Tala om hälsa

Förkylningen är efterhängsen. Även vänner och bekanta drar runt på förkylningar som inte vill ge sig. Det är hösten, säger somliga. Andra säger, det är klimatet som blivit fuktigare. Min teori är att vi behöver vila och kroppen vet det. Enda sättet att få stopp på somliga av oss är att låta oss bli snuviga och snoriga.

Talar vi inte om väder och vind kan vi ju alltid tala med varandra om vårt hälsotillstånd. Och egentligen mena våra smärre sjukdomar. De mera allvarliga sparar vi till den allra tätaste kretsen. Men i alla möjliga sammanhang kan man byta huskurer med varandra vilket befrämjar samförstånd och gemenskap...

Hur var det nu, Honung på en apelsin? Stekt lök i örat? Inhalera pepparmyntsolja?

Näsdropparna har tagit slut

När näsdropparna tar slut blir ded svård add prada och bli förstådd. Varje d blir d och dydliga ord blir odydliga. Bäddre domorrow dänker jag.

Durligd nog ska jag inde prada offendligt idag... Adjchoo! Sniff!

Förkyld i influensans tid

Med misstänksamhet möts den som är förkyld i influensans tid. Det skulle ju kunna vara... Är du säker... Nej, kom inte hit, ta mig inte i hand, stanna där borta!

Vi får överbrygga avstånd med nya former av närhet.

Le lite mer. Och någon tänker säkert, vad står han där och flinar för?

Vinka åt varandra. Tror han att det här är en fotbollsmatch?

Eller vördsamt lägga högerhanden över hjärtat. Nej, hjälp, nu har han bröstsmärtor också.

Nu prövar jag att hukande gå med sänkt blick och nysa. Som om jag inte fanns, ville vara osynlig. Och hör inom mig reaktionen: beter man sig så där konstigt måste man ju ha influensa! Och vad gör han här ute bland oss andra. Gå hem!

Så om det verkar osäkert om jag verkligen är där eller inte, då vet ni vad det beror på.