedel.

Motivet skulle förmodligen kunna vara sydtyskt eller österrikiskt med tanke på klädedräkt. En liten jägare, med ränsel och gevär, är på väg att utdela en "puss i påsk".

Till påskhelsningarna hörde fordom äfven kyssandet. När
tvänne personer möttes på påskdagen, lyckönskade de varandra och kysstes, i det den ene utropade: "Kristus är uppstånden!", hvartill den andre svarade: "ja, han är sannerligen uppstånden!" Inom den grekiska kyrkan äro påskkyssarna, så bland män som qvinnor, ännu allmänt brukliga, och att denna sed en gång funnits äfven bland oss, bevittnas bl a af det ännu gängse uttrycket "en puss i påsk". (Nordisk familjebok, 1800-talsutgåvan)

Någon gång har jag hört påskkyssen utläggas som sammanhörande med den förräderiets kyss som Judas gav Jesus. Men det verkar mycket långsökt eftersom den kyssen handlar om svek och tillhör Jesu lidande. Att människor skulle pussas i påsk inspirerade av den händelsen är otänkbart.

Äggen hör sedan länge samman med vår och påsk. Flickan kånkar på en kont, på våre (våra, på svenska) breddgrader oftast gjord av näver, överfylld med läckert färgade ägg. Ur den flätade korgen stick hirskolvar upp. Och ett lila ägg bär hon väl omknutet i ett band. En gång var vårens ägg användbara som en offergåva, sedemera inom den kristna kyrkan som en uppståndelsesymbol. Låt mig än en gång återvända till Nordisk familjebok: ...en passande sinnebild för uppståndelsen: liksom kycklingen bräcker sitt skal, bröt Kristus på påskmorgonen klippgrafvens hölje.

Man har lyckats få plats med en minimnal påskhare bakom gossens vänstra ben. Haren har också kopplats till påsk, men har nog mer med fruktbarhet och livskraft att göra, den som återvänder under senvåren.

Som en lämplig bakgrund står kyrkan med sitt torn, påminnande om att påsken hör samman med kristendom och är kyrkoårets allra största och viktigaste helg. Även om många nordbor fått för sig att den stora helgen infaller som den 1 söndagen i advent.

Till sist gnolar jag inspirerat: Man borde köpa sig en Tyrolerhatt...

Ägg som tecken

Visserligen är det Stilla veckan. Vi går längs stationerna på lidandets väg som följeslagare. Men snart slår påsken ut som morgonens sol.

Men påskhälsningarna är genomgående stereotypa. Höns, kycklingar och tuppar. Påskliljor. Ägg.

Möjligen kan äggen fungera som uppståndelsesymbol - det nya livet som bryter igenom väggen mellan liv och död!

I ortodox tradition finns ägget som uppståndelsetecken. Man har till och med målat ikoner på ägg. Eller använt äggets form som en påminnelse. Mitt i det sekulära kan budskapet slå rot och vittna om en dimension tätt intill.

Och de flätade korgarna blir nästan osynliga som emballage så ofta är. Men korgarna här blir en påminnelse om det agrara, om det folkliga slitet med att tillverka. Och att ta hand om hönsgårdarna och samla in alla ägg - andra till glädje!