Ordet på modet är Barnkonsekvensanalys

Barnkonsevensanalys (BKA) är ordet på modet! Vederbörligen beslutat vordet av kyrkomötet som därmed stipulerat att alla kykliga beslut skall barnkonsekvensanalyseras. En familj som får barn gör normalt sin egen analys: vem ska vara barnledig, behövs större boyta, hur blir det med husdjuren, hur kommer syskon att reagera, kan släktingar hjälpa till, finns det daghem och bra skola etc.

BKA i Svenska kyrkan fyller sin funktion när beslutsunderlaget analyseras så att beslutsfattarna kan ha ett hum om vilka eventuella följder för barn och barns rättigheter olika beslut skulle kunna få.

Barnkonventionen som BKA utgår ifrån handlar om grundläggande rättigheter för barn och sammanfattas ofta med orden att se till barns bästa. Risken som det talas ganska tyst om är att BKA lätt kan missförstås. Analysen görs rimligen inte för att man ska stöpa om kyrkan till en barnkyrka, till en barnslig kyrka, så att allt ska ske på sätt som bäst passar barn. BKA syftar till att man ska ha insikt om hur besluten påverkar barn och deras rättigheter. Så att man kan se till att barn får en rättmätig plats i gemenskapen och behandlas med respekt och får göra sin röst hörd. Och det finns mycket att göra på många områden inom kyrkan för att ge barn delaktighet och goda omständigheter.

Men BKA ringar enbart in en liten del av det en kyrka borde tänka på när det gäller rättigheter och diskriminering. Därför borde beslutsunderlag analyseras med hjälp av fler parametrar. Varför inte bruka de kända diskrimineringsgrunderna: ålder, kön, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning m fl. Annars kan det bli en onödig intressekamp eller strid där intressen drivs och spelas ut mot varandra. Vad nyttar en tävling i kyrkan om vilken grupp som mest ska stå i fokus?  Dessutom behöver beslutens betydelse för arbetsmiljö, miljön, brandskydd etc också vägas in...

Kyrkans eget budskap har inte heller kommit till användning för att pröva möjliga beslut emot. Kyrkan litar oftast mer till världens normer och regler än sitt eget budskap. Gyllene regeln och det Dubbla kärleksbudet är annars synnerligen välgörande, bra och hållfasta. Även erbjudandet om omvändelse, om nåd och förlåtelse är evangeliska pespektiv. De räcker mycket långt när det gäller att förhindra diskrimínering och partisk särbehandling. Kyrkomötet kanske skulle våga lita på kyrkans egenart och införa en rejäl och vältimrad EKA - Evangelisk konsekvensanalys där kärleken till Gud och medmänniskan används som måttstock för beslut?.