JK Göran Lambertz säger att man får kränka, men inte hota och hata, när han sammanfattar rättsläget. Det sker i tidningen Dagens program i Visby som man kan återuppleva på Dagens webb-tv!
Diskussionen rörde sig över vida fält men hade som fokus kränkning i Guds namn - eller censurerad. Deltog gjorde Martin Tunström, Smålandsposten, Helle Klein, Aftonbladet och Elisabeth Sandlund från tidningen Dagen.
Samtalet är viktigare och bättre än att lagstifta och hitta nya regler, menade tidningsrepresentanterna i panelen. JK Lambertz hade hänvisat till att han har prövat tankarna på nya internationella regler i en artikel i UNT. Men samtal är vitkigt menade även han. Göran Lambertz har dessutom i fler sammanhang konstaterat att Tryckfrihetsförorningen är hopplöst föråldrad, bland annat beroende på teknikutvecklingen och internet, så något måste göras åt lagar och förordningar.
Samtalet som panelen hyllade har dock tydliga begränsningar eftersom få i själva verket är beredda att tala med dem som de bedömer har åsikter man absolut inte kan acceptera. Då är vi där vi alltid har varit, vi pratar med likasinnade men de som tänker annorlunda hamnar utanför i någon slags isolering. Bättre vore att de hamnade utanför på grund av att man debatterat med dem och sagt emot dumheterna.
Sverigedemokraterna kan man nog inte bara vända ryggen till utan man behöver ibland ta debatten med dem. Priset de andra politiska partierna då måste betala är att man de facto erkänt SD som en faktor värd att diskutera med. Men det är väl vad varje samal går ut på. Du och ditt sammanhang finns men dina åsikter står jag inte alltid ut med.
Man kan sällan bara i princip avslöja varför somliga åsikter inte kan tolereras. Det räcker inte att bara prata om andras åsikter utan de måste konfroteras, det blir nödvändigt. Samtalet och debatten blir enligt min mening avslöjande om vilka värderingar man hyllar och vilka avgrunder som kunskapsmässigt annars lätt döljs. Risken är att antidemokratiska krafter eller andra liknande grupper förr eller senare rider ända in i riksdagen på en ny missnöjesvåg från de många som inte förstår invandringens poänger eller blivit övertygade om integrationens fördelar.
Något panelen inte berörde var hur medierna och det offentliga förhåller sig till det privata. Sker det en vindkantring i debattklimatet hänger det förmodligen samman med att människor i privatlivet, på arbetsplatser etc sett och accepterat att gränserna flyttats och toleransen ändrats.
Göran Lambertz sa att det är viktigt att visa respekt. Han konstaterade: Vi bör mera prata om vad skillnaden mellan vad som är rätt att göra och vad vi har rätt att göra!
Etik hör alltså lika mycket hemma i det privat mellanmänskliga som i det offentliga och institutionella. Och kränkningar, hot och hat har sin verkliga hemvist i vardagslivet och det som dyker upp i trycksvärta på tidningssidor, eller digitalt på nätet, är bara isbergets topp.
09 juli 2008
08 juli 2008
Trvlg smmr = trevlig sommar
Frtsttr ndrsk hr br dt gr tt skrva p blggn tn vklr. Mn frtsttr jg fr lng trttnr vrnd lsr ch s fr jg ndrhll nbrt mg sjlv. Hr mrkt att mng v d rktgt lng ch flrstvg rdn tcks bl bst. Trvlg smmr!
(Fortsätter undersöka hur bra det går att skriva på bloggen utan vokaler. Men fortsätter jag för länge tröttnar varenda läsare och så får jag underhålla enbart mig själv. Har märkt att många av de riktig långa och flerstaviga orden tycks bli bäst. Trevlig sommar!)
(Fortsätter undersöka hur bra det går att skriva på bloggen utan vokaler. Men fortsätter jag för länge tröttnar varenda läsare och så får jag underhålla enbart mig själv. Har märkt att många av de riktig långa och flerstaviga orden tycks bli bäst. Trevlig sommar!)
07 juli 2008
Man kan stava nästan hur som hlst
Mn kn stv nstn hr sm hlst ch dt kn hjlplgt bgrps, fllstndgt knsnntlst fngrr hfst, llr hr?! Sm arbsk ch smtsk sprk...
06 juli 2008
Pedalerna gör Bach!
Den cyklande Bach-organisten Ulf Samuelsson trampar på duktigt. Pedaler är hans liv, förstår man. Vad annat förenar orgelspel med cykling? 24 konserter ingår som han första gången spelade parallellt på 3 ställen: i hemförsamlingen Örebro Olaus Petri, i Sörmland och i Värmland. Konsertserien i Olaus Petri (24 timmeslånga konserter) samlade full kyrka. Ingen gång var det under 250 lyssnare. Ofta 5-600. Rena orgelväckelsen alltså. Tala om engagemag!
Nu får hela landet chansen att lyssna under denna unika turne per cykeldäck. Bara att frakta kilovis med orgelnoter är ett logistiskt problem av rang när Ulf trampar sig neråt Svealand och Götaland från Norrland.
Följ honom på väg söderut- Och framför allt: gå på konserterna! Bachs orgelmusik är fantastisk!!
Nu får hela landet chansen att lyssna under denna unika turne per cykeldäck. Bara att frakta kilovis med orgelnoter är ett logistiskt problem av rang när Ulf trampar sig neråt Svealand och Götaland från Norrland.
Följ honom på väg söderut- Och framför allt: gå på konserterna! Bachs orgelmusik är fantastisk!!
Lysande kläder av förklarat ljus
Idag var det Kristi Förklaringsdag. En dag i de kristna kyrkorna, särskilt rik i ortodox tradition. De flesta hade ingen aning. Petrus, Jakob och Johannes fick följa med upp på berget. De somnade! Och när de vaknar till vill de börja bygga hyddor. Handlar det om en avledningsmanöver är den unik i i påhittighet. Men de är med för att hålla Jesus sällskap och för att vara vittnen till det märkliga som sker. Här vandrar vi in i det övernaturliga, det himmelska, rakt in i trons dimension!
Det lyste om Jesu kläder. Ljuset som skulle komma i världen blir för en stund synligt, här i kläder som lyser. I något evangelium som ljuset självt. Tur att inte H&M eller Dressman har kommit på hur man gör än...
Texterna länkar till många andra bibliska berättelser. Den där Mose ansikte som lyser när han talat med Gud och fått budorden. Och det finns en referens till molnstoden som lyser av eld om natten och leder Israels folk. Här finns en koppling till Jesu dop när rösten hörs från himlen. Och hela Gamla testamentet finns där genom att Mose och Elisa dyker upp. Spännande över hövan.
Det lyste om Jesu kläder. Ljuset som skulle komma i världen blir för en stund synligt, här i kläder som lyser. I något evangelium som ljuset självt. Tur att inte H&M eller Dressman har kommit på hur man gör än...
Texterna länkar till många andra bibliska berättelser. Den där Mose ansikte som lyser när han talat med Gud och fått budorden. Och det finns en referens till molnstoden som lyser av eld om natten och leder Israels folk. Här finns en koppling till Jesu dop när rösten hörs från himlen. Och hela Gamla testamentet finns där genom att Mose och Elisa dyker upp. Spännande över hövan.
04 juli 2008
Far illa mitt i välfärden
Sommarsolen lyser extra starkt idag. Men de som inte får ihop till sitt dagliga bröd kvittar det förmodligen lika. Jakten på något som gör att man kan överleva en dag till fortgår även mitt i ett av världens rikaste länder. Trots att välfärdens nät har relativt täta maskor faller några igenom. Det vet till exempel stadsmissionerna i Stockholm och Göteborg. Även stadsmissionerna i Linköping, Malmö, Kalmar, Uppsala, Västerås... Och många platser med Diakonicentra och naturligtvis vet man det i församlingar där diakonin ständigt uppvaktas av behövande. Om detta kunde kanske någon tidning skriva när nyhetstorkan blir för besvärande? Det är inte för mycket begärt.
När man möter dem som far illa mitt i överflödet växer frågan: måste det vara så? Vad säger det vackra folket i Almedalen?
När man möter dem som far illa mitt i överflödet växer frågan: måste det vara så? Vad säger det vackra folket i Almedalen?
03 juli 2008
Igår hamnar ibland framför
Just när jag lagt det som varit bakom mig kom gårdagen och ställde sig framför mig.
02 juli 2008
Bestämma sig för att tro
Tro handlar egentligen om att bestämma sig ungefär som när man håller på Chelsea eller Arsenal, sa morgonprataren Anders Björkman i Radions P1 (Tankar för dagen), men jag har märkt att många ju bara tror att de har bestämt sig.
01 juli 2008
En volontär åker hem
En volontär är fri, villig
att resa långt långt bort
till fjärran nord där viking vig
är folk av udda sort
Vart svinska sprak inleres skal
og tales hoegt u sterkt
aer hjeltars sprak o tungotal
aer allantid utmerkt
Man tjäna skall i katedral
i särk båd´ vit och röd
och tåga fram så fromt sakral
i medgång och i nöd
Här prövas ivrigt kyrkligt liv
bland ung och gammal, böjd
Med tecknat kors och knäfall bliv
mer kyrklig, glad, förnöjd
I Sverige dricker man var rast
tar paus och sväljer mer
Ett kaffe svart i ro och hast
på möten koppar fler
Ett år för varje volontär
blir slitstarkt, är snart slut
Man vuxit till, blir vis just när
man åker hem, salut!
Avskedsvisa för en volontär från kontinenten
att resa långt långt bort
till fjärran nord där viking vig
är folk av udda sort
Vart svinska sprak inleres skal
og tales hoegt u sterkt
aer hjeltars sprak o tungotal
aer allantid utmerkt
Man tjäna skall i katedral
i särk båd´ vit och röd
och tåga fram så fromt sakral
i medgång och i nöd
Här prövas ivrigt kyrkligt liv
bland ung och gammal, böjd
Med tecknat kors och knäfall bliv
mer kyrklig, glad, förnöjd
I Sverige dricker man var rast
tar paus och sväljer mer
Ett kaffe svart i ro och hast
på möten koppar fler
Ett år för varje volontär
blir slitstarkt, är snart slut
Man vuxit till, blir vis just när
man åker hem, salut!
Avskedsvisa för en volontär från kontinenten
30 juni 2008
Den sol som sken i fjol
Tidigare solskensdagar kan lysa trots att regnet piskar och vinden viner för alla andra.
29 juni 2008
Partiväsende och mångfald
Politiska partiers legitimitet handlar om medlemmar och om vilket folkligt stöd de har. Det stödet har vacklat och avtagit markant de senaste åren. Ändå agerar partierna med tillförsikt som om de vore uppburna av ett permanent stort stöd. Till sist står och faller partierna med antalet röster de kan vaska fram i allmänna val. Och i brist på alternativ röstar medborgarna än så länge på partier vars bas snabbt blir allt mindre. Denna allt smalare grund leder också till att den grupp politikerna rekryteras från blir allt trängre och mindre.
På sikt leder det smala urvalet till att politikernas representativitet minskar och tvivlet på deras förmåga att representera grupper utanför partiet växer. En dag kommer det vikande medlemsalet och bristande tilltro till partiväsendet att leda till ett verkligt ifrågasätande och en parlamentarisk kris. Och då behövs nya modeller.
Partierna behöver bredda sin bas genom att rekrytera även utanför sina organiserade kadrar. Och en större frihetlighet blir nödvändig för att tilltron ska bevaras. Det har FRA-frågan visat. Just där har flörten med tillfälliga och folkliga opinioner upphört med en omedelbar kris som följd.
Möjligen måste andra typer av partier bildas som inte har sin grund i 1800-talets idéströmningar. Större inslag av personval och med större idividuell frihet för politiker att stå för sina egna idéer kan också uppfylla högt ställda demokratiska förväntningar. Det visar både Englands och USA:s politiska system. Partipiskan borde parkeras i den svenska garderoben. När den viner blir det en mening som råder. Mångfald var ordet sa Bull. I många fall, sa Bill.
På sikt leder det smala urvalet till att politikernas representativitet minskar och tvivlet på deras förmåga att representera grupper utanför partiet växer. En dag kommer det vikande medlemsalet och bristande tilltro till partiväsendet att leda till ett verkligt ifrågasätande och en parlamentarisk kris. Och då behövs nya modeller.
Partierna behöver bredda sin bas genom att rekrytera även utanför sina organiserade kadrar. Och en större frihetlighet blir nödvändig för att tilltron ska bevaras. Det har FRA-frågan visat. Just där har flörten med tillfälliga och folkliga opinioner upphört med en omedelbar kris som följd.
Möjligen måste andra typer av partier bildas som inte har sin grund i 1800-talets idéströmningar. Större inslag av personval och med större idividuell frihet för politiker att stå för sina egna idéer kan också uppfylla högt ställda demokratiska förväntningar. Det visar både Englands och USA:s politiska system. Partipiskan borde parkeras i den svenska garderoben. När den viner blir det en mening som råder. Mångfald var ordet sa Bull. I många fall, sa Bill.
28 juni 2008
Ledigt arbete
Under semestern ska det bli härligt, avkopplande och skönt, eftersom det äntligen blir tid att måla, gräva, snickra och skriva, ja att jobba helt enkelt!
27 juni 2008
En ny och from sport för OS
Förslag till en ny idrottsgren (from) som kunde passa att introducera vid OS i Peking där kyrkornas gudstjänster drar otroligt mycket folk: kyrkogång!
26 juni 2008
Är man korkad eller är man?
Tidningen Dagen ger uppmärksamhet åt en undersökning som menar att de som är religiösa är mindre intelligenta än andra. Rubriken fångar verkligen: Ny undersökning visar: Religiösa inte lika smarta. När man läser sådant tar man sig för pannan. Huvudvärken startar ju direkt. Hur fåniga undersökningar kan man slänga ut sina pengar på? Är struntforskning ett tecken på intelligens, eller?
Dagen skriver: Är det de dummaste som tror på Gud? Den frågan ställs i den första världsomspännande undersökningen av sambandet mellan ett lands intelligenskvot och antalet människor som säger att de tror på Gud, skriver den danska tidningen Kristeligt Dagblad. Och svaret är entydigt: Ja, de mest religiösa länderna är också de dummaste - och omvänt. Det är bland andra den brittiske professorn Richard Lynn från University of Ulster och den danske intelligensprofessorn Helmuth Nyborg, som står bakom undersökningen.
Men det finns andra som tycker detta är dumheter och nonsens Dagen igen: 137 länder ingår i forskningen, där man mätt länders intelligens med hjälp av IQ-test. Forskningsresultatet visar en stor skillnad mellan i- och u-länders intelligenskvot, där i-ländernas är betydligt högre. David Martin anser att man inte kan tillämpa samma test på olika kulturer eftersom i-länderna är vana vid en viss typ av tester. - Kom igen! Det här är ett stycke skrattretande nonsens. De här forskarna skulle behöva IQ-testa sig själva, säger han.- Jag tror helt enkelt att Helmut Nyborg ville ha publicitet. Och han har fått det, på ett billigt sätt. Jag antar att han måste vara religiös, eftersom han är så korkad.
Men vid närmare eftertanke. Ingen av oss religiösa behöver ju vara så intelligent som de som saknar religion. Religionen ger mig så mycket medmänskligt stöd. Det jag inte klarar själv kan jag ju få hjälp med. Och det är väl på ett sätt förslöande men slösande rikt och bra samtidigt. Dessutom räknar jag med bistånd från Vår Herre och det kanske är dumt.
Forskarna har ju faktiskt Bibelstöd när jag tänker efter: Vid den tiden sade Jesus: "Jag prisar dig, fader, himlens och jordens herre, för att du har dolt detta för de lärda och kloka och uppenbarat det för dem som är som barn. Matteusevangeliet 11:25
Så då får de väl hålla på och forska bäst de vill.
Dagen skriver: Är det de dummaste som tror på Gud? Den frågan ställs i den första världsomspännande undersökningen av sambandet mellan ett lands intelligenskvot och antalet människor som säger att de tror på Gud, skriver den danska tidningen Kristeligt Dagblad. Och svaret är entydigt: Ja, de mest religiösa länderna är också de dummaste - och omvänt. Det är bland andra den brittiske professorn Richard Lynn från University of Ulster och den danske intelligensprofessorn Helmuth Nyborg, som står bakom undersökningen.
Men det finns andra som tycker detta är dumheter och nonsens Dagen igen: 137 länder ingår i forskningen, där man mätt länders intelligens med hjälp av IQ-test. Forskningsresultatet visar en stor skillnad mellan i- och u-länders intelligenskvot, där i-ländernas är betydligt högre. David Martin anser att man inte kan tillämpa samma test på olika kulturer eftersom i-länderna är vana vid en viss typ av tester. - Kom igen! Det här är ett stycke skrattretande nonsens. De här forskarna skulle behöva IQ-testa sig själva, säger han.- Jag tror helt enkelt att Helmut Nyborg ville ha publicitet. Och han har fått det, på ett billigt sätt. Jag antar att han måste vara religiös, eftersom han är så korkad.
Men vid närmare eftertanke. Ingen av oss religiösa behöver ju vara så intelligent som de som saknar religion. Religionen ger mig så mycket medmänskligt stöd. Det jag inte klarar själv kan jag ju få hjälp med. Och det är väl på ett sätt förslöande men slösande rikt och bra samtidigt. Dessutom räknar jag med bistånd från Vår Herre och det kanske är dumt.
Forskarna har ju faktiskt Bibelstöd när jag tänker efter: Vid den tiden sade Jesus: "Jag prisar dig, fader, himlens och jordens herre, för att du har dolt detta för de lärda och kloka och uppenbarat det för dem som är som barn. Matteusevangeliet 11:25
Så då får de väl hålla på och forska bäst de vill.
Kan man vara traditionalist utan tradition?
Kristendomen är en guldgruva för queerteoretiker, hävdar Jayne Svenungsson i en understreckare i SvD den 25/6. Hon har upptäckt att kyrkans tradition är mer komplex, dynamisk och mångfacetterad än vad många av dess väktare ofta vill medge. Synen på kön, sexualitet, begär och familj är illustrativa exempel…
Utan att gå in på hennes huvudsakliga resonemang vill jag koncentrera mig på hur ett ord som tradition används om kyrkans tradition och lära. Svenungsson har naturligtvis rätt i att orden kan användas som immunförklaringar. Man skaffar sig inmutningar i idé och tankevärlden. Men om de som gör det representerar kyrkliga rörelser eller krafter i kyrkan och tänker kring hur de själva uppfattar tradition har det ändå ett berättigande. Sedan kan man tycka att deras anspråk svajar eller har grund och fog för sig. Ord som rätt och fel förlorar ju sin relevans i sammanhanget.
Att stå i en tradition betyder väl att finnas i den fåra som löper som social rörelse genom historien. Det räcker nog inte att kliva in på linjen där det liksom stämmer med de egna uppfattningarna. Universitetsteologin, oftast helt losskopplad från kyrkan som levande organism, hur mycket utgör den en del av kyrkans teologiska tradition? Idag lever den ett alldeles eget liv oberoende av församlingen och trons gemenskap. Universitetsteologin kan ibland sammanfalla med kyrkan som rörelse och social praktik och tvivelsutan påverkar den kyrkans reflektion och tänkande.
Tradition är levande och den inympas man i, den lever man i. Tradition sänds inte som oberoende tankemönster genom historien. Så enligt min uppfattning är det som blir till teologisk tradition en kyrkans kontinuerliga, eller borde så vara, reflektion över liv och praxis. Den teologi som bjuds vid universiteten är oftast något annat och den går i sina banor.
Tankegångar som (t ex från sidan) finner stöd någonstans längs detta kontinuum kan väl knappast betraktas som tradition och de som hävdar dem blir knappast traditionalister. Först bör man väl tillhöra och stå i traditionen för att kunna göra mer eller mindre berättigade anspråk på den? Så min avslutande fråga bör bli: i vilken kyrklig och teologisk tradition står egentligen queerteologerna? Det återstår väl också att närmare definiera och tydligare bestämma innan man kan antyda att de kanske är de sanna traditionalisterna?
Utan att gå in på hennes huvudsakliga resonemang vill jag koncentrera mig på hur ett ord som tradition används om kyrkans tradition och lära. Svenungsson har naturligtvis rätt i att orden kan användas som immunförklaringar. Man skaffar sig inmutningar i idé och tankevärlden. Men om de som gör det representerar kyrkliga rörelser eller krafter i kyrkan och tänker kring hur de själva uppfattar tradition har det ändå ett berättigande. Sedan kan man tycka att deras anspråk svajar eller har grund och fog för sig. Ord som rätt och fel förlorar ju sin relevans i sammanhanget.
Att stå i en tradition betyder väl att finnas i den fåra som löper som social rörelse genom historien. Det räcker nog inte att kliva in på linjen där det liksom stämmer med de egna uppfattningarna. Universitetsteologin, oftast helt losskopplad från kyrkan som levande organism, hur mycket utgör den en del av kyrkans teologiska tradition? Idag lever den ett alldeles eget liv oberoende av församlingen och trons gemenskap. Universitetsteologin kan ibland sammanfalla med kyrkan som rörelse och social praktik och tvivelsutan påverkar den kyrkans reflektion och tänkande.
Tradition är levande och den inympas man i, den lever man i. Tradition sänds inte som oberoende tankemönster genom historien. Så enligt min uppfattning är det som blir till teologisk tradition en kyrkans kontinuerliga, eller borde så vara, reflektion över liv och praxis. Den teologi som bjuds vid universiteten är oftast något annat och den går i sina banor.
Tankegångar som (t ex från sidan) finner stöd någonstans längs detta kontinuum kan väl knappast betraktas som tradition och de som hävdar dem blir knappast traditionalister. Först bör man väl tillhöra och stå i traditionen för att kunna göra mer eller mindre berättigade anspråk på den? Så min avslutande fråga bör bli: i vilken kyrklig och teologisk tradition står egentligen queerteologerna? Det återstår väl också att närmare definiera och tydligare bestämma innan man kan antyda att de kanske är de sanna traditionalisterna?
25 juni 2008
Från det ena till det andra
Jaha, det var det, nu är det bara allt det andra...
(Sagt av någon i Närke efter morgonens första avklarade uppgift)
(Sagt av någon i Närke efter morgonens första avklarade uppgift)
24 juni 2008
Inget fiske - inget medlemsskap
Vill man hitta en anledning att lämna Svenska kyrkan får man hjälp av Kyrkans tidning. Tidningen skriver om det som hänt: …ordförande för både fiskeklubben Hugget i Bergsjö och fackförbundet Kommunal i Nordanstig, har lämnat sitt medlemskap i Svenska kyrkan sedan hon hindrats från att fiska vid Prästudden i Bergsjö.
Kontroversen handlar om hur allemansrätten ska förstås i det aktuella fallet. Bergsjö prästgård ligger på Prästudden med vatten åt tre håll, avståndet till sjön varierar från omkring 20 till 150 meter.
Fiskerätt är komplicerade saker har jag fått för mig. Vem som får göra vad kan vara bundet till markägande. Förhoppningen om att få allemansfiska nära prästgården tyder ju på en längtan att komma kyrkan (eller åtminstone prästen) nära. Eller också är det så att man vet att i de lungnaste vattnen…
Om kyrkan sagt ja till fiske från prästgårdens stränder kunde det ju ha blivit rena församlingsmötet där på stranden. Tänk när släkt och vänner, alla samlas där. på den gyllne stranden... Och det hade ju öppnat för biblisk förkunnelse. Om man ror ut en båt en bit från stranden bär orden. Och fisken flyr säkert...
Förresten, inte minns jag väl fel, det väl egentligen tänkt att man som lärjunge (borde kunna vara ungefär detsamma som att vara medlem i Svenska kyrkan) egentligen ska lämna fisket? Men det gäller kanske bara fiske med nät vilket förmodligen blir extremt krångligt från stranden. Människofiskare var det nya idealet. Fast nog valde man väl hellre att sluta fiska eller att sluta fred än att lämna Svenska kyrkan.
Kontroversen handlar om hur allemansrätten ska förstås i det aktuella fallet. Bergsjö prästgård ligger på Prästudden med vatten åt tre håll, avståndet till sjön varierar från omkring 20 till 150 meter.
Fiskerätt är komplicerade saker har jag fått för mig. Vem som får göra vad kan vara bundet till markägande. Förhoppningen om att få allemansfiska nära prästgården tyder ju på en längtan att komma kyrkan (eller åtminstone prästen) nära. Eller också är det så att man vet att i de lungnaste vattnen…
Om kyrkan sagt ja till fiske från prästgårdens stränder kunde det ju ha blivit rena församlingsmötet där på stranden. Tänk när släkt och vänner, alla samlas där. på den gyllne stranden... Och det hade ju öppnat för biblisk förkunnelse. Om man ror ut en båt en bit från stranden bär orden. Och fisken flyr säkert...
Förresten, inte minns jag väl fel, det väl egentligen tänkt att man som lärjunge (borde kunna vara ungefär detsamma som att vara medlem i Svenska kyrkan) egentligen ska lämna fisket? Men det gäller kanske bara fiske med nät vilket förmodligen blir extremt krångligt från stranden. Människofiskare var det nya idealet. Fast nog valde man väl hellre att sluta fiska eller att sluta fred än att lämna Svenska kyrkan.
23 juni 2008
Frihet kommer som soluppgång
Utdrag ur en ny predikan på ordrik
Texten i Lukasevangeliet kap 1:68-79
är Sakarias lovsång
Använd över hela världen i tidegärden
Välsignad är Herren, Israels Gud
som besöker sitt folk och ger det frihet
Av nåd och barmhärtighet
ger Gud sitt folk frihet
Friheten tillhör hans folk
vare sig det är fängslat bakom galler
inspärrat som slavar och tvångsarbetare
eller fångat av världens lockande möjligheter
uppslukat av tidsandan, vilsegånget
räddhågat, osäkert
In i detta påpekas som ett himmelskt faktum:
Gud ger sitt folk frihet!
Varje kristen människa är en fri människa
även om hon inte lever fri
utan bunden och som slav
under beroenden, missbruk
I verkligheten är hon fri
och kan upptäcka sin frihet
kan börja andas frihetens höga luft
Frihet för den som alltid är ensam
kan betyda gemenskap, samhörighet med många
och för den som alltid är omgiven av människor
kan innebörden vara rätten att vara själv, ensam
För den fattige – rikedom
den sjuke – hälsa
Beroende på hur vår tillvaro ser ut
uppfattar vi frihet utifrån oss själva
Men vi glömmer inte att frihet har politisk,
ekonomisk och social betydelse.
Freedom is coming, kunde man påminna varandra
i ofrihetens och apartheidpolitikens Sydafrika.
I En kristen människas frihet, skriver Luther att
En kristen är en fri herre över allting
och ingen underdånig
En kristen är allas tjänare
och var man underdånig
Fri att vara självständig och obunden, fri
Men även fri att välja att stå i tjänst
Texten i Lukasevangeliet kap 1:68-79
är Sakarias lovsång
Använd över hela världen i tidegärden
Välsignad är Herren, Israels Gud
som besöker sitt folk och ger det frihet
Av nåd och barmhärtighet
ger Gud sitt folk frihet
Friheten tillhör hans folk
vare sig det är fängslat bakom galler
inspärrat som slavar och tvångsarbetare
eller fångat av världens lockande möjligheter
uppslukat av tidsandan, vilsegånget
räddhågat, osäkert
In i detta påpekas som ett himmelskt faktum:
Gud ger sitt folk frihet!
Varje kristen människa är en fri människa
även om hon inte lever fri
utan bunden och som slav
under beroenden, missbruk
I verkligheten är hon fri
och kan upptäcka sin frihet
kan börja andas frihetens höga luft
Frihet för den som alltid är ensam
kan betyda gemenskap, samhörighet med många
och för den som alltid är omgiven av människor
kan innebörden vara rätten att vara själv, ensam
För den fattige – rikedom
den sjuke – hälsa
Beroende på hur vår tillvaro ser ut
uppfattar vi frihet utifrån oss själva
Men vi glömmer inte att frihet har politisk,
ekonomisk och social betydelse.
Freedom is coming, kunde man påminna varandra
i ofrihetens och apartheidpolitikens Sydafrika.
I En kristen människas frihet, skriver Luther att
En kristen är en fri herre över allting
och ingen underdånig
En kristen är allas tjänare
och var man underdånig
Fri att vara självständig och obunden, fri
Men även fri att välja att stå i tjänst
21 juni 2008
Dragspel och midsommar
En ensam dragspelande man spelar (passande) evergreens på midsommardagen med sin mössa strategiskt placerad på marken (av ödmjukhet och möjligen för att få del av andras överflöd). Men midsommardagen i ett folktomt Örebro verkar inte vara någon god affärsidé. Han vet nog inte mycket om Sverige och svenskarna. De är inte kända för att flanera i centrum när alla affärer är stängda. När regnskuren börjar suckar han och packar ihop.
Är det smart att sända midsommar-tv från Gotland utan översättning? Jag förstod inte mycket, sa damen i kyrkan. Men trevligt var det, fortsatte hon. Vadhandlade det om, undrade hon sedan. Inte för att jag kunde översätta. Jag kan ju bara språkmlodin men inte glosorna. Därför hade jag klokt nog satt på text-tv. Döm om min förvåning när man hoppade mellan att översätta och att återge de gotländska stroferna rakt av. Expressens recension var inte översvallande vänlig.
Visst undrar man hur trevligt det kan vara att lyssna utan att förstå nästan någonting. Som att se på rysk tv utan undertexter. Eller som att spela dragspel för ett folktomt Örebro.
Ainbusk nästan kved fram sin musik och deras lidande berodde nog på att de tvingades spela utomhus i aftonblåsor. Synd eftersom de kan så mycket bättre, särskilt i rätt miljö. Susanne Alfvengren blev ett verkligt fint återseende. Varför ser (och hör) man henne så sällan? Och Göran Ringbom är alltid Göran Ringbom.
Fler program från Gotland vore ändå fint att få. Mer om Lars Jonsson, om ringmurens historia, om de medeltida landsbygdskyrkorna, om dialekten, om Fornsalen och fornminnena, om skatterna, om alla fattiga, om utsattheten utan ett rejält försvar, om konstnärer och varför inte om sommargotlänningar och vinterfastlänningar.
Är det smart att sända midsommar-tv från Gotland utan översättning? Jag förstod inte mycket, sa damen i kyrkan. Men trevligt var det, fortsatte hon. Vadhandlade det om, undrade hon sedan. Inte för att jag kunde översätta. Jag kan ju bara språkmlodin men inte glosorna. Därför hade jag klokt nog satt på text-tv. Döm om min förvåning när man hoppade mellan att översätta och att återge de gotländska stroferna rakt av. Expressens recension var inte översvallande vänlig.
Visst undrar man hur trevligt det kan vara att lyssna utan att förstå nästan någonting. Som att se på rysk tv utan undertexter. Eller som att spela dragspel för ett folktomt Örebro.
Ainbusk nästan kved fram sin musik och deras lidande berodde nog på att de tvingades spela utomhus i aftonblåsor. Synd eftersom de kan så mycket bättre, särskilt i rätt miljö. Susanne Alfvengren blev ett verkligt fint återseende. Varför ser (och hör) man henne så sällan? Och Göran Ringbom är alltid Göran Ringbom.
Fler program från Gotland vore ändå fint att få. Mer om Lars Jonsson, om ringmurens historia, om de medeltida landsbygdskyrkorna, om dialekten, om Fornsalen och fornminnena, om skatterna, om alla fattiga, om utsattheten utan ett rejält försvar, om konstnärer och varför inte om sommargotlänningar och vinterfastlänningar.
Nu smälter isen på Mars också
Det är inte bara vid polerna det frusna tinar och försvinner...knappt har människans apparater landat på Mars så smäter isen!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)