Ett riktigt GOTT NYTT ÅR!

Ut med det gamla. In med det nya. Nymånen är ingen skära på detta kort. Utan en full måne. Inte i berusad mening. Den tittar fram nästan med ett slags vemod. Den gamla månen, sur och ledsen, skjuts undan och iväg av champagnekorken. Stjärnhimlen lyser över staden. Den är inramad av rosor. Vilket en inbiten visbyit alltid kan uppskatta.

Detr nya året avbildas också som ett barn. Med champagnens flaska i knäet. Drycken som bubblar och sprutar fram. Sverige lär nu vara land nummer tio på listan över de största champagneimportörerna. Och visst finns även här en lyckans klöver!

2011 summeras nu i alla medier. Kavalkader. Året i bilder. Eller hur man nu väljer att göra det. Så mycket smärta och olycka. Naturkatastrofer och förfärliga händelser. Som morden i Norge. Sådant kastar skugga över framtiden. Sorg och saknad bor kvar. Blandat med lycka och framgång. För andra.

Nu stoppar jag undan mina vykortsalbum. För denna gång. De får vila sig. Nu är det hoppet och vi själva som ska stå i centrum. Vi som fortfarande kan och vill. Påverka och förändra. Förnya och utveckla. Vi får göra det vi kan. Tillsammans med andra. För att 2012 ska bli ett år att minnas som ett Gott Nytt År!  Just det önskar jag er, stillsams läsare: Ett riktigt GOTT NYTT ÅR!

Även en nyårskväll talar psalm 188 särskilt till mig:
Så går en dag än från vår tid
och kommer icke mer,
och än en natt med Herrens frid
till jorden sänkes ner.

Men du förbliver den du var,
o Herre, full av nåd,
och våra nätter, våra dar
du tecknat i ditt råd.

Trygg i din vård jag lämnar mig,
när solen från oss flyr,
och gladligt skall jag prisa dig,
när dagen åter gryr.

Men om det stilla dödens bud
i denna natt jag hör,
det är min tröst, att din, o Gud,
jag lever och jag dör.

Nyårshälsning med klöver

Idag lånar jag en kort text från Illustrerad Vetenskap från år 2002:

Klöverväxter har under årens lopp tillskrivits både hälsobringande och magiska egenskaper. I perioder har man till och med uppfattat klöverväxtens normalt tredelade blad som en symbol för den heliga treenigheten. Ingen vet dock varför fyrklövern har blivit en symbol för tur och lycka. Kanske hänger det ihop med att man ända sedan forntiden betraktat avvikande exemplar av exempelvis växter som ett varsel om att något bra eller dåligt är å färde. Fyrklöver påträffas oftast hos arten vitklöver, men de finns även hos andra arter. Att klövern har fyra småblad beror på en mutation i växtens arvsegenskaper. Denna mutation kan uppstå spontant, vilket är anledningen till att man ofta bara hittar en eller mycket få fyrklöver i en hel äng med klöver.

Nyårshälsningen sändes den 31/12 1907 i Göteborg med den kortfattade postadressen: Här. Elegant slingrar sig denna klöver. Lite lustigt att klöver i Sverige kommit att bli ett ord för pengar! Detta snirkligt eleganta kort andas jugend...



Att flyga in det nya året...

Ett flygplan byggt av en sko. Ett lyckoplan! Flygs av en tomte. Lyfter mot det nya året. Över sjö och skog. Diagonalt över kortet, snett uppåt höger. Med hästskoflagga. Klöverbukett. Stora sedlar. Mot gryning.

Kan det bli bättre?

Kortet stämplat 1911 och sänt till Herbert i Huvudsta. Baksideshälsningen lyder: Gott Nytt år! Med önskan om allt gott i fortsättningen. Samt ett hjärtligt tack för gamla året. Hälsningar a.

Godt nytt år!

En tomte för julen. Flygande på en fyrklöver! En champagneflaska för nyår. Ett flöde av lyckliga symboler: hästsko, fyrklöver, pengar, förgätmigej, en svamp, en gris, ett hjärta...

Godt nytt år!

Blomsterströdd må bli din stig.

Glädje aldrig fattas dig;

Kärlek ren må bli din lön

Detta är min varma bön. 

En gammal nyårshälsning

Ett Nyårskort med välkända symboler. En väggklocka, med grankottelod, som snart slår tolv. En pendel som svänger. Ett nytt kalenderblad med en 1:a på. En ängel har tagit gökens plats i uret och ser intresserat på när bladet rivs bort.

Kompositionen är annorlunda, som om man klistrat över klockan med en blommig och randig tapet. Som om man kunde nå och sträcka sig in i ett nytt rum där det nya året börjar. Det nya året rings in - här med den typen av klockor sam användes i skolorna när man ringde in efter rasten. Gossen ser ut som om han tar danssteg vilket representerar festen. Och kläderna är fina och inte vilka vardagskläder som helst.

Kortet är stämplat 1918 och frimärket är Gustav V i medaljong, 10 öre röd med övertryck 7 öre. Adressen anges som Kinstaby. Kortet var äldre med sin gammelstavning av den gyllene hälsningen: Godt Nytt År!

Snart Nytt År

Julfirandet ebbar ut - men jultiden består. Ett nytt mera allmänt och sekulärt firande står för dörren. Ett nytt kalenderår knackar på. Nyårskorten är många, ofta med starka symboler för fest, resa och färd, för tidens gång, för lycka, välgång...och rikedom.

Här går spårvagnen in ett det nya året! Trots att det lyser varmt från vagnens kupé samlas man hos föraren med stilig uniform. Med rop eller sång är man först till det nya!

Kortet är sänt 1904 till adressen: Cafe. Haga Nygata 29, Härstädes. Så kunde man skriva istället för att ange stadens namn. För länge sedan. När posten sorterades på plats. Härstädes betydde att kortet skulle till en mottagare i samma stad. Om jag vill veta var härstädes låg tvingas jag leta efter Haga Nygata. Får man gissa på Göteborg?

stillsam ADVENTSKALENDER 24

Julaftonens kalenderkort får Helge Artelius bjuda på. En annorlunda bild av Josef, Maria och barnet Jesus. I tillbedjan och tacksägelse. Som vanligt draperar Artelius klädedräkterna så elegant, som vore de plisserade. Bilden andas förundran och stark tro. Josef har ännu inte fått sin gloria såsom Maria och Jesus. Om ett annat julkort från krubban skrev jag förra året: Jesus är lysande. För att ge Julen rätt perspektiv kan man direkt här nedan läsa Julevangeliet med sin dramatiska berättelse

Luk 2:1-20

Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus en förordning om att hela världen skulle skattskrivas. Det var den första skattskrivningen, och den hölls när Quirinius var ståthållare i Syrien. Alla gick då för att skattskriva sig, var och en till sin stad. Och Josef, som genom sin härkomst hörde till Davids hus, begav sig från Nasaret i Galileen upp till Judeen, till Davids stad Betlehem, för att skattskriva sig tillsammans med Maria, sin trolovade, som väntade sitt barn.


Medan de befann sig där var tiden inne för henne att föda, och hon födde sin son, den förstfödde. Hon lindade honom och lade honom i en krubba, eftersom det inte fanns plats för dem inne i härbärget.


I samma trakt låg några herdar ute och vaktade sin hjord om natten. Då stod Herrens ängel framför dem och Herrens härlighet lyste omkring dem, och de greps av stor förfäran. Men ängeln sade till dem: "Var inte rädda. Jag bär bud till er om en stor glädje, en glädje för hela folket. I dag har en frälsare fötts åt er i Davids stad, han är Messias, Herren. Och detta är tecknet för er: ni skall finna ett nyfött barn som är lindat och ligger i en krubba." Och plötsligt var där tillsammans med ängeln en stor himmelsk här som prisade Gud:
"Ära i höjden åt Gud och på jorden fred åt dem han har utvalt."

När änglarna hade farit ifrån dem upp till himlen sade herdarna till varandra: "Låt oss gå in till Betlehem och se det som har hänt och som Herren har låtit oss veta." De skyndade i väg och fann Maria och Josef och det nyfödda barnet som låg i krubban. När de hade sett det berättade de vad som hade sagts till dem om detta barn. Alla som hörde det häpnade över vad herdarna sade. Maria tog allt detta till sitt hjärta och begrundade det. Och herdarna vände tillbaka och prisade och lovade Gud för vad de hade fått höra och se: allt var så som det hade sagts dem.



Med tillönskan om en rikt Välsignad Jul!




stillsam ADVENTSKALENDER 23

Konstnären Einar Forseth har signerat detta julkort med en julottefärds på dalahästens rygg. Lägg märke till initialen Fo i kortets nedre vänsterkant och hela efternamnet längst till höger. Einar Forseth har smyckat många kyrkor med målningar. Och som alla vet prytt Gyllene Salen i Stockholms stadshus med ljuvlig mosaik.

Att det på kortet handlar om vägen till julottan får man förmoda eftersom den kvinnliga ryttaren håller ett ljus/en fackla i sin vänstra vantbeprydda hand. Hon bär sin daladräkt tillsammans med hemstickade vantar med lokalt mönster! Kyrkan ligger inom synhåll med sitt häftiga torn. Ekipaget stannar till för att ta in hela vyn: sjön, vinterlandskapet, stjärnhimlen och kyrkan i skogen. En bild för någon på väg till tro? En from som sin vana trogen går i kyrkan? En som älskar att hålla fast vid gamla jultraditioner? En kurbits blommar i högerkant. Är det inte själva jordklotet den har slagit rot i?

Julottan var på många håll Juldagens stora gudstjänst. Dit vallfärdade församlingen tidigt, dvs i ottan. Där hördes hela Julevangeliet och Var hälsad sköna morgonstund sjöngs för full hals. I Psalmboken från 1986 har psalmen nummer 119. På äldre vykort ser man samma psalm hängd på psalmtavlor. I gamla psalmboken från 1937 hade psalmen Var hälsad nummer 55.

Var hälsad sköna morgonstund,
som av profeters helga mun
är oss bebådad vorden!
Du stora dag, du sälla dag
på vilken himlens välbehag
ännu besöker jorden!
Unga sjunga
med de gamla,
sig församla
jordens böner
kring den störste av dess söner.
Ps 119:1

Kortet är poststämplat i Postkupé 113 den 27/12 1942 på sin väg till Odensbacken.

stillsam ADVENTSKALENDER 22

Radernas begynnelsebokstäver formar ockse de hälsningen: GOD JUL. Här blommer det kring julen av förgätmigej. Budksapet är koncenterart på vikten av förnöjsamhet. Här understryks också hemmet som en plats för lycka och glädje. Så borde det vara och är det oftast. Men många minns sitt barndomshem i andra färger och stämningar. Även denna jul kan det egna hemmet vara en mindre trygg plats. Då är man tacksam för kvinnohus, socialtjänst och diakoni som kan betyda stöd och hjälp i det svåra.

Julens ljus och frid räcker till för att all förstämning skall fara. Så skulle det i den bästa av världar kunna vara om man får tro julkortets rader...

Kortet är poststämplat i Lerum den 22/12 1905 och skickat till Gamlebo, Lerum.

Frågor:
Vilket är Ditt första intryck av kortet? Tilltalar det Dig?
På kortets baksida finns inte plats för egna budskap - kan detta fungera som personlig hälsning i en tid då det varken fanns mobiler eller e-post? Skulle det gå an i dag?
Hur tänker du kring färgskalan i bilden?
Är kortet välkomponerat, balanserat, harmoniskt?
Vilken åldersgrupp passar det för?
Skulle vi kunna skriva ungefär på samma sätt i dag om glädje, lycka, ljus och frid?
Hur uppfattar du spänningen mellan förnöjsam och förstämning?

stillsam ADVENTSKALENDER 21

Inte kan det vara lätt att medge att ekonomin inte tillåter. Särskilt i juletid när så mycket fokus läggs på presenter och gåvor. Att man gärna vill ge kan alla förstå, men att man inte kan gör ont. Sådant kanske tas emot om en ängel bär fram det kärva budskapet om utblottelse:

Gifmild hand till julen hör,

När man något har att gifva -

Jag har ej, rår ej därför,

Kan en hälsning endast skrifva.

Som för att göra det ännu mer outhärdligt bär ängeln en vidunderligt fin docka och visar med handen allt annat fint som kunde ha givits, om tillgångarna funnits. Trumper och gitarr, nötter, kringla och frukt. Miljön är surrealistisk. En utsirad grindstolpe mitt i skogen med dess nedsnöade granar. Gemensamt julfirande, alternativa fester är ett gott sätt at fira. Ny Gemenskap i Stockholm tillhör de uthålliga! Men även många föreningar och församlingar bjuder in...

Kortet är skickat i början på 1900-talet till adressen Rimsbo, Katrinebergs kapell.

Flera frågor att ställa inför kortet ovan:
Varför framställs så många änglar som kvinnor?
Vad säger det att änglabilder ofta visar änglar som unga?
Vilka känslor väcker färgvalet - på himmel, skog, julklappar, ängel...?
När i tiden är bilden placerad och vilken kan platsen vara?
Notera detaljer du kan upptäcka, t ex blommor i ängelns hår etc.
Hur förändras upplevelsen av bilden om man tänker bort versen?
Vilken uppgift har stjärnan ovanför ängeln?
Har detta julkort ett budskap och i så fall vilket?



stillsam ADVENTSKALENDER 20

Ett Nyårskort med ett överlastat tåg. På väg genom vintrigt landskap. Vart ska det åka? Var ska man lämna sin dyrbara last? Säckvis med fyrklöver. Så otroligt mycket klöver har man med på tåget att det flödar över. Kan det bli bättre? Knappast. Här handlar det om säckar med välgång, framgång, lycka. Bättre än vanliga julklappar, kan det tyckas.

Vad är det egentligen vi ger varandra, blir dagens fråga. Hur gör man, hur gör du och jag, för att bidra till andras lycka?

Kortet är poststämplat den 28/12 1933 och adresserat till Tyra i Karllskoga (med dubbel l).

stillsam ADVENTSKALENDER 19

Hur ska man förstå detta kort? Med djur i mänskliga roller. Som den upp och nervända världen? Eller som en kritik av klassamhället? Somliga njuter sitt överflöd, andra tvingas dra och slita. Antingen är det pälsar och lyx eller olika grader av uppassning. Ramen runt kortet är intressant. Den avslutas i de övre hörnen med fyrklöver, symbolen för lycka och välgång. Tidstypiskt så det förslår.

Kortet sändes från Hallsberg den 21/12 1910 med postadress Vrätstorp.

stillsam ADVENTSKALENDER 18

Ännu ett kort med en önskan om God Jul! Med härlig doft från kökets spis. Är det af gröt eller ifrån nystekt gris? Vem vet. Men som man kan utläsa: Uti juletid vankas både godan mat och fröjd och frid! En överflödsjul verkar det av kortets köksinteriör ändå inte bli. Men tillräckligt. Könsrollerna är övertydliga. Det hade jag inte ens tänkt kommentera. Men i advent är det en viktig fråga - vem gör det mesta av förberedelsearbetet? Delar man på insatserna? Se på bilden. En behandskad man med frågande uttryck sticker in huvudet i köket. Vad bli det för mat, är undringen som hänger i luften. Köksslaven står med ryggen till. Van med och innerligt trött på denna brist på deltagande i förberedelserna.

Kopplingen mellan mat och fröjd och frid är typisk. Även för den som har det knapert (i Sverige, på svenska) finns möjlighet till både god mat och fröjd och frid. Som i alla förberedelse- och fastetider kan vi då göra något åt situationen. Vi kan sända mer än en tanke till dem som verkligen behöver.

Musikhjälpen i TV och radio är ett exempel så gott som något att vi vill dela med oss i juletid. När detta skrivs har man fått in närmare 11 miljoner kronor! Inte bara av julgåvor till dem vi klänner väl. Tänk gärna på Svenska kyrkans intermationella arbete när du planerar de sista gåvorna...

På den sidan står, med funfgerande länkar bland annat följande: Precis som att många regelbundet betalar för matkassar till sig själva kan den som köper Svenska kyrkans matkasse symboliskt betala för mat för dagen för andra. Antingen varje månad, som månadsgivare, eller med julgåva. Då får mottagaren ett kort med texten Årets julklapp.

Tre exempel på hårda paket till förmån för utsatta:
Tobias Helldin med musiker och sångerskan Sarah Riedel har nyligen spelat in en jazzinspirerad cd-skiva där hela försäljningssumman går till Afrikas horn genom Svenska kyrkans internationella arbete. Provlyssna på skivan och beställ den här.


Drottning Silvias bönbok vill vara ett stöd för den egna andakten. Tio kronor av varje såld bok går utsatta barn genom Svenska kyrkans internationella arbete. Fotografier av kung Carl Gustaf.


I bönepocketen Be finns böner som anonyma människor i Sverige skrivit in på Svenska kyrkans bönewebbplats www.svenskakyrkan.se/be Bönerna är skrivna direkt ur hjärtat och säger mycket om vår samtid. 15 kronor för varje såld pocketbok går till gatubarn och döva barn i Indien, Filippinerna och Etiopien


Handla symboliska gåvor i webbshop
I Svenska kyrkans webbshop kan du köpa symboliska julklappar där du ger skolgång eller rent vatten människor runt om i världen och samtidigt få ett kort att ge bort på julafton.

EFS, missionrörelsen inom Svenska kyrkan, har en egen webbshop där man kan handla allt från stöd till gatubarn i Etiopien till kurser om kristen tro för nyfikna i Sverige.


Svenska kyrkan i utlandet finns till för svenskar utomlands i både glädje och sorg.


Stöd insatser här hemma
Den som vill stödja utsatta människor i Sverige kan till exempel ge en gåva till Hela människan som bland annat arbetar för barn som växer upp i missbruksfamiljer. Hela människan har 20 secondhandbutiker, se en lista här.


Andra alternativ för att nå människor i utanförskap i Sverige är genom Stadsmissionen eller med en gåva till någon av diakoniinstitutionerna Vårsta (Härnösand), Samariterhemmet (Uppsala), Bräcke (södra Sverige), Ersta (Stockholm) och Stora Sköndal (Stockholm).

stillsam ADVENTSKALENDER 17

Idag en frommare kalender. Den börjar med två änglar. Himlaväsen. Inte är dessa bokmärkessöta småänglar bibliska budbärare, eller? Gränsfall. Som kristen tro. Den handlar om en tillit som går över gränser. Som hoppas! Öppnar upp mot en ny dimension. Kan det finnas en femte dimension? Där Gud själv härskar? Den som firat en högmässa borde själv ha anat mysteriet. Gud är här. I bröd och vin.

Religion är komplexa system. Öppna mot en större värld. Inte bara det vardagliga ska ha plats. Även AHA-upplevelser ska räknas in. Därtill - i ännu högra utsträckning rejäla UPPENBARELSER! Kristen tro är inte aha-religion. Även om det är viktigt att bitar faller på plats. Att man inser något man inte tidigare kunde se. Att man plötsligt förstår hur något är, hänger samman och fungerar!

Kristendom, kristen tro, är uppenbarlesereligion. Den bygger på att Gud ger sig och sina mönster till känna. Bland annat i mänsklig gestalt: Jesus. Det som kallas transcendenta erfarenheter betyder att man varsebliver sådant som också går utöver det kända, passerar gränserna. Det är inte vidskepligt att tänka utanför den vetenskapligt kartlagda verkligheten. Alltid finns det någit mer, större. Ett bortom. Men man nalkas även detta med sitt förnuft, med sitt intellekt, och inte bara med känslan. Öppnar för det som kan finnas utanför boxen. Kan det vara så att detta andra inte bara ligger utanför som en extra dimension, utan att den faktiskt också genomsyrar världen? Kyrkan och de kristna tror att himmelrikets dimension går tvärs igenom alla de övriga. Jag vet i alla fall detta: en ängel besöker Maria. Och världen förändras!

Massor av människor har mött änglar. har sett dem. Utan att egentligen ha en tro som de skulle passa in i. man har bara mött dem. Det som förvånar mig är att det inte genast leder till en lust att ta in kyrkans tro och lära. Utan att man nöjer sig med den ofattbara upplevelsen. Tänk vad de går miste om. Människorna som mött änglar. Som ljusfenomen. Som gestalter vid sängen. Som beskyddare i livsfara. De borde åtminstone gå på årets midnattsmässor. I juletid. Då den himmelska härskaran, änglarna, sjunger med och för oss!

Här i dagens kalender, på julkortet, är det mest gulligt och puttenuttigt. Men hälsningen på kortets baksida får mig att rysa. Av intresse och nyfikenhet. Vilka hemligheter döljer sig här? Julkortet är sänt till Kumla. Den kortfattade hälsningen lyder: Julen 1933. Farfar. Förlåt Allt.

I adventstid finns möjlighet att reda upp det som gått galet. Blivit fel. Som behöver en bön. Om förlåtelse. Ett hopp. Om försoning. Vem borde du skriva till?

stillsam ADVENTSKALENDER 16

Ajabaja! Inga sådana här religiöst färgade kort. Fy skam. Om man ska tycka som Magdalena Ribbing. Fast det behöver man naturligtvis inte! Men man löper risker. Utsätter andra för obehag. Och fara. Här blir det säkert en anitreligiös allergisk reaktion: ett stycke kyrka upplyst, en ängel som verkar le, en ängel till med en välsignande utsträckt hand, en stjärna och en gran med ljus. Vad ljus står för vet den som läst sin Bibel och Johannesprologen! Uschanemej! Kanske dags för en julkortsbojkott av religiösa motiv? Som om det fanns några sådana kvar att bojkotta...

Men här rör vi oss i en förgången tid. När tro, kyrka och religion ännu gick an. Betrakta kortet noga. Hälsningen God Jul står skrivet med blommor, i förgätmigej. Vilket skulle kunna syfta på den så ofta bortglömda berättelsen om Jesusbarnetes födelse.Glöm inte vad den goda julen kommer ifrån. När blotens tid var över.

Julkortets avsändare skaldar:

På gafvel står mitt hjärtas port.

När helgen kommer nu så brådt

Och ber att lemna få mitt kort

Och önskar dig allt möjligt godt.

Kortet är sänt till Kvarnsweden och poststämplat Åmots Bruk 23/12 1905.

stillsam ADVENTSKALENDER 15

Enligt Magdalena Ribbin ska man undvika att sända kristna hälsningar till dem som inte själva uppskattar eller omfattar kristendomen. I Göteborgsposten läser jag : – Julkort är en trevlig sed och tradition som förekommer internationellt. Därför är det viktigt att undvika att skriva kort och hälsningar med kristna värderingar och motiv om man inte vet att den som får kortet är av samma ull som man själv, säger etikettsexperten Magdalena Ribbing.Om du tvekar om mottagarens existensiella hemvist föreslår hon att du i stället skriver "God helg och Gott nytt år".– Gott nytt år kan man önska överallt. Förra året delade landets brevbärare ut omkring 32 miljoner julkort och där någonstans lär siffran hamna i år igen, tror Posten.

Ordet Christmas blir ju med Ribbings tänkesätt obrukligt efter som namnet Kristus finns med i denna benämning på jul. Hon uppfattar religionens kristna värderingar och motiv som en "julkortsfälla". Å andra sidan går det snart inte att få tag på julkort med krubbscener eller med vise män som vallfärdar. Det är tomtar och granar och änglar (sekulära förmodligen) och pepparkakor och grisar och julbockar och stjärnor (utan all koppling till Betlehem förstås). Och det är girlanger och levande ljus och julbord...

Magadalena Ribbings synsätt skulle självfallet göra kortet ovan osändbart med sitt Gesegnete Weihnachten och Friede auf Erden. Med sådan kristen prägel kan det inte sändas annat än till den "rätta ullens" folk. De som förstår tyska.

Tänk att religionsöverkänsligheten bara fortsätter att breda ut sig. Att bli tillönskad Guds välsignelse eller en välsignad helg förstod man förr var att önska en annan människa det bästa man visste och kunde tänka. Ingen svarade med att jag är Asatroende så behåll dina välsignelseönskan för dig själv. Eller som ateist betackar jag mig för dina fromma vidskepligheter. Då kunde man även glädjas åt ett Happy Hanukkah! Man förstod avsikten och kunde ta emot denna den troendes välgångsönskan utan att uppfatta den som en förkunnelse eller omvändelsestrategi!

Så med detta tillönskar jag i dagens kalender alla det bästa jag vet: Guds fred! Och en riktigt välsignad julhelg!

stillsam ADVENTSKALENDER 14

Var femte julgran är stulen, skriver pressen. Med det menas att den hämtas otillåtet ute i andras skog. Det handlar inte om några julgranstjuvar som hämtar träden hemma hos folk. Vilket vore mera obekvämt. Stor risk för upptäckt. Men också arbetsbesparande. Då kunde man ju få sig en färdigklädd gran. Förmodligen är tycke och smak alltför skiftande för att man skulle nöja sig med andras julprydnader. Granen blir liksom duken på vilken vi formar vårt eget konstnärsskap. Ska det vara flagga eller stjärna i topp? Eller någon annan märklig prydnad? Flaggor? Levande ljus? Glitter? Pepparkakor? En lövsågad oregelbunden stjärna med barnets noggrant präntade bokstäver: Gud jul?

Julkortet denna dag har blommor, flagga och julgran. Kallt verkar det vara eftersom en av barnen har handmuff. Och den andre stoppar åtminstone en hand i rockfickan. Dags att bestämma sig för hur granen ska bärgas detta år. Från torget i staden för stadsborna. Och med tillstånd om man inte äger skog men vill få sig en naturupplevelse med yxa och såg. När kommer pappgranarna? De vi kan ha istället för plastgranarna?

I många kyrkor har man granar. Som en axtra utsmyckning under julens gudstjänster. Kan bli riktigt fint om det sköts med känsla och finess. Bästa att gå till sin egen kyrka och se efter.

stillsam ADVENTSKALENDER 13


Idag är det Luciadagen. Vi hälsar inte varandra med ett God Lucia eller Glad Lucia. Men vi vet alla när Luciadagen infaller. Den är så viktig att ett visst åttaformat saffransbröd blivit till lussebulle. Vi är Luciamedvetna, om inte annat därför att det tågar sjungande vitklädda människor på led åt alla möjliga håll. Nästan som i kyrkan.

Max Hänel var en av de tidiga vykortsmålarna. Man hittar ett och annat av hans kort till salu på nätet eller hos frimäks- och korthandlarna. Här ett julkort med en tidig graffitikonstnär som i sällskap med en gris träder fram med ett årstidanpassat budskap: God Jul! Flickan är något lättklädd för att vara ute och klottra i vintrigt landskap. Men de röda (yllestrumporna?) värmer nog.

Målaren framför planket kan inte vara alltför ung eftersom hon bemästar den konst som många håller på att förlora. Särskilt de unga. Hon kan skriva med skrivstil! Handstilen är driven och elegant så några kurser i välskrivning, som man hade förr, har hon nog framgångsrikt genomgått.

Vi kanske inte ska ta efter och börja dekorera väggar och plank. Men tänka på att det kan vara viktigt att få ur sig det där som man bär omkring i hjärttrakten. Om det så är julens vanligaste fras vi hasplar ur oss. Jag kommunicerar - alltså finns jag.

Kortet är poststämplat den 23/12 1905 och sänt till Boo i Stora Mellösa.

stillsam ADVENTSKALENDER 12

En liten Lucia träder fram. Idag på ett Jul- och nyårskort sänt från Sollefteå 1931. Avsändarna Elis och Elsa föredrog att skriva sina namn på kortets framsida.

Luciafirandet sägs ha många bottnar och har förekommit i olika tider. I kyrkliga sammanhang (dvs i Svenska kyrkan) träder helgonet Sankta Lucia, dvs den heliga Lucia alltmer i förgrunden som firningsämne. Även om hemsidan i Uppsala inte fullt ut återger det.

Man återberättar i många olika samfund och församlingar de gamla legenderna och lyfter fram Lucias välgärningar mot de kristna som gömde sig i bergen, eller i underjordiska grottor, undan kejsar Diocletianus förföljelser. Om det berättar bland annat de synskadade vars skyddhelgon hon är. Till sist fick hon plikta med sitt liv. Därav sägs ibland martyriets röda band om midjan ha fogats till Lucias attribut. Det andra är den granna ljuskronan som man tänker lyste vägen till de gömda flyktingarna.

Nobelpristagarnas uppspärrade ögon över de ljuståg som invaderar deras hotellrum brukar också ge firandet en smått exotisk prägel. Den 13 decmber brakar firandet loss med konserrter och tåg överallt. Även i Sveriges television! Bäst att kolla hur många kristna uttryck och tankemönster som finns med - snart nog blir väl Lucia bannlyst som farlig även i det sekulariserade och upplysta (av Lucias ljus kan man tänka) Sverige.

stillsam ADVENTSKALENDER 11

En nyårshälsning finns på vykortet som Adéle Söderberg (se nedan) målat. Kortet är poststämplat i Stockholm den 31/12 1913.


Att det är gammalt behöver inte hindra dess aktualitet. Kortet kan gott få bli till inspiration att nu förfärdiga och sända julkort och julbrev. En hälsning som kan nå även dem vi vanligtvis inte träffar eller har så tät kontakt med. En skriven rad till hälsning som signalerar att vi kommer ihåg varandra.

Den unge brevbäraren är lantligt klädd i en fårskinnspäls (?). Han lyfter sin röda toppluva som till hälsning. Den färggranna halsduken skymtar fram. Bakom honom finns ett vägskäl. Han verkar ha passerat det. Har gjort sitt val. Att vara budbärare och lyckönskare! Ynglingen är även utrustad med en näverkont, en ryggsäck av flätad björknäver.

Det har ibland setts som mindre seriöst att använda nätet för julhälsningar. Det har antytts inte vara riktigt på riktigt. Att nyttja det sekundsnabba, och framför allt enkla, sättet att hälsa. Men vem kan hindra den utvecklingen? Vi gör klokast i att använda de kanaler som står till buds och passar oss. Så God Jul på Er alla, så här 2 veckor före jul!

Söderberg, Adelaide (Adéle) Margareta, f. 1880 17/5 i Stockholm, d. 1915 3/3 därstädes. Målarinna, Tecknare, Grafiker. Ogift. Föräldrar: konstnären Johan Adolf Carlsson S. och Anna Margareta Vikner. Syster till konstnärinnan Hildur Andrea S. - S. studerade vid Konstakademin 1899 - 1904 (där hon bl.a. belönades med den kungliga medaljen) och samtidigt besökte Axel Tallbergs etsningsskola, arbetade huvudsakligen med porträttbeställningar och illustrationsuppdrag. Hennes produktion spände annars över ett brett register och omfattade såväl stora dekorativa saker som små sagostycken, marinmålningar, landskap och interiörer. (Ur Allhems konstnärslexikon)