I dessa dagar tillbringar jag nästan lika mycket tid på sjukhuset som i hemmet. Inlagd fredag till onsdag. Därefter gastroskopi och annat. Allt det jag tänkt om församlingstillhörighet tycks bortblåst eftersom det är mycket sällan orken räcker till för att delta i högmässan och annat. Distansmedlem är väl vad det handlar om.
Därmed blir också den politiska apparaten, kyrkomöte och kyrkostyrelse än mer avlägset. Det är svårt att följa vad som händer och sker. För partierna verkar det som om det viktiga med kyrkan är att den ska underkasta sig, eller formas efter, politiska partiers vilja. Förts när partiernas ideologier plussas på blir det som partifolket önskar, som om först då blir kyrkan till kyrka…
För de flesta kyrkligt aktiva, de som inte är valda beslutsfattare, är kyrkomöte, kyrkostyrelse och kyrkoordning mestadels totalt ointressanta. För dessa medlemmar räcker det lokala gudstjänstlivet och gemenskapen! Och det kan man förstå, mässan står i centrum.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar