Visst är det rörande med välviljan mellan människor. Vi kommer varandra till stöd och hjälp. Vi ställer upp, vi är snälla och rara. Många vill vara sina medmänniskor behjälpliga på alla möjliga sätt. Särskilt rörande är det med omsorgen om människor som inte av egen kraft kan förmå sig att överge Svenska kyrkan. De ska ha hjälp!
Och se vilket medmänskligt nit – där finns åtskilliga sidor på nätet som erbjuder argument för att man ska överge kyrkan. Där får man all tillgänglig information om Hur man går ur Svenska kyrkan. Och de finns dom som tillhandahåller blanketter så man kan lämna sin kyrka utan att behöva anstränga sig. De snälla livåskådningshumanisterna vill verkligen hjälpa folk att slippa tillhöra. Vilken vänlig gest, vilken omtanke. Så osjälviskt!
Men så blir man förvånad. Över att den nyss demonstrerade medmänskligheten inte sträcker sig till att erbjuda motsvarande blanketter för inträde. Hur tänker man då. Kan det vara så att man har en baktanke med sina fina sidor om hur man överger kyrkan? Kan det verkligen vara så illa att medmänskligheten luras? Eller är det bara normal kamp mot religion det handlar om, igen...
Hur man ansöker om medlemskap i Svenska kyrkan kan man hitta några enstaka sidor om – men då naturligtvis bara erbjudna av kyrkan själv. Längre än så räckte inte uppställningen! Inte ens kyrkan själv förmår tillhandahålla blanketter via nätet så att man lite enklare kan begära sitt inträde. Synd, kunde någon ha sagt. Ja inte synd…men synd alltså.
Ja, vad ska jag säga om detta...
SvaraRaderaJag som är på väg att lämna den kyrka jag tjänat sen barnsben...
Kan bara konstatera att Svenska kyrkan inte är så bra på att ta hand om dom man redan har...
Man talar med kluven tunga om att stå upp för kristen människosyn... men slänger ut den som gör det om vederbörande får kritik för det... för då skadas kyrkan... och då finns verkligen barmhärtighet mot den som står ensam...
Jaja... det är så det är i vår kyrka... något jag egentligen vetat länge... men trott att det goda, meningsfulla ändå skulle vara starkare.
Nej, jag kommer aldrig mer att rekommendera någon att gå med i Svenska kyrkan...
Kära kyrksyster, Jag har läst och förstått. Men kris och motgång behöver inte vara det som blir bestående.
SvaraRaderaVi är många som både älskar kyrkan och som kritiserar den för dess brister - dessvärre har också vi/jag ibland del i det som behöver ifrågasättas och diskuteras.
Kristi kyrka är mer och större än dess lokala uttryck, vilket i utsatta lägen kanske är klen tröst men likafullt sant. Kyrkan är mer än dess ledare eller publika företrädare. Och Kristus lämnar oss inte, utan slår följe med oss...
Det jag ville ta upp var att ska Svenska kyrkan leva så behöver den medlemmar som vill vara med och som vill göra gott och rätt. Och då tänker jag att vi måste underlätta för dem som vill gå med att göra det.