Skapa mötesplatser? Den finns ju redan!

Mötesplatser är modeordet som används flitigt när man ska beskriva t ex vad en församling skall ägna sig åt. Man ska skapa mötesplatser, det vill säga platser, situationer eller tillfällen då människor kan mötas.

Lätt är att glömma de mötesplatser man redan har. En församlings gemensamma gudstjänst, dess huvudgudstjänst, är en sådan mötesplats som innebär möten i flera olika nivåer. De flesta kan lätt identifiera några sådana möten: mötet med den uppståndne, mötet med varandra och mötet med världen och dess nöd.

När nya mötesplatser ska till kan det vara en omskrivning för detta med mission. Nya kontakter skapas, samtal och gemenskap uppstår. Så småningom, här märks den fromma förhoppningen, kan kanske det personliga mötet bli till något mer. En väg in i den gemenskap som en församling utgör. Men om församlingen i sig saknar centrum och allt möjligt alltid ska jämställas och anses vara likvärdigt så kvittar det ju lika om man dricker kaffe, går på en veckosamling av något slag eller tar på sig en praktisk uppgift.

Antihållningen, den som nedgraderar församlingens hjärta och det mest genuina egna till att vara ett evenemang bland många andra, urholkar i längden det som håller församlingen vid andlig hälsa och vigör. Mötesplatsen kyrkan, gemenskapen i den fysiska kyrkobyggnaden, är en verklig geografisk plats. En gps-punkt där man träffar varandra, bekant och obekanta möts, regelbundet. Den mötesplatsen behöver inte skapas. Den finns där oftast redan och väntar på att bli brukad, använd, tagen i anspråk! Men med tanke på utvecklingen inom Svenska kyrkan behöver den mer än någonsin upprättas, ges sin rätta betydelse som centrum och hjärta i varje församling.

Märkligt nog kan denna hållning lätt missförstås, rent av medvetet misstolkas, till att betyda att det mellanmänskliga mötet inget betyder. Eller tolkas så att engagemanget för och i det omgivande samhället bli nedvärderat. Ingalunda är det så. Gudstjänstens naturliga utflöde är tjänst åt Gud och medmänniska i vardagen på de platser och i de sammanhang man befinner sig. Så blir mötet i kyrkan, gudstjänsten, realiserad i ord och handling. Det är att vara kyrka!