Kommenterad gudstjänst

Firade en mässa med kommentarer härom kvällen. Och upptäcker än en gång att det finns en stor hunger efter att få mera inblick i hur mässan är uppbyggd och få kännedom om tradition och bibliska referenser!

Bland teologer och präster kan man kanske svänga sig med ord som epikles och anamnes. Men utan beledsagande förklaring går detta de flesta förbi. Se på denna blogg Introduktion till högmässan! Även den som lyssnar uppmärksammat till orden i högmässans eller veckomässans böner kan ha svårt att foga samman dem i ett tankemönster. Det pedagogiska arbetet att ge nycklar till förståelse av gudstjänsten behövs allt mer...

Att be Anden komma över oss och över våra gåvor i nattvardsbönen fäster uppmärksamheten vid den förändrande kraften. Vi behöver förändras till större gudslikhet. Bröd och vin förvandlas till Kristi närvaro i vår mitt. Och våra kollekter välsignas att bli till under ute i världen efter mässan.

Och åminnelsemotivet visar att det Kristus gjort en gång på nytt och på nytt har aktualitet i församlingen. Men man undrar också över varför vi blandar vatten i vinet, varför kalken bär "kläder". Och när man lyfter bröd och vin i elevation - vad står det egentligen för? Bland unga männniskor tycker jag mig se vilja att ställa dessa frågor, där finns en nyfikenhet och öppenhet för gudstjänstens innersida.

Ledsamt nog kapitulerar somliga och nöjer sig med att uppfatta det som sker som icke relevant, ointressant. Andra i kyrkan säger sig ibland istället föredra klipp- och klistra gudstjänster där man genom att gräva i sin plocklåda till sist konstruerar något annat. Därmed lämnar man hela gudstjänsttraditionens nedärvda, betydelsefulla och vackra mönster. Och utvecklingen pekar hän mot att högmässans teologi får stå tillbaka för ett spontanismens plockepinn.

Avskaffa traditioner med kyrklig koppling?

Traditioner uppstår och...försvinner? Det är tryck på att ompröva och ställa in firande och upprätthållande av traditioner som på minsta vis kan ha med tro och religion att göra. Störta det gamla i gruset...eller hur det nu var. Skolavslutningar i kyrkan tillhör det kampen står om. Gudstjänsten vid riksdagens öppnande en annan. Många exempel kan ges.

Särskilt "borgerliga" alternativ till kristna traditioner gör sig allt mer gällande. Välkommen till livet fest istället för dop. Avskaffad advent och ifrågasatt luciafirande som kanske kunde bytas mot en vinterfest?

Nu har en händelse på en förskola gjort fenomenet aktuellt igen. I Borås tidning läser man:
En förskola i Mark ville avskaffa födelsedags- och luciafirande av hänsyn till familjer som inte firar dessa högtider.
Övriga föräldrar är upprörda trots att beslutet senare drogs tillbaka.
– Vi vill att kommunen sätter stopp för omvänd diskriminering, säger de.
Mark. Idén framfördes på ett föräldramöte nyligen och BT:s uppgiftslämnare uppfattade att personalen redan hade beslutat att ändra rutinerna.
– Det blev alldeles tyst efter beskedet. Ingen förälder orkade säga något, alla var upprörda och förvånade, berättar de.

Efteråt kom ilskan. Föräldrar accepterar inte att inställningen hos ett fåtal familjer ska leda till att alla förskolebarn går miste om lucia- och födelsedagsfirande som ger uppskattad guldkant i vardagen.

Efter att hård kritik framförts till både skolpersonalen och tjänstemän i skolförvaltningen har beslutet dragits tillbaka.

För den som vill veta mer om traditioner kan jag som en första introduktion rekommendera Martin Modéus bok Tradition och liv. Utan tradition och annorlunda dagar och ämnen att fira och högtidlighålla kan vi knappast leva ett rikt liv.