En tomte firar påsk

Julen varar intill påska, åtminstone tycks den lille tomten på ägget tro det. Där sitter han. Gladelig. Viftande med luvan. I famnen en ljuvlig bukett påskliljor. Hans hälsning lyder:
Tomten, som sitter på ägget där,
Svänger lufvan och ropar så här:
God påsk jag önskar hvar vän så kär!
Och som någon sa från en mig närbelägen predikstol - påsken är inte över.
Den har bara börjat!
En Glad Påsk!

En katt bland hermeliner, en groda bland kycklingar. Som påskhälsning något annorlunda. Förenade mot det annorlunda gröna djuret som förklätt sig med äggskal står de där, envisa, vita och gula. Grodan verkar mest förvånad. Vad tänker den, vad upplkever den? Kanske: här har jag hittat ett övergivet skal som passar mig perfekt. Varför allt detta oväsen? Varför detta hotfulla beteende med utbredda vingar och näbbar sträckta mot mig som vapen?

Så går mina tankar när jag betraktar detta märkliga påskkort. Är det så att fler alltid har rätt? Har de rätt att stöta bort och ut? Nog undrar jag på vad sätt bilden hjälper betraktaren att få upplevelsen av att påsken är glad? Kanske en association till den fula ankungen?

Men å andra sidan. Bilden är säkert enbart tänkt som en lustifikation, en förströelse. Tänkt att åstadkomma ett förnöjsamt leende.

Kortet är skickat från Stockholm den 23 april 1905, dvs på självaste Påskdagen. Kortet är adresserat till Gerda på Odengatan 90. Och Postadressen anges som: Härstädes. Alltså Stockholm.

GLAD PÅSK!!

Sorgen och glädjen

Skärtorsdag får bjuda på ett vykort med nattvarden. I bakgrunden det bord vid vilket Da Vinci placerade sällskapet. Man ser hur bordsbenen sticker fram under bordsduken, vilket är ett lån direkt från Da Vincis målning. Däremot är det brinnande fyrfatet i höjd med Jesu gloria ingen sådan referens. Det stör motivet och drar blicken bort från det centrala. Andra inslag är ornamentet på duken och amforan som troligen ska ge scenen orientaliska associationer.

I mitten Jesus som i sina utsträckta händer håller bröd och en kalk med vin. Vi minns instiftelseorden: I den natt då han blev förrådd, tog han ett bröd, tackade, bröt det och gav åt lärjungarna...

Lärjungarnas placering är ovanlig, i en ring runt sin mästare och de flesta desssutom knäfallande. Flera av hans unga efterföljare har här fått vördnadsvärd ålder med långa skägg och gammelmansutseende. Lägg märke till kläderna av glansigt tyg och med gulddetaljer, som säkerligen ska locka till köp. Vykort med glitter och glans var populära då som nu.

Påskkort med religionsmotiv var något vanligare förr, men även då dominerade starkt alla kycklingar, ägg och blommor. Kort var ett naturligt sätt att kommunicera när inte alla hade tillgång till telefoni. Det förstår man av baksidans budskap där sorgen och glädjen vandrar tillsammans...

Detta kort är inte poststämplat, men är frankerat med ett 5-öres grönt frimärke, Gustaf V i medaljong. Smått gripande är hälsningen: Käraste XX ett tack för brefvet E W Glad Påsk tillönskas eder af vänner i Nässjö du skall få ett bref efter heljen, ett vill jag dock omtala att Mor har slutat sina dagar hon dog den 6 Februari hon vilar nu från all sin strid i denna verlden. Kära helsningar följer från oss alla...

Påskriset i högsta hugg

Signerade vykort är en egen gren av samlandet. Detta färgranna påskkort har en gång skapats av Sigrid Sundius-Dahlström. Vill man se ett urval av hennes kort kan man titta in hos Leopolds antikvariat.

Med påskriset i högsta hugg balanserar flickan på det enorma påskägget. Påskriset sägs ha sitt ursprung i att Kristus gisslas på långfredagen. För århundraden sedan gisslade man om morgonen för att bli delaktig i Kristi lidande. Sedan har sedan vadnrat och tagit sig olika uttryck, t ex som fastlagsris prytt med fjädrar eller färgade pappersblommor. (Albert Eskeröd: Årets fester)

Påskliljorna blommar och vårbyxorna med tröja antyder att värmen återvänder. Men ännu kan det bita av kyla som pälsmössan signalerar. Men påskhälsningen utdelas med en öppen famn som uttryckligen välkomnnar en Glad Påsk!

Påsken lyfter

I flygande fläng tar tuppen sina kycklingar på en resa mot påsken. Utrustad med videkvistar och tömmar tycker sig barnkusken ha kontroll. Obeservera att klädedräkten kompletteras med granna och blankputsade kängor.

Flygplanets kropp är äggformat, ja möjligen gjord av ett ägg? Flygplanets stjärt sladdar betänkligt med sin sköra last av nyckläckta kycklingar i korg. De två yngsta har ännu inte fått riktiga kläder, så de är verkligen minstingar.

Ett syskon står så tufft lutad mot ägget, iförd jacka och blå byxor (arbetarkläder, om ännu inte riktiga jeans).

Planet lyfter över en äng och en by. Där står den obligatoriska kyrkan som en tyst påminnelse om var påsken helst ska firas (eller hur).

Vykortet är poststämplat 13/4 1914. Snabbt marscherat för hönssläktet med tanke på att bröderna Wrights första motoriserade flygning ägde rum 17/12 1903. Här har man föregripit både luftfrakt och passagerarplan. Flygplanet har bara ett vingepar (monoplane), vilket är en modell man bara några år tidigare börjat använda.

Puss i påsk

Vi närmar oss påsk! Seden att sända påskhälsningar och påskkort är så gott som borttynad och försvunnen. Här ett återges ett vykort från förra seklets första fjärdedel.

Motivet skulle förmodligen kunna vara sydtyskt eller österrikiskt med tanke på klädedräkt. En liten jägare, med ränsel och gevär, är på väg att utdela en "puss i påsk".

Till påskhelsningarna hörde fordom äfven kyssandet. När
tvänne personer möttes på påskdagen, lyckönskade de varandra och kysstes, i det den ene utropade: "Kristus är uppstånden!", hvartill den andre svarade: "ja, han är sannerligen uppstånden!" Inom den grekiska kyrkan äro påskkyssarna, så bland män som qvinnor, ännu allmänt brukliga, och att denna sed en gång funnits äfven bland oss, bevittnas bl a af det ännu gängse uttrycket "en puss i påsk". (Nordisk familjebok, 1800-talsutgåvan)

Någon gång har jag hört påskkyssen utläggas som sammanhörande med den förräderiets kyss som Judas gav Jesus. Men det verkar mycket långsökt eftersom den kyssen handlar om svek och tillhör Jesu lidande. Att människor skulle pussas i påsk inspirerade av den händelsen är otänkbart.

Äggen hör sedan länge samman med vår och påsk. Flickan kånkar på en kont, på våre (våra, på svenska) breddgrader oftast gjord av näver, överfylld med läckert färgade ägg. Ur den flätade korgen stick hirskolvar upp. Och ett lila ägg bär hon väl omknutet i ett band. En gång var vårens ägg användbara som en offergåva, sedemera inom den kristna kyrkan som en uppståndelsesymbol. Låt mig än en gång återvända till Nordisk familjebok: ...en passande sinnebild för uppståndelsen: liksom kycklingen bräcker sitt skal, bröt Kristus på påskmorgonen klippgrafvens hölje.

Man har lyckats få plats med en minimnal påskhare bakom gossens vänstra ben. Haren har också kopplats till påsk, men har nog mer med fruktbarhet och livskraft att göra, den som återvänder under senvåren.

Som en lämplig bakgrund står kyrkan med sitt torn, påminnande om att påsken hör samman med kristendom och är kyrkoårets allra största och viktigaste helg. Även om många nordbor fått för sig att den stora helgen infaller som den 1 söndagen i advent.

Till sist gnolar jag inspirerat: Man borde köpa sig en Tyrolerhatt...

I Jerusalem skiner solen

Ut en ny predikan på ordrik:

Berättelsen om hur Gud genom Moses
för sitt folk till befrielse
står som en fond mot Jesu gärning.

Jesusintåget kan därför
berätta om samma slags
befrielse från förtrycket
(tidigare från Faraos regim)
nu från Roms och kejsarens välde

Jesus kommer ridande på fredens åsna
de främmande Herrarna på sina stridshästar

Jesus kommer med jublande människor
de har fredens palmblad i sina händer
Ockupanterna marscherar i uniform
med vapen i hand

Jesus kommer med hopp om fred och frihet
Romarna med främmande makt och ofrihet

Vi tycker nog att vi kan den här berättelsen
efter alla adventsgudstjänster vi firat
och alla predikningar på temat.
Men det finns mer att lägga till
och med fantasins hjälp kan vi se
ännu mer, om vi läser mellan raderna.

Det finns fler vanliga mobilfrågor
Sedan vi kom hit för några dagar sedan
har vi talat mycket om värmen
om moln och sol
Och vi har konstaterat att
ännu växer svampen i skogen
Vi ringer varandra och undrar: Hur är vädret?
Men om vädret i Jerusalem
där uppe i bergen, om det vet vi inget.
Låt oss gissa. Hur tänker Ni?
Var det regn? (Huvudskakningar)
Var det mulet? (Fler huvudskakningar)
Sken solen? (Här lyfter nästan
alla sina händer...)
Hur kommer det sig
att vi tänker oss intåget i sol?
Ljusets Herre kommer.
Solen ger oss hopp,
solen uppståndelsens tecken.
Dagen kanske började molnigt
och ostadigt, men när Jesus kommer
ridande bryter solen fram
I gassande sol sjunger man sitt Hosianna

Kycklingar imiterar änglar

Ett vykort, poststämplat den 14/4 1906. Baksidestexten: Om jag vore dig så nära så skulle du få ägg. Käre lilla Karin, Jag undrar hur du mår i Påsk? Jag har tänkt att skriva många gånger med det blir ej utaf. Vi har hälsan gudi lof alla, och i Pingst då ventar vi främmande från St. Mellösa...

Kycklingen överst i bild har avbildtas likt en örn i många stadsvapen.

Eller möjligen en påskens ängel? Ärkeänglar avbildas ofta med vingarna dekorativt utbredda. Med sina små utsträckta vingar, och ögon som fokuserar betraktaren, signalerar även denna lilla kyckling makt och myndighet, om än i barnslig version. Kycklingen har uppsikt över ramen av Förgätmigej.

Kycklingarna på flankerna har intagit väktares positioner. Man anar ett lån från någon av påskens altartavlor med den uppståndne Jesus, den öppnade graven och änglauppvaktningen - men i kycklingversion. Uppenbarligen finns här en påverkan, medveten eller omedveten?

Det skära bandet är dekorativt och det förenar dem. Förbinder dem med varandra i ett och samma uppdrag - att både skydda och erbjuda rummet inom ramen.

Texten får stå okommenterad:

Påsk är de ljusa förhoppningars tid -

Glädje jag önskar dig, lycka och frid!

Påsk i Öppet Arkiv

Så här på påskafton har jag dristat mig att botanisera i Öppet arkiv, en spännande guldgruva för den som vill blicka bakåt. Sveriges Television bjuder på godbitar ur sina arkiv. Där finns stor igenkänning och faktiskt ett och annat muntert skratt. Det förflutna åldras så att säga med charm. Och vad kan man väl önska sig mer än en liten påskutflykt till Åre med skidor och curling? Skidutrustningen är läcker och modet otroligt. Det är Svt och gammal journalfilm i skön förening. Så titta och njut:



Och vill man se mer ur Svt:s källarvalv finns det flera klipp och program som har med påsk att göra. För den nostalgiskt lagde är detta sublim njutning, eller hur! Ett vårtecken som framstår som ett av de främsta: de första konfirmanderna.

Ägg som tecken

Visserligen är det Stilla veckan. Vi går längs stationerna på lidandets väg som följeslagare. Men snart slår påsken ut som morgonens sol.

Men påskhälsningarna är genomgående stereotypa. Höns, kycklingar och tuppar. Påskliljor. Ägg.

Möjligen kan äggen fungera som uppståndelsesymbol - det nya livet som bryter igenom väggen mellan liv och död!

I ortodox tradition finns ägget som uppståndelsetecken. Man har till och med målat ikoner på ägg. Eller använt äggets form som en påminnelse. Mitt i det sekulära kan budskapet slå rot och vittna om en dimension tätt intill.

Och de flätade korgarna blir nästan osynliga som emballage så ofta är. Men korgarna här blir en påminnelse om det agrara, om det folkliga slitet med att tillverka. Och att ta hand om hönsgårdarna och samla in alla ägg - andra till glädje!

Påskförberedelser

Nu är det stilla veckan. Förberedelser för påskens firande är i full fart. Att påsken har med kristendomens innersta övertygelser att göra vet många - även om de inte riktigt kan förklar hur det hänger ihop.

Särskilt svårt blir det ju om man inte alls vidkänns synd och brist.

Uppfattningen om den allmänna hyggligheten är numera så utbredd att den rent av skakar gundvalarna för kristen tro. Om ingen synd finns upphör också behovet av en död och uppståndelse. Det blir en död som vilken som helst. En god och hygglig människa dör för att han är så älskvärd och kärleksfull. Men därutöver...?

Härovan finns tomtar som pysslar med sitt påskägg. Påskliljorna blommer vid äggets fot och videkvistarna är välmatade. I hörnet en klocka som ringer. Som påkallar uppmärkamhet. Och manar folk att gå till Guds hus.

I Olaus Petri kyrka och församling finns många tillfällen i påsk:

Mån 6/4 19.00 Korsvägsandakt Pierre Hernvall

Tis 7/4 19.00 Korsvägsandakt Henrik Glamsjö

Ons 8/4 19.00 Korsvägsandakt Lars B Stenström

19.45 Stabat Mater av G B Pergolesi

Konsert för två röster OBS! Insläpp 19.30. (Följ länken för mer information!)

Tor 9/4 19.00 Skärtorsdagsmässa Claes Strömqvist,Mats Bertilsson. Efter gudstjänsten är det agapemåltid i församlingshemmet, vaka och aftonbön i kyrkan efter agapemåltiden.

Fre 10/4 10.00 Långfredagsgudstjänst Lars B Stenström, Mats Bertilsson, Cantores

15.00 Inför korset - vid nionde timmenClaes Strömqvist

18.00 Jesu gravläggning - aftongudstjänst Pierre Hernvall

Lör 11/4 22.00 Påsknattsmässa Claes Strömqvist, Henrik Glamsjö, Mats Bertilsson, OPQ

Sön 12/4 10.00 Påskdagen - festmässa

Ylva Rundberg, Lars B Stenström, Mats Bertilsson, Anne Maj Samuelsson, Annki Rundh, Kyrkans Barntimmar, Miniorerna, Cantores, Barnkören, Ceciliakören och Gosskören. Efter gudstjänsten är det påskfest för stora och små i Församlingshemmet!

Mån 13/4 10.00 Annandag påsk - högmässa Henrik Glamsjö, Pierre Hernvall, Ingeborg Lindqvist Torstensson