Kätteri och förargelse i Litanian

 Förböner är talande eftersom de lyfter fram vad som är viktiga angelägenheter för oss eller för församling och kyrka. Särskilt Litanian är uttrycksfull. I en psalmbok från 1745 hittas också där en litania. Efter  den inledande lovsången till Gud fortsätter det ganska igenkännbart för den varit med och sjungande bett Ps 700:1. Bara själva genomläsning ger anledning till funderingar och reflektioner. Här är fortfarande pesten (står nog för alla farsoter) ett aktuellt böneämne. Liksom hagel och oväder! Och kätteri och förargelse är viktigt att be Gud avstyra! Qvinnor, havande och barnaföderskor får en särskild bön. Kungahuset med släkt och all annan överhet och även höga ämbetsmän nämns i bönen. Och krigsmakten till lands och havs bedes bli  stärkt, välsignad och bevarad! Nåväl här kommer Litanien;

"För alla synder, För all villfarelse, För alt ondt, För djefvulens försåt och list, För en ond brådöd, För Pestilentia och dyr tid, För krig och örlig, För upror och tvedrägt, För hagel och oväder, För eld och våda, För then eviga döden - Bevare oss milde Herre Gud!

Genom tin pino, kämpning och blodssvett, Genom tin korss och död, Genom tin helga upståndelse och himmelsfärd, Uti dödsens stund, På yttersta domen - Hjelp oss milde Herre Gud!

Vi arme syndare bedja tig: At tu tina helga Christeliga Kyrko värdigas styra och regera, At tu alla Biskopar, Lärare och Åhörare i helsosama Orde och heligo lefverna värdigas bevara, At tu allt kätteri och förargelse värdigas afstyra, At tu alla villfarande och förförda värdigas igenkalla, At vi faran under fötter träda måge, At tu värdigas i tina säd trogna arbetar sända, At tu tin Anda och krafft värdigas med Ordet gifva, At tu alla bedröfvada och blödiga värdigas hjeipa och trösta, At tu allom Konungom och Förstom värdigas frid och endrägt gifva, At tu vår älskeliga Konung, och Drottning, det Kongeliga husets höga anförvanter, Konungens och Riksens samteliga Råd, Ständer och höga Ämbetsmän värdigas välsigna, trösta och beskärma, At tu krigsmagten till lands och vatten värdigas välsigna, styrka och bevara - Hör oss milde Herre Gud!

At tu allom them, som i nöd och farlighet äro, värdigas till hjelp komma och undsätta, At tu alla hafvande qvinnor och barnaföderskor värdigas välsigna och hjelpa, At tu alla sjuka värdigas trösta, uppeholla och hjelpa, At tu alla fattiga fångar värdigas förlossa, At tu alla Enkor och faderslösa, fattiga och förtryckta värdigas försvara och försörja, At tu vårom fiendom, hatarom och förföljarom värdigas deras synd förlåta och them omvända, At tu allla vägfarande til land eller vatten värdigas med tina helga Änglar nådeligen ledsaga och bevara - Hör oss milde Herre Gud!

At tu fruktena på jordene, samt sjöfarten, bergsbruken och andra lofliga näringsmedel värdigas välsigna och bevara, och nåd förläna them rätteligen at bruka, At tu tig öfver alla människor värdigas förbarma, At tu värdigas oss nådeligen höra - Hör oss milde Herre Gud!"

Därefter finns det olika avslutningar. En är underlaget till den vi fortfarande använder när vi idag sjunger Litanian psalm 700:1.

"Vi hafve syndat med våra fäder. Vi hafve illa gjort, och varit ogudaktige. Låter oss bedja.

O HERRE Alsmägtige Gud som de fattigas suckan icke försmår och bedröfvade hjertans trängtan icke föragtar: se dock til våra bön, then vi uti våra nöd frambäre, och hör oss nådeliga, at alt thet som af djefvulen, människom och vårt eget kött oss emotstår, må efter tine mildhets råd varda förstört och til intet; på thet vi oskadde för all anfäktning tig, i tine församling, altid tacka ock låfva måge, genom tin Son, Jesum Christum vår HERRA. Amen."