Kajor som bygger bo i skorstenar är inga roliga vänner. De far med all säkerhet illa. Och när boet inte håller vad det lovar blir det kris. Men sotarna får jobb. och i dessa tider är det inte att förakta. Retsamt utmanar de sin omgivning, orädda och folkvana. Dessutom gillar de varandra och håller koll. De uppträder till och med i stora sällskap! Ornitologerna menar att de främst häckar: I holkar eller ihåliga träd, men även i håligheter den kan finna i byggnader eller i skorstenar. Finns det möjligheter så häckar kajor gärna tillsammans i stora kolonier.
Fiskmåsarna häckar långt från vatten och sjö. De kan också hitta en lockande skorsten. Ibland på taket strax ovan en kollega vars nattsömn blir störd. Inget kan mäta sig med fågelskrin långt innan uppstigning är påbjuden. Som ornitologerna skriver: Vanligaste lätet ett gällt ”ki-ia”. Har även ett skrockande ”kak-kak-kak”. Det ger ringar under ögonen. Och ihållande brus i öronsnäckan.
Natur och stad lever överlappande sina liv. Men man kan undra om det bara är staden som flyttar sina gränser? Det händer att jag blir övertygad om att en naturens rörelse åt andra hållet förebådas av dessa djärva och sturigt envisa fåglar. De är ett slags förtrupp som sonderar terrängen inför nästa manöver. Kampen fortgår.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar