04 maj 2008
Datorn som hostade till
Vad gör Englas begravning med barnen?
Brygubben,
Livsbloggen
Deep edition
Kyrkoordnaren
Bloggen som säkert kommer att...
Lords jävla blogg
Kanf Keatos Weblog
En fråga kvarstår dock. Vem talar för barnen? Vem lyfter fram vad som händer med tusentals barn när de nu ska konfronteras med sorgen efter ett mördat barn? Den de kan identifiera sig med i en sådan TV-sändning är - just det - barnet. För somliga kan det säkert bli en fin högtid där medlidande och medkänsla väcks. Men för andra, och jag menar särskilt för de flesta små barn, blir detta skräck-TV.
Om TV verkligen sänder denna begravning är det ett bevis för att man inte tycker sig ha, och inte vill, ta ansvar för hur det man sänder kan tänkas landa hos tittarna. Jag menar att TV-sänder man en barnbegravning där barnet blivit mördat är det ofattbart ansvarslöst och på gränsen till ett övergrepp mot Sveriges barn. För att de ska klara denna TV-galenskap behöver de vuxna som är utrustade med inlevelseförmåga, mod och tid! Nu måste det samtalas och lyssnas överallt för att detta inte ska skapa omotiverad rädsla och oro hos barn som inte har några anledningar alls att bära på sådana känslor.
Har vuxenvärlden blivit galen? Har man helt abdikerat och glömt sin uppgift att någorlunda skydda barnen? Hur ska man kunna förklara att detta inte är ett reellt hot även mot dem? Eller menar de debattörer som gillar denna TV-begravning att barn ska tänka att de riskerar att mördas eller utsättas för att bli kidnappade? Är detta gnistan som i vårt skyddade land kan tända en skräck liknande den som finns i USA? Och där är hoten hundrafalt större.
Har barnpsykologerna semester just nu? Har prästerna fått tunghäfta? Dela med er av erfarenheter om hur exponering för våld och död landar hos barn även långt utanför de närmast berörda.
Svenska Dagbladet intervjuade klokt nog en psykoterapeut direkt efter det stod klart att Engla blivit mördad: – Om jag hade små barn som inte kunde läsa skulle jag också vilja skydda dem. Men det här tas upp av alla nyhetsprogram och tidningar och barn kommer att prata om det med varandra, säger Börje Svensson, psykoterapeut på Rädda Barnen.
Hans råd till föräldrar med oroliga barn är framför allt att lyssna.
– Man ska inte underskatta lyssnandets hjälp. Det är inte alltid man måste säga rätt saker, utan man kan bara lyssna så att barnet kan lämna över sina tankar.
Han tycker att det är viktigt att förklara att en anledning till att tv och tidningar rapporterar så mycket om mordet är för att det är så ovanligt att barn dödas.
– Jag tror att barnen kommer att tänka mycket på flickan. Då kan man som förälder säga att det var jättetråkigt för henne att hon träffade den här dumma mannen som gjorde det här mot henne. Man kan säga att det måste vara något fel i huvudet på honom.
– Det är också viktigt att säga att nu sitter han i fängelse. Nu har de tagit honom så att han inte göra andra barn illa.
Som alla förstår behöver föräldrar och lärare rusta sig om TV gör verklighet av sina befängda planer. Ett sätt är att läsa den litteratur som kan finnas på ens eget bibliotek. Man kan också beställa material hos Rädda barnen som är duktiga på hur barn reagerar och sörjer.Familjen, släkt och vänner, de barn som kände Engla, förtjänar en begravning som inte blir ett medialt event. En begravning där de kan sörja utan kameror och reportrar. Den sorg som rör vid det djupaste vi människor bär med oss blir nu allmän egendom. Nu riskerar de närmast berörda att få en sorgeprocess som går i baklås, en sorg som kapslas in och inte får verka ut. Sådan oförlöst sorg kan förstöra resten av en människas liv.
De som arbetar i dödens och sorgens närhet borde berätta för TV att det är ett missgrepp att TV-sända denna begravning. Ett stort misstag.
Andra bloggar om: Engla, Öholm, Göran Rosenberg, Liza Marklund, TV-begravning
03 maj 2008
Troende och nyktra osynliggörs
Kyrkan var väl den folkliga rörelse som dels samlade mest folk den dagen och som därtill höll flest sammankomster (möten och gudstjänster). Och där talades det mer än någon annan stans. Och genomslaget? Uppmärksamheten? Noll! Den totala bristen på medialt intresse kan inte handla om usel talekonst eller oviktiga frågor. Inte heller lär det bero på att kyrka och frikyrka saknar samhällsengagemang.
För en gångs skull vill jag peka finger mot medierna som ständigt silar mygg och sväljer kameler. Där saknar man kunskap om den religiösa världen. Snart finns inga reportrar som bevakar området. Men politiska journalister och sportreportrar är talrika som stjärnorna. Någonstans bland alla skuggorna finns kyrkan. Inte konstigt då att perspektiven i Sverige avviker.
Mönstret är detsamma resten av året. Politiken och sporten får väl ungefär samma stora uppmärksamhet. Men andra viktiga folkrörelser tystas, det är svårt att uppfatta det på något annat sätt. Osynliggörs är kanske det rätta ordet. Troende och nyktra finns knappt därför att de inte exponeras i media. Det är inte alldeles fel att påstå att den som inte syns i medierna inte finns. Syns man inte finns man åtminstone inte i särskilt många människors medvetande. Vem bryter tystnaden?
02 maj 2008
Högriskmiljöer med alkohol och våld
Vistas man ofta i miljöer där normen är att man brukar alkohol och det i stort överflöd – är risken extremt stor att man imiterar beteendet runt omkring. Somliga klarar måttligheten, men andra fastnar i ett beroende som blir dem övermäktigt. Åtskilliga av de ungas mötesplatser är högriskmiljöer vad gäller alkohol, droger och våld. Man behöver inte måla hotbilden med dramatiska ord – det är bara att ta sig några promenader i våra stadskärnor för att inse situationens allvar. Visbys nattliv under sommarmånaderna förskräcker. Och de gotländska ungdomarna som inte åker hem till något fastland blir extra utsatta. De riskerar mer än de tillfälliga besökarna att fastna i sommarfestandets malström. I många städer har ungdomen tagit över stadskärnorna nattetid – och det vi tigande accepterar för våra ungdomar är miljöer vi inte själva vill vistas i.
Igår hörde vi på nyheterna att alkoholen sätter bedömningsförmågan ur spel, den del av hjärnan som bedömer och reagerar på risker och hot sätts ur spel. Det är alltså ingen tillfällighet att så många olyckor sker och så mycket våld frodas där alkoholen gått in i överflöd. Alkovåldet, kom ihåg detta nya ord och använd det, måste motverkas och bekämps. Så mycket omotiverat lidande ska vi inte, kan vi inte, acceptera. Många är de barn som far illa därför att föräldrarna inte kan hantera sitt sitt beroende, sitt drickande. Många förlorar sitt omdöme. Den omdömesbristen i berusning gör att barn tillfälligt eller mer permanent mister det skydd och den omsorg de har rätt till och såväl behöver.
Citerat ur ett tal på Folknykterhetens dag som återfinns på Ordrik.
01 maj 2008
30 april 2008
En barnbegravning i TV?
Inga telefonslussar i världen med Barnombudsmannen eller Rädda barnen kan ta ansvar för den oro och de känslor som rörs upp - de bör inte överlämnas till främlingar utan hanteras av dem som står barnetet riktigt nära. Vem har erfarenhet och resurser nog att möta alla de känslor som drivs igång hos små barn med anledning av sändningen? Som många vet kommer frågorna att aktualisera den egna personens säkerhet. Barn tvingas nu fråga sig: kan det här hända mig? Kan mina föräldrar verkligen skydda mig när detta kunde hända?
Och hur ska den drabbade familjen kunna få ro att bearbeta sin sorg när offentligheten gör dem och deras känslor till allmän egendom? Kunde ingen ge dem stöd och hjälp att avböja det här?
Man visar familjen och mordoffret störst respekt om denna sändning inte genomförs.
Psykologer och själasörjare ge Er mening till känna!
Vykort av Jenny Nyström
Ingen ville betala så mycket så jag satte nog för höha priser. Har ju varit inne på nätet ocj tittat och där sätter de väldigt häga priser. Här kan jag aldrig få ut sådana fantasipriser! Han låter lite besviken. Men när vi pratat en stund förklarar han att det inte gärna kan vara så att vilka struntkort som helst ska få kosta så mycket. Han hade till och med sett att någon begärt 75 riksdaler för ett av de vanligaste Visbyvykorten och det är kanske värt en krona eller två... Och det kan ju inte finnas så många som samlar kort från Gotland, blir hans slutkommenter.
Nu har jag 6 nya (men gamla) Jenny Nyström-kort.
29 april 2008
Dagens nya ordspråk
28 april 2008
Vi behöver nya och bättre ordspråk
Möjligen kan den som lever i ett agrart samhälle, i stor kontakt och levande beröring med naturen, fortfarande känna igen sig i ordspråkens klassiska värld. En svala gör ingen sommar och Först till kvarn får först mala. Morgonstund har guld i mund, Som man sår får man skörda, Skåda inte en given häst i mun och Sovande bonde får drömmande dräng.
Ordspråkssidor kan man hitta några på nätet. En ordspråkssamling erbjuder flerspråkiga alternativ. Odspråk.se är en annan möjlig samling. Och hos Wikipedia hittar man en lista över svenska ordspråk.
Nu tänker jag att vi behöver modernisera ordspråken en aning för att de ska fungera i dagens samhälle och vill därför erbjuda några egna förslag. Men också utmana bloggare och bloggsurfare att lämna egna och moderna ordspråk. Kanske kan de slå an och bli bevingade ord? Här några meningar som antingen kan bli ordspråk eller enbart är aktuella påståenden om allt möjligt...
Ny film är gammal innan den har premiär.
En TV-serie följs snart av en annan.
En papperstidning håller längre på nätet eftersom man inte slår in potatiskal i den.
Den som cyklar sparar inte på egen energi.
Svenskt försvar är bäst i i Tchad.
En röst i val hörs knappast men en valröst når långt.
En meningsbyggnad rasar sällan.
I rusningstrafik går allt extra långsamt.
Och Ditt moderna ordspråk - hur ser det ut? Skriv och berätta...
26 april 2008
Tiga är inte alltid guld!
Civilkurage är att säga sin mening. Att gnälla till andra och baktala dem man inte vill eller vågar bemöta är egendomligt. Men mig tycks det bli en allt vanligare metod att få sin vilja igenom. Undvik meningsutbytet och uppträd sårad och förfördelad i hemliga möten. Meningsutbytet uteblir och man manövrerar och trixar för att skapa än mer oro och osämja.
Och vill man kan man alltid beskylla den som haft en åsikt för att vara förtryckande, orättvis och dum. Och ofast kommer den anklagelsen till andra och utom hörhåll för den som skulle haft repliken. Ömhudad har man rätt att vara, men det är inte detsamma som att ha frikort och slippa debattera, att undfly att ge sina argument och skäl. Det talas alldeles för mycket runt omkring efteråt. Men när den gyllene tiden, det välbehagliga ögonblicket var där, då vände man sig bort. Men strax därefter snackades det desto mer. Känner Du igen situationen? Hur kan det ha blivit så?
Ja är ja och nej är nej, fick vi en gång lära oss av en mästare. Nu tiger vi förnärmat och ger folk på skallen i bakhåll. Stig fram, träd upp och säg din mening. Or forhever hold your peace, som vigselritualet i US of A ibland lyder. Med andra ord: säg vad du har på hjärtat nu när det är tid att tala, eller tig och knip igen för alltid.
Tala har verkligen sin tid och tiga med för den delen. Men tigandet som metod i diskussionen är den sämsta av vägar. Tiga är inte alltid guld! Och tala är för samtalets och diskussionens skull oftast mer än silver. Så säg ditt hjärtas mening till den eller dom som behöver och borde ha rätt att höra...
Andra bloggar om: Tala, Tiga, Feghet, Bakhåll, Civilkurage
25 april 2008
Skrikrum på Stjärnholm
Stiftsgården Stjärnholm, där överläggningarna mellan regeringen och kyrkoledarna ägde rum på hösten 1984, har en intressant historia. Olof Palme blev särskilt intresserad eftersom Sveriges justitiestatsminister Louis De Geer (utnämnd 1858) bodde där under sin uppväxt. Men även detta att biskop Gustaf Aulén hade lämnat avtryck på stiftsgården intresserade Palme.
Louis De Geer har berättat om åren på Stjärnholm i sina Minnen (Norstedts 1892). Ur den boken höglästes vid överläggningarna. Bland annat intresserade de pedagogiska metoder man använde i sin barnuppfostran på 1800-talet:
Ingen förmenades att gråta tyst af smärta eller missnöje, men skrika tilläts endast i ett visst rum. Var detta händelsevis upptaget, så anvisades för tillfället ett annat skrikrum. Ingen fick följa med bort till ett främmande ställe förr än han pålitligt upphört att skrika. Genom salongen fingo barnen icke gå. Endast då det var främmande eller musik, fingo de stå vid dörren men aldrig sitta i det rummet....
Att ljuga och svärja var bannlyst liksom att nyttja fula ord; men att hviska var tillåtet och stundom anbefalldt för tystnadens skull, såsom under musik. Ris gafs aldrig utom för trotsig olydnad men gick då i verkställighet utan föregående varning. Eljest bestodo straffen vanligen i förlust av den rättighet man missbrukat. Om någon drumlat i dammarna, förbjöds han under någon tid att gå i deras närhet. Att mista efterrätten var också ett straff. Hade man fått en läxa, som ej medhanns på den förelagda tiden, så fick man ej lof förr än man kunde den. Beröm utdelades för hvad som gjordes bra, men smekningar förekommo nästan aldrig efter de spädaste åren. Det var en högtid, då någon klappades av mamma. Under sjukdom suspenderades vissa lagar, men med småkrämpor klemades icke. För ondt i magen ordinerades att ligga framstupa på en stol o. s. v.
(s 9-10)
Den vetgirige kan läsa boken på nätet! genom den förnämliga samlingen Project Runeberg. Louis De Geers bok Minnen finns där för den intresserade. Läs gärna valda delar och man får en inblick i 1800-talets adelskretsar och i det politiska livet.
De biografiska anteckningarna kanske inte kan mäta sig med Lars Noréns dagsfärska tegelsten - men nog får man reda på ett och annat även i De Geers tidstypiska skildring.
24 april 2008
Skandal att inte tala med de religiösa rörelserna
Tidningen Dagen skriver att statsminister Fredrik Reinfeldt inte har tid att ta emot de religiösa ledarna i Sverige. Det är minst sagt märkligt i en tid då religionen, på gott och ont, spelar en allt mer betydande roll i samhällsutvecklingen. Det gäller både här hemma och globalt. Men på den punkten verkar regeringschefen inte hänga med.Åtminstone är det intrycket Reinfeldt ger när han vid minst två tillfällen har avspisat kristna, muslimska och judiska ledare som har begärt ett sammanträffande.
Det är ett förhållningssätt som rimmar illa med andra signaler om hur viktiga frivilligkrafterna är och kommer att bli inom vård och omsorg. Därtill finns det all anledning att stimulera dialog mellan religioner och samhällets oilka organ kring frågor om etik och ansvar. I Europa är 2008 ett mångfaldens och dialogens år.
På Europarådets tredje toppmöte, i Warszawa 2005, fastställdes att en s.k. interkulturell dialog, tillsammans med en politisk och interreligiös dialog, utgör en viktig del i att säkerställa tillvaratagandet av Europas mångfald. Toppmötet förband sig därmed att utöka dialogen såväl inom och mellan de europeiska länderna, som mellan Europa och dess grannregioner: södra Medelhavet, Mellanöstern och Centralasien.
Och Europakommissionen vill detsamma. År 2008 har lanserats av EU-kommissionen som det Europeiska året för interkulturell dialog. Nu har även den svenska regeringen tagit ett intressant initiativ, väl i linje med dessa aktiviteter, genom att öppna för en dialog om en förstärkt, gemensam värdegrund. Integrationsminister Nyamko Sabuni presenterade initiativet vid Folk och Försvars rikskonferens i januari 2008 och i artikel i Göteborgs-Posten. Så står det att läsa på ntg-tema asyl och integration i ett pressmeddelande från den 16/1.
Skälen hopar sig för statsminister Reinfelt att samtala med de religiösa grupperna. Allt annat vore en skandal!
Upp till försvar för hotade förband
Än en gång valsar vårt försvar runt i spalterna. Politikerna är arga på ÖB. ÖB tycks inte uppskatta den politiska linje som nuvarande regering har (en hållning han nog har delat med de senaste överbefälhavarna oavsett politisk färg på landets regering). Och nedläggningarna går vidare. Blir det en tumme till slut?
Försvaret kan spara utan att dra ner på verksamheten, hävdar Ragnar Hellstadius, f d teknisk direktör på Statens Järnvägar och Örjan Eriksson, f d divisionschef på Försvarets materialverk i Svenska Dagbladet. Och Göran Eriksson skriver i sin analys av läget att Under ÖB Håkan Syrén fortsätter budgetcirkusen i försvaret som förut. Syrén är inte den förste överbefälhavare som har en budget full av svarta hål. Försvarsmaktens budgetreträtt har pågått i många år, och den genomförs som alltid i något som liknar långsam panik.
Skälen är också de gamla vanliga. Politikerna vill inte stå för de omprioriteringar som följer av försvarsbesluten. Och försvaret orkar inte genomföra den självstympning som blir nödvändig. Det svenska officersöverskottet är fortfarande ett olöst problem, men efter att SvD hade avslöjat de nya sparplanerna utlovades besparingar också på Högkvarteret. Så långt Göran Eriksson.
Och Bo Pellnäs har påstått att försvarspolitikerna inte förstår eller struntar i försvarets betydelse i fredstid. Ett obemannat Gotland sänder också signaler till omvärlden menar han. Han skriver: Sverige borde omgående återföra militära förband till ön och sända en mycket tydlig signal till omvärlden. Ingen av Östersjöns randstater, varken Nato eller Ryssland, får tveka om att Sverige kommer att försvara sitt innehav av ön.
Svenskt förvar kanske har varit otidsenligt. Men i omstruktureringens spår och i förbandsnedläggelsens tid verkar man ha glömt det Bo Pellnäs påpekar. Och tänker man på arbetstillfällen är försvaret viktigt för de platser där man är etablerad. Varje uppvaktning de senaste åren för att få ha sina olika flottiljer och förband kvar har säkerligen handlat om betydelsen för det civila samhället som permanenta förband har.
Ett välförsvarat Gotland hade ett rejält tillskott av permanenta fastboende militärer med löner som kunde beskattas och därmed bidra till civil infrastruktur. De dynamiska effekterna på lokalt näringsliv var betydande. Gotland stod som samhälle mycket starkare när militären fanns på ön även om en del attraktiva områden var spärrade och förbjudna att beträda. Sverige var i alla fall säkrare. Bred närvaro av försvaret på många orter håller Sverige tryggare och mera levande. Enligt Svenskan handlar det nu om att 10 förband som ska läggas ner eller flyttas. Anledningen är skenande försvarskostnader och regeringens sparkrav. 15 september ska det stå klart vad som ska hända. Så upp till försvar för de förband som nu hotas!
De som diskuteras nu är: Pansarregementet P7 i Revinge utanför Lund och luftvärnsregementet Lv6 i Halmstad. Specialförbanden vid K3 i Karlsborg och Jägarutbildningen i Arvidsjaur. Även F21 i Luleå är aktuellt för nedläggning, skriver SvD.
23 april 2008
Medmänsklighet som luras
Och se vilket medmänskligt nit – där finns åtskilliga sidor på nätet som erbjuder argument för att man ska överge kyrkan. Där får man all tillgänglig information om Hur man går ur Svenska kyrkan. Och de finns dom som tillhandahåller blanketter så man kan lämna sin kyrka utan att behöva anstränga sig. De snälla livåskådningshumanisterna vill verkligen hjälpa folk att slippa tillhöra. Vilken vänlig gest, vilken omtanke. Så osjälviskt!
Men så blir man förvånad. Över att den nyss demonstrerade medmänskligheten inte sträcker sig till att erbjuda motsvarande blanketter för inträde. Hur tänker man då. Kan det vara så att man har en baktanke med sina fina sidor om hur man överger kyrkan? Kan det verkligen vara så illa att medmänskligheten luras? Eller är det bara normal kamp mot religion det handlar om, igen...
Hur man ansöker om medlemskap i Svenska kyrkan kan man hitta några enstaka sidor om – men då naturligtvis bara erbjudna av kyrkan själv. Längre än så räckte inte uppställningen! Inte ens kyrkan själv förmår tillhandahålla blanketter via nätet så att man lite enklare kan begära sitt inträde. Synd, kunde någon ha sagt. Ja inte synd…men synd alltså.
22 april 2008
Toppenbloggar enligt bloggtoppen.se
Men följ med på en kort upptäcksfärd. Jag vandrar denna gång längs bloggtoppen.se och dessa blogglista för filosofi och religion. Överst, och därmed just vid detta tillfälle mest besökt, finner man argumentum ad ingnorantiam - en blogg om ateism, skepticism, religioner, filosofi, politik och ibland film. Han som skriver kallar sig för militant islamofobisk högerliberal ateist - vilket gör att vissa kanske kan ta illa vid sig av det han skriver. Han är antikatolsk och mycket anti allt möjligt men läsvärd eftersom man ibland ändå tvingas fundera över argumenten.
Just nu ligger Aletheia — Blogg & Tankesmedja tvåa på listan. Aletheia kommer av verbet “lethein”, som betyder “dölja” och det nekande prefixet a-, d.v.s. något som inte längre är dolt utan plötsligt uppenbarats - så presenterar skribenterna sin sida. Och de berättar vidare: En tankesmedja (engelska think tank) är vanligtvis beteckningen på en mer eller mindre lös sammanslutning av skribenter och intellektuella som har som syfte att påverka den politiska opinionen. Vanligtvis är tankesmedjorna knutna till ett politiskt parti, arbetsgivarorganisation eller fackförening. Ett viktigt kriterium för att bedöma om det är en tankesmedja eller inte är om sammanslutningen aktivt försöker delta i samhällsdebatten och tillgängliggöra och sprida sina idéer och tankar till allmänheten.
I vårt fall ligger intresset till stor del att bevaka och diskutera olika skeenden inom kristenheten. Från Katolska kyrkan till Livets Ord, samt nya rörelser som ständigt dyker upp på den frikyrkliga arenan.
Trea är en filosofs dagbok och när man länkar sig dit hamnar man hos "en psykologistudents observationer". Alltid bland de mest populära återfinns Karin Långström Vinges blogg.Hos henne hittar man tankar om tro och kyrka, samhälle och diskbänk. Hon som skriver beerättar att hon är mamma, fru, matte, ledamot av Kyrkomötet och tråkkyrklig präst i Svenska kyrkan i Skövde. Och hon välkomnar läsarna att dela med sig av sina tankar. Roligt, observant och ibland en aning utmanande. Orädd är hon Karin och öppen!
Därefter finner man SVARTENS.INFO med många bildcitat från YouTube.
Svartens.info har somliga intressanta glimtar som där han snappat upp en fredsstig mellan en kyrka och en moské.
UUAA Radio är en blogg av Mikael Wääliwara och ytterligare några gruppmedlemmar. Nyligen meddelade man Wääliwaras borgång och vad som händer nu med bloggen får man väl vänta för att se... Tro och tänk skrivs av en trio. De berättar att de på Tro & Tänk bloggar om kyrka, tro och samhälle utifrån sitt förlag som främst sysslar med frågor för kyrkan i en ny tid. Antigayretorik är bloggen därnäst. En blogg med granskning av retoriken och argumenten från personer, religösa samfund och organisationer som motsätter sig homosexuellas förbättrade villkor, och som aktivt och konsekvent arbetar för att konsolidera en negativ och diabolisk bild av homosexuella.
Fader Jonatan har återupptagit sitt bloggande efter en längre tids uppehåll. han har alltid varit mycket läsvärd och har en elegant blogg. Nu startar han en ny blogg som inte får prästprofil: Kognitiv dissonans.
Sedan finner man z - enkla bloggen med förklaringen .... gåtor & klurigheter om filosofi, religion, existens, ontologi, meditation, vetenskap, bön, uppfinningar, matematik, rhythm & blues och UGGLOR. Med FÄRGbilder. En liten nypa kontemplation....
Intelligentsians blockering följs av en gammal bekant: Brygubben. Gubben som bryr sig är Martin Garlöv, ständigt vaken och alert bloggare, med en omvärldsbevakning som heter duga!
Undertecknad som är synnerligen stillsam återfinns på en blygsam 37:e plats. Ja det är gott att veta sin plats. Även om man harvar i lägre sfärer än de upphöjt lästa så bloggar vi härnere troget på. Alltid hittar man någon läsare som kan tänkas uppskatta en eller annan tanke man släpar runt med.
Rätt vad det är hamnar den på bloggen och, det tröstar jag mig med, vad tänkvärt är behöver inte befinna sig på pyramidens topp utan kan finnas närmare marken... Så hälsa gärna på den blogg som för dagen ligger på plats 37!
Andra bloggar om: Blogg, Filosofi, Religion, Präst
De yngre saknar religiös hemvist
Organisationsfrågorna har tagit decennier av Svenska kyrkans tid och kraft. Vi har varit så upptagna av de yttre formerna att innehållet blivit lidande. Alla siffror pekar på en krympande kyrka. Ändå måste vi fortsätta att utveckla och förändra kyrkans organisationskostym eftersom den fortfarande inte är anpasssad efter kyrkans behov.
Vi arbetar dessvärre ännu som vore kyrkan en statlig eller kommunal förvaltning. Svenska kyrkan som istället borde vara en rörlig och vital folkrörelse är på många håll en övertung, överadministrerad, detaljreglerad och politiskt styrd institution.
Den stora undersökningen i Enköping studerade religion, kyrka och samhälle. Det visar sig att de som faktiskt röstar i kyrkovalen i liten utsträckning gör det för att de vill påverka Svenska kyrkans inriktning. Valplattformarnas kyrkliga frågor saknar egentligen större betydelse. De flesta tycks rösta för att de ställer upp kring den demokratiska processen.
Vi kan fortsätta fråga: vad är det som gör oss till kyrka…är det vårt valsystem, är det de politiska partierna, vår ekonomi, vår verksamhet, vår organisation eller är det något annat?
Någon måste förklara varför politiska ideologier ska styra en kristen kyrka. Kan teologi, tro och kyrka styras av partipolitik? En evangelisk luthersk kyrka borde väl först och främst styras med inspiration från Guds ord och bekännelseskrifterna…?
Enköpingsundersökningen, Guds närmaste stad?, visade att 28,1 % har en relativt stark övertygelse om att de är kristna och 31,2 har en svagare koppling (och tror t ex inte på någon personlig Gud).
Kristen | Muslim | Ateist | ||
Starkt | Helt o hållet | 16,9 | 1,0 | 4,9 |
Starkt | Ganska mkt | 11,2 | 0,5 | 5,6 |
Milt | Måttligt | 31,2 | 0,5 | 4, |
Även om basen fortfarande är någorlunda bred visar undersökningen att endast en liten del av befolkningen i Enköping förvaltar och för vidare den traditionsgemenskap som tidigare faktiskt delades av befolkningsmajoriteten. Förmodligen är situationen densamma i hela landet. Det betyder att religiösa föreställningar och idéer idag har en mycket mindre kollektiv bas än vad som tidigare var fallet.
Majoriteten av Enköpingsbor överlåter helt enkelt de religiösa sociala markörerna som att be, läsa religiös text eller delta i gudstjänst på en minoritet. Jag gissar att när basen krymper, när det blir färre som bär upp religionens innersta, riskerar vi att både kyrka och tro inte bara behandlas som något i marginalen - utan att majoriteten helt enkelt släpper tagat och lämnar kyrkan. Vi är inte där ännu, men risken är överhängande om inget sker.
Ungefär 70 % av dem som svarade i Enköping saknar någon mer betydande religiös hemvist! Och det är främst de yngre som saknar religion. Och med forskarna frågar jag: Vad betyder det att de yngre fjärmar sig från religionen?
Andra bloggar om: Guds närmaste stad, Enköping, Svenska kyrkan, Kyrkopolitik, Politiska partier, Guds ord21 april 2008
Ordna gästabud så kommer änglar
att den som visar gästfrihet
kan ha haft änglar som gäster
Vilket bättre sätt kan då finnas
om man vill locka fram det änglalika
än att ordna gästabud?
Om Gudstrons människor, böckernas folk,
överallt behandlade varandra som möjliga änglar,
som budbärare från Gud om fred,
försoning och mänskligt värde
Då skulle nog lovsången från himlen
höras av många, många fler
till och med här i våra
sekulariserade städer
Dialog hör samman med engelska
Frågar man om någon finns på plats
så överlämnar sig var och en sig som gåva
åt de andra, till gemenskapen:
Present, ropar de den ene efter den andre
Vi borde presentera oss för varandra
vara gåvor, lite uppsluppet änglalika
för varandra
All dialog löper risker
Orden tycks ägda av dem med vana
att lägga ut texten
Det kan vara enklare att tala själv
än att höra vad andra säger
Vi talar ofta och länge
lägger ut texten - så länge jag har ordet
(makten, intiativet) styr jag vad som sägs
Istället för att samtala och lyssna
Se där en risk: monologens fara
ett enahanda talande
Dialog kan vara ett nära delande
som ett spädbarn förnöjsamt
ler mot sin mor - det är dia log
Dialog är två och flera
som delar
de delar ord, tid, stund och liv
med varandra
Ord som blandas blir till nya harmonier
nya ackord, ny musik
nya meningar och nya insikter
Några rader ur en dikt av Bengt Erik Hedin
Jag är en människa
En människa
som ni är människor
Jag lever här
jag lever här med er
Här med er är jag en människa
Här med er
blir jag en människa
Tillsammans
är vi, blir vi
människor
Det är viktigt
att ni verkligen förstår mig
Det är viktigt
att vi verkligen förstår
Ett gott råd är att bilda interreligiösa råd,
kulturella och religiösa råd...
Ett bättre råd kan väl ingen få?